Svensk biodling har stor ekonomisk betydelse för vårt samhälle. Avkastningen utgörs huvudsakligen av honung. En betydande produktion av svensk kvalitetshonung minskar behovet av import.
Det största värdet är ändå det pollineringsarbete som bina gör i vilda och odlade växter. Nyttan av binas arbete i frukt- och bärodlingar, oljeväxter, blåbär etc. finns dokumenterat i genomförda undersökningar. Intäkterna från detta pollineringsarbete, som kan värderas till mångdubbelt större än värdet av binas honungsproduktion, tillfaller inte biodlaren. Det är lantbrukare, frukt- och bärodlare som får större och värdefullare skördar. Det gäller också allmänheten som plockar vilda bär och som dessutom kan sälja bär för 5 000 kronor/år utan att betala skatt.
Bina medverkar dessutom till att bevara vår svenska flora, som i flera avseenden är unik.
Det finns alltså starka samhällsekonomiska motiv för att slå vakt om den svenska biodlingen och tillvarata binas arbete på bästa sätt. Skulle vi ta tillvara binas insatser som pollinerare på ett effektivt sätt, skulle vi behöva många flera bisamhällen. Det är därför nödvändigt att vi engagerar oss för att behålla och utöka svensk biodling.
Den nya beskattningen av hobbyverksamhet och borttagningen av möjligheten för varje biodlare att inneha högst 15 bisamhällen som skattefri hobbyverksamhet har medfört en kraftig minskning av antalet biodlare och bisamhällen. Många hobbybiodlare väljer att minska verksamheten eller sluta helt som biodlare för att slippa krånglet med anteckningsskyldighet och deklaration.
Den här negativa utvecklingen är inte svår att förstå när man konstaterar vad man ska känna till och veta om hur detta ska hanteras. t.ex. anteckningsskyldighet, inkomster, utgifter, förslitningsavdrag, kontantprincip, överskott, underskott, avsättning för egenavgift (schablonavdrag), egenavgifter, särskild löneskatt, föregående års underskott, underskott som ej får utnyttjas, avstämning av avsättning, faktiska merkostnader, avyttring av egendom, realisationsvinstberäkning, körjournal m.m.
Det förefaller helt orimligt och omotiverat att alla hobbybiodlare ska behöva delta i den byråkratisering som den nya hobbybeskattningen för med sig. Flertalet biodlare har ingen erfarenhet av bokföring. Dessutom är många biodlare pensionärer som inte är yrkesmässigt aktiva.
Samtidigt som vi konstaterar att vi behöver en utökning av biodling i landet, kan vi se att konsekvenserna av beskattningen av hobbybiodlingen gett motsatt effekt. Lönsamheten är inte sådan att vi kan räkna med en ökning av biodling som näringsverksamhet. Vi behöver därför behålla våra hobbybiodlare som finns spridda över landet och som svarar för ett jämt pollineringstryck. Det är dessutom viktigt att skattereglerna inte försvårar för intresserade att starta hobbybiodling, vilket är viktigt med tanke på att många biodlare uppnått hög ålder.
Man är skyldig att anmäla var det finns bin för att underlätta kontroll och bekämpning av bisjukdomar. Det finns nu stor risk för att det kommer att finnas biodlare som inte anmäls. Därmed kommer spridning av bisjukdomar att öka. Det är mycket allvarligt med tanke på att varroakvalstret nu finns i Skåne och insatser måste göras för att om möjligt förhindra spridning.
Det är mycket väl motiverat att ompröva tidigare beslut och återinföra möjligheten att inneha ett visst antal samhällen som hobbyverksamhet, utan att vara redovisnings- och skattskyldig för verksamheten. Vid riksskatteverkets tidigare ställningstagande (RSV Dt 1978:6, 1978:12), angav man som sin uppfattning att en gränsdragning utifrån antalet bisamhällen var att föredra, framför en bestämd beloppsgräns av resultatet. Det skäl som i övrigt angavs år 1978 för att införa en gräns för hobbyverksamhet utan redovisningsskyldighet kvarstår.
Det bör alltså fastställas att varje hobbybiodlare får inneha ett högsta antal bisamhällen, där verksamheten betraktas som icke skattepliktig hobbyverksamhet och därmed är befriad från redovisningsskyldighet.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattebefrielse för hobbybiodling.
Stockholm den 24 januari 1992 Marianne Andersson (c) Birger Andersson (c)