Den 15 oktober 1991 besvarade stadsrådet Bo Lundgren
frågan om han var beredd att avskaffa skattskyldigheten för
sådan biodling som ej är näringsverksamhet. Han svarade:
En förutsättning för att skattepliktig inkomst skall
uppkomma för en hobbybiodlare är att verksamheten går
med vinst. Avdrag får göras för de kostnader som
uppkommit i versamheten. Går verksamheten med förlust i
ett år får avdrag göras för underskottet mot intäkten nästa
år. Till grund för reglerna ligger principen om en likformig
inkomstbeskattning. När det gäller biodling missgynnade de
tidigare reglerna dem som bedrev yrkesmässig biodling,
eftersom de inte kunde konkurrera med hobbybiodlarna på
skattemässigt lika villkor. Av bl.a. miljömässiga skäl kan
det finnas anledning att ändra reglerna vad anser några
enstaka bikupor.
De bestämmelser som gällde biodling före
skattereformen finns att läsa i Skatteverkets
författningsförslag RSV Dt 1978:6. Där står:
Innehav av högst 15 bisamhällen i normalfallet skall
bedömas utgöra icke skattepliktig hobbyverksamhet för en
och samma odlare. Om det förordade antalet 15 överskrids
skall hela verksamheten anses utgöra yrkesmässigt bedriven
biodling. När det gäller inkomst av jordbruksfastighet
(binäring till jordbruk) och handelsträdgårdsmästeri och
liknande yrkesmässig verksamhet skall innehav av ett enda
bisamhälle anses som skattepliktig verksamhet.
Det stora flertalet av Sveriges biodlare har färre än 10
bisamhällen och medelåldern hos dessa odlare är tämligen
hög. Många av dem har nu valt att upphöra med biodling
då de inte anser sig klara av den redovisningsskyldighet som
införts. Enligt skattereglerna skall alla hobbybiodlare föra
anteckningar och spara kvitton och räkningar så att
deklarationen kan kontrolleras. Kostnader för t.ex.
drottningbyte, foder, honungskärl, silar, elförbrukning,
vatten och bilfrakter måste bokföras liksom inkomster av
försäljning av t.ex. honung, svärmar, vax och propolis
(kittvax). Vid större inköp t.ex. kupor och slunga medges
förslitningsavdrag som vanligen fördelas på 5--10 år.
Hobbybiodling är tidskrävande och ger liten eller ingen
vinst och denna pappershantering har påtagligt dämpat den
entusiasm som utmärker de flesta biodlare. Det finns risk
att bin och bikupor i naturen försvinner. Bina behövs för
pollinering av frukt och bär. Till skillnad från de flesta
hobbyverksamheter med djur gagnar biodlarnas
verksamhet hela samhället och är nationalekonomiskt
lönsam. Biodlaren får inkomst av honungen och hushåll på
flera kilometers avstånd från kuporna kan glädjas åt och dra
nytta av ökad bär- och fruktskörd. Det är en dålig affär för
samhället ifall biodlingen fortsätter att minska.
I Norge är biodling skattefri om den inte är hänförlig till
inkomstslaget gårdsbruk eller inkomstslaget näring.
Dessutom anses biodling så viktig för landet att statligt stöd
ges. För 1991 var summan 11 607 000 kr. Jag anser att det
finns skäl för att återinföra det tidigare systemet med att
man fick ha ett visst antal samhällen som hobbyverksamhet.
Skattebeläggandet kommer inte att ge statskassan någon
vinst att tala om utan i stället fordra en utökad
kontrollapparat. Lämpligen borde ett antal ''frisamhällen''
gälla alla biodlare.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
tillämpningen av de bestämmelser som gäller
hobbybiodling.