Stor oklarhet råder nu om skattevillkoren vid försäljning av privatbostad från dödsbo. Detta är djupt beklagligt.
Å ena sidan kan göras gällande, att vid avyttring av privatbostad under dödsåret skall gälla de regler som gällt för den avlidne före dödsfallet vilket innebär att samtliga schablonregler kan tillämpas och skatt utgå med 9% av försäljningssumman.
Skulle den tolkning gälla, att samtliga schablonregler gäller under dödsåret även för dödsboet, uppstår frågan, varför skall dödsbo efter avliden tidigt under året få en så väsentligt längre tid för erforderliga positioner och avyttring av fastigheten jämfört med om dödsfallet inträffar i slutet av året.
Rimligt vore i stället att en likvärdig tidsfrist gällde oaktat vid vilken tidpunkt under året dödsfallet ägde rum.
Skulle å andra sidan den tolkningen gälla, att dödsboet som juridisk person, oaktat hur snabbt fastigheten avyttras, aldrig kan komma i åtnjutande av samtliga schablonregler, dyker andra frågeställningar upp.
I så fall lockar en sådan tolkning fram en rad dispositioner före ett väntat dödsfall, t ex i samband med sjukdom, vilka utifrån flera utgångspunkter kan te sig högst tveksamma.
Ovanstående aktualiserar med all tydlighet en rad frågor som lagstiftaren bör se över för att undvika de olägenheter och den tolkningsosäkerhet som nu gällande lagregler kan ge upphov till.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en översyn av gällande regler i samband med dödsbos avyttring av bostadsfastighet i enlighet med vad i motionen anförts.
Stockholm den 23 januari 1992 Anders G Högmark (m) Ulf Melin (m)