Arvsskatt och gåvoskatt regleras i lag (1941:416) om
arvsskatt och gåvoskatt (AGL). I lagens 38 § anges vilka
slags organisationer som är befriade från gåvoskatt. Lagens
3
§ innehåller bestämmelser om vilka organisationer som
har ett sådant kvalificerat ändamål att de också är befriade
från arvsskatt.
3 § Från skattskyldighet enligt denna lag äro befriade staten;
trossamfund
som avses i 4
§ andra stycket religionsfrihetslagen (1951:680),
församling och kyrka, samarbetsorgan för sådana juridiska
personer samt stiftelse eller sammanslutning som är
anknuten till trossamfund eller församling och vars
verksamhet kan anses utgöra ett led i samfundets eller
församlingens verksamhet;
stiftelse eller sammanslutning med huvudsakligt ändamål
att under samverkan med militär eller annan myndighet
stärka rikets försvar;
stiftelse eller sammanslutning, som har till huvudsakligt
ändamål att främja barns eller ungdoms vård och fostran
eller utbildning eller att främja vård av behövande
ålderstigna, sjuka eller lytta, dock icke där ändamålet är att
sålunda tillgodose medlemmar av viss eller vissa släkter;
akademi och sådan stiftelse eller sammanslutning, som
har till huvudsakligt ändamål att främja vetenskaplig
undervisning eller forskning.
Skattebefrielse enligt denna paragraf tillkommer icke
sammanslutning, som har till syfte att i sin verksamhet
tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen, och ej
heller utländsk akademi, stiftelse eller sammanslutning.
Denna särbehandling av de i 3
§ uppräknade typerna av organisationer har ifrågasatts
vid flera tillfällen.
I arvs- och gåvoskattekommitténs slutbetänkande ''Ny
arvsoch gåvoskattelag'' (SOU 1987:62) har frågan om
skattebefrielse behandlats. Kommittén föreslår att samtliga
organisationer som i dag är befriade från enbart gåvoskatt
även skall bli befriade från arvsskatt. Enligt kommittén är
det angeläget att reglerna i största möjliga utsträckning är
likartade vid arv och gåva.
Jag har erfarit att det väsentliga för bedömningen
huruvida arvsskattebefrielse skall medges är donationens
ändamål och inte de yttre omständigheterna, dvs.
organisationens karaktär. En förening, som i och för sig
omfattas av 3
§, kan därför medges befrielse från arvsskatt vid
donationer. Detta förutsätter att donationen är förenad
med ett särskilt villkor, vilket föreskriver att den skall
användas till ett sådant ändamål som anges i 3
§. Dessutom krävs att den mottagande organisationen
kan antas iaktta ändamålsbestämningen noga. Det
förekommer inte sällan att ideella organisationer mottar
medel som är riktade på detta sätt. Det kan enligt vad jag
inhämtat från Amnesty International, svenska sektionen,
uppstå betydande praktiska problem för organisationer att
till alla delar uppfylla villkoren.
Jag konstaterar att de organisationer, vilka i dag enbart
är befriade från gåvoskatt, i hög grad är beroende av
frivilliga bidrag, däribland testamenterade medel.
Någon åtgärd med anledning av slutbetänkandet har
ännu inte vidtagits. Enligt min mening finns det i dag inget
berättigande för särbehandling av de i 3
§ nämnda organisationerna. Jag understryker därför
vikten av att kommitténs förslag genomförs.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag om att de
organisationer som i dag är befriade från gåvoskatt även
skall befrias från arvsskatt.
Stockholm den 21 januari 1992
Hans Göran Franck (s)