Stora ansträngningar görs för att förkorta väntetiden för asylsökande vid invandrarverkets förläggningar. Trots detta blir väntetiden för många lång. Bristen på sysselsättning gör att många asylsökande får problem med sin fysiska och framför allt mentala hälsa. Personer som på försök deltagit i projekt, där de upplever sig ha en uppgift, mår bättre.
-- Det bästa är att nu kan jag sova på nätterna igen, uttryckte en asylsökande.
I avvaktan på resultat av pågående utredningar om möjligheter att ge asylsökande temporära arbetstillstånd bör en verksamhet liknande skolornas praktiska yrkesorientering kunna prövas. Givetvis bör deltagande i sådan verksamhet vara frivilligt.
Personer utan nämnvärda kunskaper i det svenska språket kan exempelvis medverka vid skolbespisningar, servera mat till eleverna och vara med och förbereda måltiderna. Samma möjligheter till praktisk yrkesorientering torde gå att genomföra vid ålderdomshem, servicehus etc.
Både män och kvinnor vid invandrarverkets förläggningar kan vara till stor hjälp vid exempelvis fritidshem och daghem. Där kan de initiera och delta i olika gemensamma aktiviteter, exempelvis bordtennis, skridskoåkning, fotboll och slöjdarbeten.
Förutom att de asylsökande genom sådan verksamhet kan få en förbättrad psykisk hälsa kan de också bli mer motiverade att lära sig svenska språket. Vidare får de en större möjlighet att komma i kontakt med svenskar och lära känna dem i vardagliga situationer.
En annan fördel med praktisk yrkesorientering för asylsökande kan vara att svenskar i sin dagliga verksamhet får kontakt med olika invandrargrupper. Genom sådan yrkesorientering, som inte behöver vara särskilt ekonomiskt betungande tas inga arbetsuppgifter från någon anställd. De enda utgifter som kan behöva ersättas är eventuella resekostnader och en och annan måltid.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om praktisk yrkesorientering för invandrare.
Stockholm den 15 januari 1992 Margareta Viklund (kds)