Skogskonton är till stor nytta för yrkesverksamma jord- och skogsbrukare genom att man bl.a. kan utjämna inkomsterna över flera år. Detta är också grundtanken med dessa konton.
Användningen av de medel som idag är insatta på skogskonton är dock utförligt reglerade i lag. För att kunna göra skattefria avskrivningar måste ägaren investera inom jordoch skogsbrukets verksamhetsområde.
Detta gör att skogskontomedel i ett icke ringa antal fall inte kommer till användning utan utgör ett passivt kapital. Därtill kommer att kapitalet växer genom ränteavkastningen. I vissa fall kan detta leda till att icke obetydliga belopp ej kommer till aktiv användning.
I dagens situation, där det råder brist på riskvilligt kapital, anser vi att det vore värt att utreda konsekvenserna av om en innehavare av skogskontomedel finge möjlighet att använda medlen för att investera i nya näringsgrenar i den kommun där medlen förvärvats.
Denna utredning kunde också lämpligen omfatta möjligheten att skattefritt använda skogskontomedel för aktiekapital och/eller rörelsekapital i en ny förvärvskälla. Detta under förutsättning att verksamheten är förlagd till den kommun där medlen förvärvats. Ett sådant friare användningssätt kunde även vara begränsat till områden av regionalpolitiskt intresse.
En friare användning av skogskontomedel kan bli en stimulans för många idérika personer med affärsidéer att etablera nya företag. Även utboägare, som många gånger har goda affärsidéer från näringslivet, skulle vara med och investera i den bygd där de har sin fastighet. Möjligen skulle detta även innebära att en del av utboägarna flyttade hem till sin fastighet.
Ett friare användningssätt skulle också med all sannolikhet underlätta att skaffa riskvilligt kapital även till glesbygd.
I nuvarande lågkonjunktur med de låga investeringsvolymer som råder i vårt näringsliv skulle ett friare användningssätt av skogskontomedel vara en bra stimulans till investeringar i företag.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en utredning av konsekvenserna av ett friare användningssätt av skogskontomedel i enlighet med vad som i motionen anförts.
Stockholm den 20 januari 1992 Kjell Ericsson (c) Birgitta Carlsson (c)