Slopande av mervärdesskatt för fotvård av medicinska skäl

Många människor, särskilt äldre personer, har behov av
kontinuerlig fotvård som sjukvårdande behandling. Vid
vissa sjukdomstillstånd, exempelvis diabetes, är det
synnerligen angeläget med fotvård för att svårläkta
sårskador skall undvikas. Dåligt skötta sårskador kan i
värsta fall leda till amputation. Kapaciteten vid sjukhusen
och andra vårdinrättningar är långt ifrån tillräcklig för att
behovet av fotvård skall kunna tillfredsställas. Fristående
yrkesutövare är nödvändiga för att ge alla erforderlig
behandling.

Riksdagen har beslutat att fler tjänster och varor än
tidigare skall beläggas med mervärdesskatt. Ett väsentligt
undantag är sjukvården som således är momsbefriad. Med
sjukvård avses enligt mervärdeskattelagen ''åtgärder för att
medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar,
kroppsfel och skador samt vård vid barnsbörd'' om
åtgärderna avser vård vid sjukhus eller annan
vårdinrättning. Som sjukvård räknas även sådan vård som
berättigar till ersättning enligt lagen om allmän försäkring
och även vård som tillhandahålles av någon med särskild
legitimation att utöva yrke inom sjukvården.

Vi anser att fotvård i hög grad förebygger sjukdom och
kroppsligt lidande. I den mån fotvård ges som ett led i
behandling vid ett sjukhus, förutsätter vi att denna räknas
som sjukvård och därmed undantas från skatteplikt. I de
allra flesta fall utförs vården av fristående yrkesutövare.
Även kostnaden för de behandlingar som utförs av denna
kategori bör undantas från skatteplikt. Det skall självfallet
gälla sådan behandling som utförs av medicinska skäl på
remiss av läkare eller leg. sjuksköterska.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär att reglerna för
mervärdesskatt på kostnad för sådan fotvård som utförs av
fristående yrkesutövare på remiss av läkare eller leg.
sjuksköterska ses över.

Stockholm den 14 januari 1992

Catarina Rönnung (s)

Åke Gustavsson (s)

Nils Nordh (s)