Sammanfattning
I motionen föreslås att ekonomiskt stöd i form av sponsring och donationer samt inrättande av fonder från företag och enskilda till förmån för idrott, kultur och välgörenhet skall vara avdragsgillt vid givarens inkomsttaxering.
Bakgrund
Såväl idrott som kultur och välgörenhet är i ständigt behov av ökade resurser, statens medel är som bekant begränsade varför andra finansieringskällor bör uppmuntras. Genom inrättande av fonder, direkta bidrag eller sponsring från företag eller enskilda kan ytterligare satsningar inom dessa områden bli möjliga. Ett ökat samspel mellan statliga initiativ och en aktiv privatekonomisk medverkan efterlyses. Enskilda och företag bör uppmuntras att engagera sig och stödja dessa områden, bl.a. genom att göra välgörenhet avdragsgill. Detta skulle medföra många privata initiativ och ett ökat intresse.
Vem är vinnare?
Givarens intressen kan alltid diskuteras. Mecenater har beskyddat kultur och vetenskap i över 2000 år. För enskilda personer kan det handla om oegennytta, för företag om reklam och PR-värde. Det är dock viktigt att komma ihåg att många evenemang eller projekt inte skulle kommit till stånd utan någon form av privat sponsring. Enskilda och näringslivet har gjort och gör värdefulla insatser som kommit många till glädje.
Ytterligare en vinnare är demokratin, eftersom medborgarna själva kan bedöma vart deras pengar skall gå -- utan den förmyndar- och fördelningsmentalitet som hittills styrt.
Den totala samhällsekonomin kan dessutom enbart förbättras jämfört med dagens rundgångssystem.
Nya, enkla regler som stimulerar privata initiativ
Riksdagen har vid flera tillfällen behandlat problematiken och varje gång yrkat avslag på motioner om avdragsrätt vid inkomsttaxering för mecenatskap. Som skäl har bl.a. hänvisats till de gränsdragningsproblem som avdragsrätt för bidrag till kulturella och andra allmännyttiga ändamål skulle medföra. Det är vår mening att det är dags att tänka om i denna fråga. Stödet från enskilda och företag är av stor betydelse. Skattereglerna för detta stöd är däremot föga gynnsamma och saknar direkta bestämmelser om avdrag för sponsring, välgörenhet eller mecenatskap, såvida inte förutsättningarna i 20§ kommunalskattelagen är uppfyllda, dvs. allmänna förutsättningar för avdrag för driftskostnader i rörelse.
Vi anser att regeringen bör överväga att snarast tillsätta en utredning som syftar till att uppmuntra privatekonomiska initiativ i större omfattning och därför ta fram enkla riktlinjer för avdragsrätt i samband med donationer från enskilda och företag till idrott, kultur och välgörenhet. Vidare bör utredningen behandla hur bildandet av ytterligare fonder som kan främja sådan verksamhet som t.ex. stipendier skall stimuleras. Syftet med dessa fonder skulle vara att med hjälp av privat kapital ge fler ungdomar möjligheter att satsa på kultur eller idrott.
Kultur, idrott och välgörenhet måste värnas. Det är i samspelet mellan den kommersiella marknaden, det ideella och det allmänna som vi kan göra detta. Därför behövs enskilt ekonomiskt stöd.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att göra avdrag för ekonomiskt stöd till idrott, kultur och välgörenhet vid inkomsttaxering,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att ta fram regler och riktlinjer för avdragsrätt för donationer från enskilda och företag till idrott, kultur och välgörenhet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ytterligare fonder för stipendier inom idrott och kultur.1
Stockholm den 24 januari 1992 Anne Sörensen (nyd) Harriet Colliander (nyd)
1 Yrkande 3 hänvisat till KrU