Ny Demokrati har alltid hävdat att flykting- och invandrarfrågan är en stor och viktig fråga för det svenska folket. Genom att inte på allvar ta upp frågorna till öppen debatt har hela frågekomplexet blivit allt mer infekterat. Det krävs nu helt nya tag och helt nya attityder.
Ny Demokrati menar
att politikerna öppet och ärligt och utan skällsord skall debattera flyktingpolitiken, invandringens omfattning och konsekvenser och närbesläktade frågor,
att denna debatt skall ske bl.a. därför att uppdragsgivarna, d.v.s. det svenska folket, uppenbarligen kräver det,
att den senaste tidens stora förändringar i vår omvärld måste beaktas. Nöden i Baltikum och Östeuropa måste påverka både vår bedömning och vår beredskap,
att målet för den nya politiska debatten skall vara en realistisk flykting- och invandringspolitik med klara riktlinjer och ramar,
att bredast möjliga enighet skall nås kring denna politik,
att informationen kring flyktingmottagning, flyktingarnas situation, ekonomiska villkor, brottslighet m.m. skall vara öppen och entydig.
En sådan öppen och ärlig debatt bör lämpligen ske i en bred parlamentarisk kommitté, en invandrar- och flyktingpolitisk kommitté, som får till uppgift att inte bara debattera utan också utreda, analysera och föreslå ändringar i lagstiftningen samt informera allmänheten i invandrar- och flyktingfrågor. Kommittén bör verka utåtriktat och offensivt under en längre tid.
Inför en ny konstruktiv debatt om invandrar- och flyktingfrågor hävdar Ny Demokrati en linje som kan sammanfattas med...
...arbete i stället för läger, d.v.s. temporära arbetstillstånd under kortast möjliga tid i läger. Snabb behandling av asylärenden.
...lån i stället för bidrag, d.v.s. att flyktingarna skall hjälpas in i samhället och att den ekonomiska delen därav i största möjliga utsträckning skall ske som lån. Observera att flyktingarna inte kommit hit för att få bidrag utan för att de är flyktingar. Bidrag kan missbrukas och kanske ännu värre, bidrag kan misstänkas för att missbrukas! Lån ger däremot utsökta möjligheter för dem som vill göra rätt för sig. Särskilda lån och lånevillkor bör utformas för flyktingarna. Lånen skall tecknas när asyl beviljats. Tidpunkten när flyktingen får samma sociala villkor som svenskarna skjuts därmed något år framåt.
...utvisning vid grov och/eller upprepad brottslighet. Varken asyl eller medborgarskap skall beviljas brottslingar. Den internationella brottsligheten är omfattande och problemen tillräckligt stora i Sverige utan ytterligare import!
...slopa hemspråksundervisningen. Starka skäl kan anföras mot hemspråksundervisningen. De höga kostnaderna, över en miljard per år, är bara ett av dem. Hemspråksundervisningen har de facto försvårat anpassningen till det svenska samhället och försvårat för invandrade ungdomar att följa undervisningen i de svenska skolorna. Denna absurda situation måste givetvis snarast åtgärdas. Den här frågan har vi utförligt behandlat i en särskild motion.
...flyktingarna skall fly från något -- och inte till. Det finns mängder av människor som kan lockas till Sverige på grund av den högre levnadsstandard som förespeglas dem. Detta är mänskligt men dessvärre har vi inga förutsättningar att ta emot sådana människor. Vi måste koncentrera flyktingmottagandet till dem som har allvarliga skäl att fly ifrån något. Definitioner på flykting, definitionen på vilka som skall ges asyl måste utarbetas.
Till sist: avdramatisera frågeställningen genom att diskutera den på samma sätt som andra viktiga politiska frågor. Behovet av saklig information är enormt och denna information får inte styras, vinklas eller filtreras. Flyktingpolitiken blir sannolikt ett avgörande prov på vad det svenska politiska systemet duger till i en modern, bister och föränderlig värld.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den allmänna inriktningen på invandrar- och flyktingpolitiken bör präglas av öppenhet och ärlighet, varvid man särskilt bör vinnlägga sig om att ta itu med sådana problem som kan te sig känsliga och besvärliga från politisk synpunkt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att en öppen och ärlig debatt sker i en bred parlamentarisk kommitté, en invandrar- och flyktingpolitisk kommitté, som får till uppgift att inte bara debattera utan också utreda, analysera och föreslå ändringar i lagstiftningen samt informera allmänheten i invandrar- och flyktingfrågor,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att asylsökande bör arbeta i stället för att placeras i passiva läger, dvs. temporära arbetstillstånd under kortast möjliga tid i läger.
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att behandlingen av asylärenden bör kunna gå väsentligt snabbare än för närvarande,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att särskilda lån i stället för bidrag bör användas för flyktingar sedan asyl beviljats i syfte att flyktingarna skall hjälpas in i samhället,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utvisning vid grov eller upprepad brottslighet bör komma till användning i väsentligt större omfattning än som sker för närvarande,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att varken asyl eller medborgarskap skall beviljas brottslingar,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att slopa hemspråksundervisningen,1
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att statliga medel inte får användas för hemspråksundervisning,1
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör koncentrera sitt flyktingmottagande till de asylsökande som har allvarliga och uppenbara skäl att fly från något,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en klar och entydig samt lättillämpad flyktingdefinition som grundas på att asyl endast skall ges åt en utlänning som har allvarliga och uppenbara skäl att fly från något.
Stockholm den 27 januari 1992 Ian Wachtmeister (nyd) Lars Moquist (nyd) Richard Ulfvengren (nyd) John Bouvin (nyd)
1 Yrkandena 8 och 9 hänvisade till UbU