Från 1 januari 1991 är hobbybiodling skattepliktigt från första bikupan. I princip är alla inkomster skattepliktiga och alla utgifter avdragsgilla.
Beskattningsskyldigheten för hobbybiodling upplevs av berörda biodlare som helt orimlig. De nya skattepålagorna medverkar till att luckra upp respekten och förståelsen för det svenska skattesystemet bland Sveriges biodlare. Skatteplikten medför en omfattande pappersexercis och de intäkter staten kommer att få in från hobbybiodlingen torde bli utomordentligt blygsamma.
Enligt de nya skattereglerna är hobbybiodlare skyldiga att föra noggranna anteckningar och spara anteckningar, räkningar och kvitton så att kontroll kan ske av deklarationen. Alla handlingar skall sparas i minst 7 år efter inkomståret.
Allt från kostnader för drottningbyte, inköp av fodersocker och honungskärl till kostnader för elström, vatten, skyddskläder och avdrag för egen bil måste bokföras, liksom intäkter vid honungsförsäljning. Av naturliga skäl har biodlaren placerat sina bikupor ute i naturen. Vad gäller avdrag för egen bil måste hobbybiodlaren kunna styrka uppgifterna om antalet körda kilometer mellan hemmet och bikuporna och således föra någon form av körjournal när han eller hon ser om sina bikupor.
Alla biodlare måste från första kupan hålla reda på och föra anteckningar över de inköp som gjorts i samband med fritidssysslan. Vid större inköp, exempelvis av bikupor, avtäckningsbord, slungare och släpvagn medges förslitningsavdrag, som vanligen fördelas på 5--10 år. På särskild blankett skall noteras de inköp och avdrag som redovisats vid tidigare års deklarationer, vilka därefter skall kompletteras med aktuellt års anskaffningsvärde och förslitningsavdrag.
Om hobbyverksamheten ger överskott skall egenavgifter på 34 procent påföras. Eftersom egenavgiften är en kostnad får hobbybiodlaren sedan göra ett schablonavdrag med 25 procent av överskottet. För den stora delen hobbybiodlare som uppnått pensionsåldern påförs en avgift som kallas för särskild löneskatt, f.n. 22,2 procent, och schablonavdrag med 18 procent medges. Vid beräkningen av egenavgifter skall närmast föregående års eventuella underskott först dras av från årets överskott.
Beskattningsskyldigheten har otvivelaktigt krånglat till tillvaron för Sveriges hobbybiodlare på ett orimligt sätt. För att i någon mån vägleda förtvivlade fritidsbiodlare har Sveriges Biodlares Riksförbund sammanställt en 34-sidig skattehandledning i A4-format som vid genomläsning med all önskvärd tydlighet visar vilken förödande pappersexercis människor som har biodling som fritidssyssla tvingas underordna sig.
Det kan inte vara rimligt att alla biodlare skall behöva utsättas för redovisningskrav för beskattning för ett fritidsintresse som oftast inte över huvud taget ger något överskott. Kraven på detaljerad bokföring och redovisning riskerar att ta död på biodlarens glädje och entusiasm för sin hobby. Beskattningsskyldigheten kommer att leda till att många biodlingsentusiaster, varav en stor del är pensionärer, tappar gadden och avvecklar sitt fritidsintresse.
Bina behövs för pollineringen, vilken är en förutsättning för att det skall bli någon frukt på fruktträden. Hobbybiodlarna har i detta sammanhang en viktig funktion att fylla. Beskattningen av hobbybiodling riskerar att få negativa följder för samhället genom att den förorsakar att biodlare avvecklar sin verksamhet och genom att bikupornas antal ute i naturen därmed kommer att minska.
Hobbybiodling bör snarast befrias från redovisnings- och beskattningsskyldighet upp till det antal bikupor som utgör gräns för näringsverksamhet. F.n. ligger den gränsen vid 16:e bikupan. Om den gränsen fortsättningsvis är den rimliga överlåter jag till regeringen att bedöma.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattebefrielse för hobbybiodling.
Stockholm den 15 januari 1992 Karin Falkmer (m)