En översyn av regler för traktamenten och
kostnadsersättningar samt vissa naturaförmåner är
förestående.
Från en utgångspunkt sett är detta mycket välbehövligt.
Erfarenheterna från det gångna året har visat att över 800
000 löntagare förlorat rätten till subventionerad lunch från
sin arbetsgivare. I många fall har detta inte kompenserats
ekonomiskt, ej heller varit föremål för förhandlingar mellan
arbetsgivare och de fackliga organisationerna.
Restaurangbranschen har förlorat tusentals
arbetstillfällen under det gångna året. Arbetslösheten inom
Hotell-, Kafé- och Restauranganställdas arbetslöshetskassa
uppgår för närvarande till över 12,19 %, varav 57 % är
under 30 år.
Utnyttjandegranden
i företagens personalmatsalar har
sänkts mellan 30 och 50 %.
Det finns skäl förmoda att detta innebär att många
människor får en sämre kost. Satsningen från företagen och
de fackliga organisationernas sida att ta ut en andel av
löneutrymmet som ersättning för en del av lunchen har
bidragit till att förbättra hälsoprofilen. Från
beteendevetenskapliga undersökningar i Västervik och
Västerås har det bekräftats att en god och näringsriktig kost
under arbetsdagen är befrämjande för kreativitet och
produktivitet.
Personalmatsalarna på företagen byggdes upp kraftigt i
början av 1960-talet. Banker och försäkringsföretag
tillhörde de första företag som inrättade personalmatsalar
och införde subventionerade luncher för de anställda. Man
ansåg detta viktigt ur produktivitets- och hälsosynpunkt.
Kunskaperna som låg till grund för dessa reformer bottnade
i vetenskapliga undersökningar och kunskaper som
utvecklats inom försäkringsbranschen. Trots beskattningen
av de nuvarande förmånerna har försäkringsbranschen valt
att ge de anställda 65 % i lunchsubvention. I bankerna
subventionerar man 55 % av kostnaden.
För människor med små inkomster som haft
subventionerad lunch har de indragna förmånerna betytt ett
mycket väsentligt ingrepp i levnadsstandarden. Från ett
reportage i en av landets största tidningar läser vi: ''Nu är
det nästan bara läkarna som har råd att äta i sjukhusets
matsal''.
För arbetsgemenskapen har de indragna förmånerna
betytt att arbetsgemenskapen inte har lika lätt att göra sig
gällande. Lunchen var tidigare en given samlingspunkt där
många träffades. I dag är det inte lika självklart eftersom en
del kolleger går på restaurang eller personalmatsal medan
andra äter matlåda på tjänsterummet eller i företagets
rökrum. Ytterligare en grupp äter inte alls.
I Europa är Sverige ensamt om att inkomstbeskatta och
belägga lunchsubventionerna med sociala avgifter fullt ut.
Nyligen har beskattningen tagits bort i Norge.
För de anställda inom restaurangbranschen har stora
orättvisor uppkommit som följd av det nya skattesystemet
och dessa måste ovillkorligen tillrättaläggas.
En snar återgång till det gamla systemet med
lunchsubventioner skulle ge staten betydande inkomster i
stället för de starkt minskade intäkter som blivit resultatet.
De dynamiska effekter som den borgerliga regeringen
påstår sig åstadkomma torde ytterligare förstärka statens
inkomster.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
tillämpningen av skattereglerna för måltidssubventioner.
Stockholm den 22 januari 1992
Anita Modin (s)
Anita Persson (s)
Inge Carlsson (s)
Lisbeth Staaf-Igelström (s)
Barbro Evermo Palmerlund (s)