I Sverige finns gott om bostäder. De är dock inte alltid placerade där människorna vill ha dem, och de har inte alltid den storlek människor önskar och behöver. Bostäder är inte som många andra varor flyttbara och de är ett åtagande för mycket lång tid. Att flytta själv är inte alltid den bästa eller ens önskvärda lösningen på ett bostadsproblem.
För att få ett bättre utnyttjande av bostadsbeståndet är det viktigt att människor enkelt kan hyra ut hela eller delar av sin bostad under perioder då de själva inte behöver och vill betala för hela eller delar av bostaden.
Detta är dessutom utomordentligt viktigt för att få fram fler billiga och små bostäder för exempelvis studenter eller andra unga människor. Särskilt i Stockholmsområdet är det, trots tiotusentals ''tomma'' lägenheter i riket, mycket stor brist på denna typ av bostäder.
Att enkelt kunna hyra ut delar av sin bostad är också nödvändigt om fler bostäder ska kunna anpassas för generationsboende, vilket många familjer önskar.
Efter skattereformens genomförande beskattas inkomst av uthyrning av privatbostad såsom inkomst av kapital.
Det finns olika regler för ägda småhus, hyres- respektive bostadsrättslägenheter. Oavsett bostadstyp finns ett schablonavdrag på 4 000 kr.
De nya reglerna är inte likformigt utformade utan innebär en diskriminering av småhusägarna. De leder sannolikt också till mer skattefusk och motverkar en väl fungerande bostadsmarknad.
Hyreslägenheter
Tidigare var inkomst från uthyrning av hyreslägenheter normalt att betrakta som skattefri.
Vid uthyrning av hyreslägenhet, helt eller delvis, gäller numera att schablonavdraget först ska dras från hyresintäkten. Därefter ska den del av den egna hyran som belöper på den del av bostaden som har hyrts ut dras av.
I praktiken kommer det sannolikt att bli relativt små inkomster som redovisas. En förutsättning för att en beskattningsbar inkomst ska uppstå är att den hyra som tas ut vid andrahandsuthyrning överstiger den fastställda bruksvärdeshyran för lägenheten.
Vid uthyrning av ett rum i en lägenhet torde några nämnvärda beskattningsbara inkomster sällan uppkomma. Om ett rum hyrs ut för 1 500 kr per månad leder detta till en skatt på ungefär 1 000 kr per år.
Vid uthyrning av hela lägenheter i andra hand kan större intäkter uppstå. För en trerumslägenhet (77 kvm) som hyrs ut i andra hand för en hyra som överstiger bruksvärdeshyran med 300 kr per kvm uppkommer en skatt på knappt 6 000 kr per år. Så länge andrahandshyran för lägenheten (eller del därav) överensstämmer med den faktiska kostnaden uppkommer ingen skatt.
Bostadsrätter
För bostadsrätter gällde redan tidigare att inkomsten ska beskattas ungefär enligt de nuvarande reglerna om uthyrningen varade mer än halva året och omfattade större delen av lägenheten. De nya reglerna innebär således en viss skärpning. Den påverkar dock i första hand innehavare av bostadsrättslägenheter i fjällanläggningar m.m.
Skatteeffekterna blir ungefär desamma som vid hyreslägenheter.
Småhus
För småhusägare blir skatten betydligt högre, därför att förutom schablonavdraget på 4 000 kr får endast 20 % av hyresinkomsten dras bort som ett schablonavdrag.
Om en villaägare hyr ut ett rum för 1 500 kr per månad så blir skatten drygt 3 000 kr per år. Om två rum hyrs ut blir skatten ca 7 500 kr per år.
Om en trerumsvilla hyrs ut för motsvarande hyra som trerumslägenheten ovan så blir skatten drygt 17 000 kr.
Skatten blir alltså mångdubbelt högre vid uthyrning av småhus jämfört med uthyrning av hyreslägenhet och bostadsrätt.
Orsaken till denna skillnad är att kapitalkostnaden i praktiken får dras ifrån inkomsten vid uthyrning av hyreslägenhet, därför att kapitalkostnaderna utgör en del av hyran.
Vid uthyrning av småhus har småhusägaren naturligtvis kvar sin avdragsrätt för räntekostnader eftersom alla räntekostnader i princip är avdragsgilla. Räntekostnaderna minskar dock inte inkomsten av uthyrning vilket de i realiteten gör för den som hyr ut en hyreslägenhet.
Det avdrag på 20 % av bruttoinkomsten som får göras avses motsvara kostnader för underhåll.
Avsikten med de nya reglerna för beskattning av inkomst från uthyrning av privatbostad var att skapa likformiga och enkla regler. Resultatet har dock blivit allt annat än likformigt. Någon närmare motivering till de nya reglerna har inte redovisats vare sig i propositionen (1989/90:100) eller i RINK (SOU 1989:33) eller i de tidigare utredningar om bostadsbeskattning som man hänvisar till.
De nya reglerna leder till märkliga effekter. Om en tvåfamiljsvilla ägs av de två familjer som bor i den så uppstår ingen inkomst av uthyrning. Om villan däremot helt ägs av den ena familjen så uppstår en betydande inkomst. Skatten för uthyrning av 4--5-rumslägenhet i en tvåfamiljsvilla rör sig om ungefär 20 000 kr per år.
Denna skatt på 20 000 kr utgår oavsett om småhusägarens kostnader (inkl kapitalkostnader) för den uthyrda delen av fastigheten överstiger hyresinkomsten eller inte.
Effekter av beskattningen
Det är sannolikt att de nya beskattningsreglerna kommer att negligeras av många skattskyldiga. Det finns omkring 100 000 lägenheter som hyrs ut i andra hand. Många rum hyrs också ut. Det rör sig sannolikt om några hundratusen skattskyldiga. Möjligheterna att kontrollera att inkomster från uthyrning redovisas torde vara små. Många skattskyldiga torde inte heller vara medvetna om de förändrade reglerna på detta område.
I RINK angavs att den utvidgade beskattningen av privatbostäder grovt kunde beräknas ge staten ökade skatteinkomster på 0,6 miljarder kr per år. Det finns skäl att ifrågasätta om detta inte är en överskattning. Det är angeläget att vid granskningen av 1991 års deklarationer studera hur många som redovisar inkomst av uthyrning av privatbostad och vilka skatteinkomster detta leder till. Detta bör ingå i den översyn av skattereformen som aviserats.
För småhusägare som hyr ut del av huset kan skattskyldigheten undvikas genom att alla boende blir delägare i huset. Det anges inte någon viss andel som man måste äga utan det torde räcka med en mycket liten andel. Denna metod torde vara framkomlig även om hela småhuset hyrs ut.
Även om de nya skattereglerna inte kommer att efterföljas av alla och det dessutom är möjligt att kringgå dem så riskerar de ändå att leda till ett mindre utbud av bostäder och en trögare marknad. Inte minst i ett läge där nyproduktionen har minskat och sannolikt kommer att befinna sig på en lägre nivå i framtiden är det angeläget att utnyttja det befintliga bostadsbeståndet effektivt. De nya skattereglerna motverkar detta och leder i praktiken till en helt orimlig straffbeskattning av småhusägare som hyr ut delar av eller hela sin bostad.
I den översyn av skattereformen som har aviserats bör beskattningen av inkomst av uthyrning ses över. Regeringen bör ges i uppdrag att återkomma med förslag till nya regler i samband med översynen av skattereformen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beskattning av inkomst av uthyrning av privatbostad.
Stockholm den 27 januari l992 Karl-Göran Biörsmark (fp)