Lagen om hundregister, i dagligt tal kallad hundskatten,
tillkom 1923. Vid lagens tillkomst fanns det säkert bärande
motiv för dess införande. I dag finns det, enligt vår mening,
inga rimliga skäl att registrera sällskapshundar längre, lika
lite som att registrera andra sällskapsdjur.
Lagen stadgar att ''för varje hund skall hundskatt årligen
erläggas till kommunen''. Vissa hundar är dock befriade
från skatt t.ex. hundar som används som polishundar,
militärhundar, tullhundar och ledarhundar.
Kommunerna bestämmer själva hur hög skatten skall
vara och vad pengarna skall användas till. Dessa inkomster
är inte öronmärkta utan går direkt in i kommunernas
kassor, även om man använder en del av dessa inkomster till
att betala in medel till djursjukhusen. Kommunerna är dock
skyldiga att föra ett hundskatteregister med uppgifter om
hund och ägare.
Många kommuner upplever att det är en stor byråkrati
med att ta in skatten, och administrationskostnaden
överstiger i många fall inkomsten. Därför finns för
närvarande ca femton kommuner som struntar i att ta in
denna skatt och därmed är lagbrytare.
Det är nu hög tid att avskaffa lagen av skäl som här har
angivits. Vi föreslår därför att kommunerna själva skall få
besluta om de vill registrera hundar och ta in skatt för dessa.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att avskaffa lagen om
hundregister.
Stockholm den 23 januari 1992
Ulf Melin (m)
Christer Lindblom (fp)