med anledning av prop. 1991/92:30 En särskild nämnd för utlänningsärenden
Med anledning av regeringens proposition om en
särskild nämnd för utlänningsärenden vill jag framföra
följande:
Ordförandens kvalifikationer
Ett oavvisligt krav på ordföranden i den föreslagna
utlänningsnämnden måste vara att denne är eller har varit
ordinarie domare.
Eftersom propositionen har frångått kravet från flera
tunga remissinstanser på ett domstolsförfarande, måste
man i stället åtminstone ställa kravet om domarerfarenhet
i förgrunden. Detta bl.a. för att komma bort från kritiken
gällande bristande juridisk kompetens hos beslutsfattare,
vilket t.ex. anförts mot SIV i
diskrimineringsombudsmannens skrivelse till den förra
justitieministern Laila Freivalds daterad 91-02-01.
Det är också så att flyktingskapsbestämningen och
arbetet som hör samman med detta -- vilka uppgifter åvilar
invandrarverket -- aldrig tillförts speciell stringens och
kompetens av det slag som finns i domstolar för att vinna
klarhet, konsekvens, snabbhet och rättssäkerhet.
Ytterligare motivering för domarkompetens är att
många flyktingärenden ställer höga krav på bevisvärdering
och dokumentvärdering för att tillgodose rättssäkerhet. För
att även komma bort från beteckningen ''asyllotteriet''
måste höga krav ställas på ordföranden.
Hovrätten för övre Norrland, Svenska avd. av
Internationella juristkommissionen, Svenska Röda Korset,
Rädda Barnen och Svenska flyktingrådet har i remissvaren
ansett att det skall ställas krav på att ordföranden skall vara
eller ha varit ordinarie domare.
Att frångå detta kvalifikationskrav enbart för att man
inte vill begränsa urvalet när det gäller att finna personer
lämpade för och intresserade av tjänstgöring i nämnden,
vilket framgår av resonemangen i propositionen, förefaller
vara ett defensivt ställningstagande gentemot det centrala
kravet att hävda rättssäkerheten, vilket fordrar en person
med domarerfarenhet.
Krav på muntlig handläggning
Muntlig handläggning skall tillämpas i
utlänningsnämnden enligt samma lagrum som gäller för
muntlig handläggning hos invandrarverket (11 kap. 1 §
UtlL).
--
--
-- Muntlig handläggning skall även annars företas på
begäran av utlänningen, om inte en sådan handläggning
skulle sakna betydelse för att avgöra frågan om
uppehållstillstånd.
När en sådan muntlig handläggning skulle sakna
betydelse är svårt att föreställa sig, annat än i de fall där ett
positivt beslut kan fattas utifrån ingivna dokument. I dag
hör muntlig handläggning till undantagen även i de fall när
utlänningen begärt detta. Det är ett sundhetskrav att denna
praxis med det snaraste ändras. Formuleringen i lagen kan
förtydligas enligt följande förslag:
Ändring i lagtexten 11 kap. 1 § UtlL (se s. 6 i prop.,
första stycket, andra meningen).
Utlänningen skall ha rätt till muntlig handläggning när
denne så begär, när frågan om uppehållstillstånd avgörs.
Genom de brister som finns hos underinstansen torde
det inte vara rimligt att vidhålla att man skall vara restriktiv
med muntlig handläggning i överinstansen med motivering
att alla omständigheter av betydelse för avgörandet borde
ha framkommit vid den muntliga handläggningen i
invandrarverket. Eftersom muntlig handläggning sällan
förekommer hos invandrarverket är detta synsätt omöjligt
att vidhålla, vilket också påpekas i propositionen.
I propositionen påpekas även att muntliga inslag inför
nämnden kan förstärka både rättssäkerheten och
effektiviteten. Denna iakttagelse bör tas fasta på eftersom
ett oavvisligt huvudmål måste vara att förstärka den nu
erkänt bristfälliga rättssäkerheten.
Förslaget att nämnden reser till den ort där utlänningen
finns är en intressant lösning på hur förhandlingen skall gå
till i praktiken. Detta förslag som antyds i propositionen
står även i samklang med de politiska partiernas förslag och
utses så att olika delar av landet blir representerade.
Kravet måste vara att muntlig handläggning skall vara
regel i stället för undantag både hos invandrarverket och
utlänningsnämnden. Detta måste gå att lösa praktiskt
eftersom många länder i regel har muntlighet även hos
överprövningsinstansen. Detta för processen närmare ett
domstolsförfarande och leder därmed till förbättrad
rättsäkerhet.
Krav på fylliga och klargörande beslutsmotiveringar
I utlänningsnämnden måste det vara helt klart med
fylliga och klargörande beslutsmotiveringar. Skälen för
detta är att 1.
det ger en större säkerhet för parterna och deras
ombud 2.
det ökar allmänhetens förtroende för myndigheternas
objektivitet 3.
det ger bättre underlag till praxissamling
Se även propositionen s. 49 ff.
Överflyttning av frågor om rättshjälp
Frågor om rättshjälp i utlänningsärenden bör snarast
överflyttas från invandrarverket till rättshjälpsmyndigheten
enligt min mening. Jag hänvisar till
diskrimineringsombudsmannens, Per Nobel, skrivelse till
dåvarande chefen för justitiedepartementet, statsrådet
Laila Freivalds, angående Rättshjälp för invandrare (1991-
02-01).
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om proposition 1991/92:30 om en
särskild nämnd för utlänningsärenden.