Lagen om upphovsmannakonto (SFS 1979:611) ger
konstnären och författaren möjlighet att visst år med
ovanligt hög inkomst fördela beskattningen på en del av
inkomsten på högst de sex därpå följande beskattningsåren.
Det är karaktäristiskt för den konstnärliga
verksamheten att inkomsterna är ojämna. En konstnär har
kanske separatutställning vart tredje eller fjärde år och får
då förhoppningsvis förhållandevis stora intäkter och
intäkter i sådan omfattning att det räcker att arbeta vidare
med i nya projekt. En författare får vid enstaka tillfällen en
försäljningsframgång med sin bok -- den stora försålda
upplagan leder till stora royaltyinkomster det år då dessa
redovisas från förlaget. Däremellan har konstnären och
författaren åter små intäkter.
Systemet med upphovsmannakonto innebär en
välkommen möjlighet att verkligen nyttiggöra den enstaka
ekonomiska framgången. Dessutom ökar möjligheten på
grund av pensionssystemets utformning -- där inbetalda
avgifter över 7,5 basbelopp det enskilda året inte ger någon
motsvarande förmån -- att den enskilde får effektivare
återbäring i form av pension för sina avgifter till systemet.
Fr.o.m. 1991 tas årligen ut en skatt om 15 %
på den ränta som gottskrivs det enskilda
upphovsmannakontot, vilket på sätt och vis strider mot
principen att beskattning skall ske först när pengarna tas ut.
Systemet med upphovsmannakonto innehåller den
egenheten att upphovsmannen för det vid det enskilda
tillfället hos viss bank insatta beloppet därefter är skyldig att
kvarbli med sin insättning hos just denna bank ända till den
dag då beloppet tas ut och beskattas. Det innebär att
konkurrensen mellan bankerna är upphävd på detta
område. Lite förenklat uttryckt är uppsägningstiden på det
enskilda på upphovsmannakonto insatta beloppet 6
år. Detta sätter kontoinnehavaren i ett oacceptabelt
underläge i förhållande till banken. Någon restriktion av
motsvarande slag finns inte beträffande det s.k.
skogskontot, varifrån upphovsmannakontot hämtat
modell.
Det är inte rimligt att bankerna ges rätt att låsa den
enskildes tillgångar på detta sätt.
Upphovsmannalagstiftningen bör ändras och ge
kontohavaren rätt att flytta tillgodohavandet till annan
bank utan att uppskovet med beskattningen därmed
upphör.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändringar
i lagen om upphovsmannakonto i enlighet med vad som
anförts i motionen.
Stockholm den 24 januari 1992
Hans Göran Franck (s)
Maj Britt Theorin (s)