Vid ett flertal tillfällen har omständigheter som skulle ha
varit avgörande för bedömningen i kvinnors
flyktingärenden inte kommit fram vare sig i förhören hos
polis eller hos advokat.
Mest uppmärksammat blev ett ärende där en iransk
kvinna först efter avvisningsbeslutet kom till läkare och
kvinnojour och hennes verkliga bakgrundshistoria kom
fram.
Kvinnor som döms till döden utsätts den sista natten för
mycket grova sexuella övergrepp. Särskilt ogifta kvinnor,
eftersom de enligt den islamiska religionen kommer till
paradiset efter döden om de är oskulder.
Den kvinna som nu nämns som exempel hade utsatts för
så grova övergrepp att hon fördes till sjukhus under natten
på grund av svår blodförlust. Hennes släktingar lyckades få
ut henne från sjukhuset och även från landet.
För den kvinnan var det otänkbart att berätta detta för
en manlig polis eller en manlig advokat. Fallet med den nu
nämnda iranska kvinnan är nog inget undantag. Om man
har utsatts för sexuella övergrepp av exempelvis polis i sitt
hemland, så är det knappast troligt att man berättar det för
en manlig polis i ett annat land. Även om man inte tror att
den svenska polisen ska göra en illa, så är man från dessa
starkt patriarkala länder van vid att sådana frågor tillmäts
liten eller ingen betydelse.
Det är därför viktigt att kvinnor från framför allt länder
i Mellanöstern, men även från andra diktaturer, kan få
kvinnliga poliser, advokater och tolkar vid förhören.
Vid FN:s generalförsamling 1990 antogs ett tillägg till
flyktingkonventionen. Förutom flyktingstatus på etnisk,
religiös eller politisk grund tillades annan social grupp.
Den utbredda stympningen av kvinnor genom
omskärelsen, i framför allt afrikanska stater, måste på olika
sätt motarbetas och uppmärksammas. Vi anser att de
kvinnor som söker asyl för sig själva eller sina små döttrar
av rädsla för att stympas genom omskärelse ska erhålla
flyktingstatus. Detta anser vi vara en kategori asylsökande,
som ska räknas under det nya begreppet i FN:s
flyktingkonvention, annan social grupp.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att asylsökande kvinnor skall erbjudas kvinnliga poliser,
advokater och tolkar vid utredningsförhören,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att risk för stympning genom omskärelse skall betraktas
som flyktingskäl under rubriken annan social grupp enligt
FN:s flyktingkonvention.
Stockholm den 27 januari 1992
Berith Eriksson (v)
Eva Zetterberg (v)
Elisabeth Persson (v)
Gudrun Schyman (v)
Annika Åhnberg (v)