Från 1 januari 1991 är hobbybiodling skattepliktigt från
första bikupan. I princip är alla inkomster skattepliktiga och
alla utgifter avdragsgilla.
Beskattningsskyldigheten för hobbybiodling upplevs av
berörda biodlare som helt orimlig. De nya skattepålagorna
medverkar till att luckra upp respekten och förståelsen för
det svenska skattesystemet bland Sveriges biodlare.
Skatteplikten medför en omfattande pappersexercis och de
intäkter staten kommer att få in från hobbybiodlingen torde
bli utomordentligt blygsamma.
Enligt de nya skattereglerna är hobbybiodlare skyldiga
att föra noggranna anteckningar och spara anteckningar,
räkningar och kvitton så att kontroll kan ske av
deklarationen. Alla handlingar skall sparas i minst 7 år efter
inkomståret.
Allt från kostnader för drottningbyte, inköp av
fodersocker och honungskärl till kostnader för elström,
vatten, skyddskläder och avdrag för egen bil måste
bokföras, liksom intäkter vid honungsförsäljning. Av
naturliga skäl har biodlaren placerat sina bikupor ute i
naturen. Vad gäller avdrag för egen bil måste
hobbybiodlaren kunna styrka uppgifterna om antalet körda
kilometer mellan hemmet och bikuporna och således föra
någon form av körjournal när han eller hon ser om sina
bikupor.
Alla biodlare måste från första kupan hålla reda på och
föra anteckningar över de inköp som gjorts i samband med
fritidssysslan. Vid större inköp, exempelvis av bikupor,
avtäckningsbord, slungare och släpvagn medges
förslitningsavdrag, som vanligen fördelas på 5--10 år. På
särskild blankett skall noteras de inköp och avdrag som
redovisats vid tidigare års deklarationer, vilka därefter skall
kompletteras med aktuellt års anskaffningsvärde och
förslitningsavdrag.
Om hobbyverksamheten ger överskott skall
egenavgifter på 34 procent påföras. Eftersom egenavgiften
är en kostnad får hobbybiodlaren sedan göra ett
schablonavdrag med 25 procent av överskottet. För den
stora delen hobbybiodlare som uppnått pensionsåldern
påförs en avgift som kallas för särskild löneskatt, f.n. 22,2
procent, och schablonavdrag med 18 procent medges. Vid
beräkningen av egenavgifter skall närmast föregående års
eventuella underskott först dras av från årets överskott.
Beskattningsskyldigheten har otvivelaktigt krånglat till
tillvaron för Sveriges hobbybiodlare på ett orimligt sätt. För
att i någon mån vägleda förtvivlade fritidsbiodlare har
Sveriges Biodlares Riksförbund sammanställt en 34-sidig
skattehandledning i A4-format som vid genomläsning med
all önskvärd tydlighet visar vilken förödande pappersexercis
människor som har biodling som fritidssyssla tvingas
underordna sig.
Det kan inte vara rimligt att alla biodlare skall behöva
utsättas för redovisningskrav för beskattning för ett
fritidsintresse som oftast inte över huvud taget ger något
överskott. Kraven på detaljerad bokföring och redovisning
riskerar att ta död på biodlarens glädje och entusiasm för
sin hobby. Beskattningsskyldigheten kommer att leda till att
många biodlingsentusiaster, varav en stor del är
pensionärer, tappar gadden och avvecklar sitt
fritidsintresse.
Bina behövs för pollineringen, vilken är en förutsättning
för att det skall bli någon frukt på fruktträden.
Hobbybiodlarna har i detta sammanhang en viktig funktion
att fylla. Beskattningen av hobbybiodling riskerar att få
negativa följder för samhället genom att den förorsakar att
biodlare avvecklar sin verksamhet och genom att
bikupornas antal ute i naturen därmed kommer att minska.
Hobbybiodling bör snarast befrias från redovisnings- och
beskattningsskyldighet upp till det antal bikupor som utgör
gräns för näringsverksamhet. F.n. ligger den gränsen vid
16:e bikupan. Om den gränsen fortsättningsvis är den
rimliga överlåter jag till regeringen att bedöma.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skattebefrielse för
hobbybiodling.