Arvsskatt och gåvoskatt regleras i lag (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt (AGL). I lagens 38 § anges vilka slags organisationer som är befriade från gåvoskatt. Lagens 3
§ innehåller bestämmelser om vilka organisationer som har ett sådant kvalificerat ändamål att de också är befriade från arvsskatt.
3 § Från skattskyldighet enligt denna lag äro befriade staten;
trossamfund som avses i 4
§ andra stycket religionsfrihetslagen (1951:680), församling och kyrka, samarbetsorgan för sådana juridiska personer samt stiftelse eller sammanslutning som är anknuten till trossamfund eller församling och vars verksamhet kan anses utgöra ett led i samfundets eller församlingens verksamhet;
stiftelse eller sammanslutning med huvudsakligt ändamål att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar;
stiftelse eller sammanslutning, som har till huvudsakligt ändamål att främja barns eller ungdoms vård och fostran eller utbildning eller att främja vård av behövande ålderstigna, sjuka eller lytta, dock icke där ändamålet är att sålunda tillgodose medlemmar av viss eller vissa släkter;
akademi och sådan stiftelse eller sammanslutning, som har till huvudsakligt ändamål att främja vetenskaplig undervisning eller forskning.
Skattebefrielse enligt denna paragraf tillkommer icke sammanslutning, som har till syfte att i sin verksamhet tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen, och ej heller utländsk akademi, stiftelse eller sammanslutning.
Denna särbehandling av de i 3
§ uppräknade typerna av organisationer har ifrågasatts vid flera tillfällen.
I arvs- och gåvoskattekommitténs slutbetänkande ''Ny arvsoch gåvoskattelag'' (SOU 1987:62) har frågan om skattebefrielse behandlats. Kommittén föreslår att samtliga organisationer som i dag är befriade från enbart gåvoskatt även skall bli befriade från arvsskatt. Enligt kommittén är det angeläget att reglerna i största möjliga utsträckning är likartade vid arv och gåva.
Jag har erfarit att det väsentliga för bedömningen huruvida arvsskattebefrielse skall medges är donationens ändamål och inte de yttre omständigheterna, dvs. organisationens karaktär. En förening, som i och för sig omfattas av 3
§, kan därför medges befrielse från arvsskatt vid donationer. Detta förutsätter att donationen är förenad med ett särskilt villkor, vilket föreskriver att den skall användas till ett sådant ändamål som anges i 3
§. Dessutom krävs att den mottagande organisationen kan antas iaktta ändamålsbestämningen noga. Det förekommer inte sällan att ideella organisationer mottar medel som är riktade på detta sätt. Det kan enligt vad jag inhämtat från Amnesty International, svenska sektionen, uppstå betydande praktiska problem för organisationer att till alla delar uppfylla villkoren.
Jag konstaterar att de organisationer, vilka i dag enbart är befriade från gåvoskatt, i hög grad är beroende av frivilliga bidrag, däribland testamenterade medel.
Någon åtgärd med anledning av slutbetänkandet har ännu inte vidtagits. Enligt min mening finns det i dag inget berättigande för särbehandling av de i 3
§ nämnda organisationerna. Jag understryker därför vikten av att kommitténs förslag genomförs.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag om att de organisationer som i dag är befriade från gåvoskatt även skall befrias från arvsskatt.
Stockholm den 21 januari 1992 Hans Göran Franck (s)