Det nya skattesystemet som trätt i kraft 1991 innebär att
hobbyverksamhet som tidigare var skattefri nu skall tillhöra
''reformen tjänst'' och därmed skall hobbyinkomst
beskattas, men möjligheten att använda underskotten är
kraftigt beskurna och mycket orättvisa.
En uppfödare som har ett sto och får ett föl per år kan
bara dra av årets kostnader och förra årets underskott vid
kvittning mot vinst.
De nya reglerna skapar problem som inte fanns tidigare:
''hobby eller näringsverksamhet?'' De främsta skillnaderna
mellan dessa båda är följande:
i näringsverksamhet får man spara underskott under
hela verksamhetstiden. Vid vinst efter 5 år kan man
använda de samlade underskotten från de tidigare åren och
kvitta mot vinst,
i hobbyverksamhet får kvittning ske mot årets vinst och
endast av årets kostnader och förra årets underskott. Man
kan således inte använda underskott som ligger längre
tillbaka än ett beskattningsår.
Vid hästavel med ett avelssto som får ett föl per år, där
uppfödaren väljer att påbörja hästens utbildning och inte
sälja den förrän efter 3 års ålder, kan man enbart utnyttja
föregående års underskott samt årets kostnader och ej
kostnader/underskott som är äldre.
Hästavel har aldrig varit särskilt lönande: det är det stora
intresset som bär upp verksamheten. Hästarna bidrager
dessutom till landskapets utveckling, åkerarealens
användning och till att bönderna får avsättning för sin
överskottsspannmål.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
uppfödning av ett avelssto och tillhörande avkomma skall
klassas som hobbyverksamhet och att beskattning ej skall
ske.
Stockholm den 27 januari 1992
Ulf Eriksson (nyd)
Claus Zaar (nyd)
Max Montalvo (nyd)