Motion till riksdagen
1991/92:Sk311
av Sven-Olof Petersson (c)

Kvittningsrätt mellan olika förvärvskällor


Småföretagandet och nyföretagandet är svenskt
näringslivs framtid. Över en tredjedel av de anställda i
Sverige arbetar i företag med färre än 20 anställda. Dessa
företag utgör drygt 90% av alla företag i landet och finns
inom alla branscher och i alla regioner och landsdelar. Det
är dessa företag som nu måste få sin rättmätiga möjlighet att
utvecklas för att skapa de jobb som så väl behövs nu och i
framtiden.
För att utveckla det svenska näringslivet och ta tillvara
människors idéer och kreativitet är det viktigt att samhället
aktivt stödjer nyföretagandet. Det är i detta sammanhang
också viktigt att komma ihåg att en stor del av
verksamheten i de små företagen och det nyföretagande
som sker, sker på orter där andra alternativ eller
möjligheter till arbete och utkomstmöjligheter oftast
saknas.
Men att starta upp ett nytt företag är ofta kostsamt.
Många av dessa nyföretagare arbetar också på så sätt att de
jämsides med sitt nyföretagande också har en
löneanställning. Detta för att ge det nya, egna, företaget
möjlighet att växa till i en rimlig takt men också därför att
det ofta är så att lönsamheten i dessa nya företag är av ringa
omfattning eller saknas helt under uppbyggnadsskedet.
Det är viktigt att dessa nyföretagare/småföretagare ges
rimliga förutsättningar att bygga upp sina företag. Som det
nu är tar de ofta pengar från sina löneinkomster och
investerar eller skjuter till dessa i de nya företagen för att
överhuvudtaget få möjlighet att driva dem vidare. Tidigare
kunde kvittning medges mellan löneinkomst och underskott
i som det kallas förvärvskälla (företaget). Detta gjorde det
möjligt att med begränsade medel och egna inkomster
bygga upp och driva företagen under ett första skede trots
förluster. Efter någon tid blev det ofta sedan möjligt att
driva företagen med en tillfredsställande lönsamhet och de
utvecklades ofta så att de kunde ge försörjning både till den
enskilde företagaren och dessutom också till någon eller
några anställda. När nu denna kvittningsmöjlighet har tagits
bort så har möjligheterna för nyföretagandet drastiskt
försämrats. Detta är inte bra och hämmar möjligheterna till
en rimlig förnyelse av det svenska näringslivet.
I synnerhet under tider av hög arbetslöshet när många
människor i olika bygder och på olika orter förlorar eller
riskerar att förlora sina utkomstmöjligheter är det angeläget
att samhället på ett konstruktivt sätt bidrar till att underlätta
möjligheterna för nyföretagandet. Det är därför lämpligt att
rätten till kvittning mellan inkomst av tjänst och annan
förvärvskälla, i form av eget företagande, återinförs. Detta
skulle utan tvekan också vara en från samhällets sida sett
såväl billig som effektiv arbetsmarknadspolitisk och
regionalpolitisk investering. Till en rimlig kostnad skulle
nya arbeten kunna skapas för att trygga
utkomstmöjligheterna för många människor på många
orter.
Det är således angeläget att denna kvittningsmöjlighet
återinförs. Den bör utformas på ett sådant sätt att det är en
rimlig del av inkomsten som kan kvittas, förslagsvis 50 000
kronor per år. Denna summa borde ge en rimlig möjlighet
till att skapa ett sunt och livskraftigt nyföretagande till nytta
för landets ekonomi och regionala utveckling.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande
av en begränsad kvittningsrätt.

Stockholm den 15 januari 1992

Sven-Olof Petersson (c)