Främja folkhälsan, befria svenska folket från beskattning av måltidsförmåner.
Det var en gång ett välmående land som heter Sverige. I detta land hade invånarna det bra när det gällde trivseln på arbetsplatserna. De anställda och deras arbetsgivare hade ett mycket väl fungerande samarbete när det gällde bl a lunchätandet. Nästan alla anställda åt i företagens personalmatsalar eller utnyttjade de kupongförmåner som erbjöds. Personalen mådde allmänt bra när de fick äta ett riktigt lagat mål mat på dagen, de flesta trivdes utmärkt med detta system, men ack detta skulle ''storebror'' ändra på. Var det därför att de flesta anställda mådde bra? Nej det var som vanligt staten som trodde att man skulle få in mer medel till statskassan.
Nu visade det sig att innan denna beskattning av lunchätandet infördes åt 1.3 miljoner människor på företagens personalmatsalar och 800.000 personer utnyttjade kupongförmånen. Efter denna folkhälsovådliga skattebelastning av lunchätandet åt endast 700.000 av de anställda på företagens matsalar och endast 400.000 personer utnyttjade kupongsystemet. Detta visar klart och tydligt att omkring 1 miljon människor har mer eller mindre slutat att äta ett rejält lagat mål mat mitt på dagen. De sitter i stället i rökrum, pausrum m m och äter smörgåsar och annan sämre föda om man jämför med en rejält lagad lunch.
Detta var emellertid inte allt elände som denna dumma beskattning skapade. Det visade sig snart att uppsägningar inom restaurangbranschen var nödvändiga och i viss mån även hos företagens egen personal som arbetade i personalmatsalarna. Även kupongnäringen och andra näringar som har direkt eller indirekt beröring med lunchmåltider blev hårt ansatta ekonomiskt och var tvungna att säga upp personal.
Denna beskattning av lunchätandet i Sverige har sannolikt inte gett staten några ökade inkomster, utan istället lett till en försämrad folkhälsa och en stor orättvisa mellan de anställda på olika företag. Denna orättvisa består i att differensen mellan priset på en lunchmåltid blivit mycket större mellan olika företag beroende på stordrift m m, än före beskattning av lunchätandet infördes.
Nej, nu är det dags för oss folkvalda att tänka på folkhälsan och trivseln på arbetsplatserna. Vi måste ändra på beskattningen när det gäller lunchmåltider så att de omkring en miljon människor återgår till att äta dessa nyttiga subventionerade luncher mitt på dagen samt att de människor som mist sina arbeten innom denna näring återfår dessa. Detta gynnar indirekt vår konkurrenssituation för våra företag genom att människor trivs på sina arbetsplatser och folkhälsan främjas samt att de anställda får en s k morot, då gör vi en mycket bättre insats i vårt arbetsliv samt även också på vår fritid då vi mår mycket bättre.
Vi vet alla som arbetar inom riksdagens domäner att det finns förslag från olika håll och block att inriktningen skall vara att främja folkhälsan genom en tillbakagång till de gamla bestämmelserna när det gäller beskattning av lunchförmåner, så låt oss nu gemensamt taga detta kloka beslut.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar upphäva beskattningen av löntagares lunchförmåner,
2. att riksdagen beslutar att arbetsgivarna befrias från de sociala kostnader som är knutna till lunchmåltiderna.
Stockholm den 27 januari 1992 Peter Kling (nyd) Kenneth Attefors (nyd) Bo G Jenevall (nyd) Dan Eriksson (nyd) i Stockholm