Utbildningsarvode till studerande på folkhögskollärarlinjen

Utbildningsarvode ersätter i princip förlorad
arbetsförtjänst vid vissa utbildningar. Syftet med arvodet är
att rekrytera personer med bred erfarenhet från ett aktuellt
yrkesområde till läraryrket.

Utbildningsarvode kan utgå till studerande vid
folkhögskollärarlinjen, handels- och kontorslärarlinjen,
industri- och hantverkslärarlinjen, vårdlärarlinjen och
specialpedagogiska påbyggnadslinjen. Det är för
innevarande budgetår 10 363 kr. 
per månad och föreslås höjas till 10 770 kr. 
per månad.

Regeringen vill ta bort möjligheten till
utbildningsarvode för studerande på folkhögskollärarlinjen
fr o m 
budgetåret 1992/93. I motivtexten finns några
allvarliga missuppfattningar om
folkhögskollärarutbildningen.

Där påstås att folkhögskollärarlinjen skiljer sig från
övriga linjer genom att kravet på tidigare yrkeserfarenheter
för antagning är mindre uttalat och att det tas in
jämförelsevis unga personer utan yrkeserfarenheter. Det
stämmer inte.

De studerande som påbörjade f-linjen vårterminen 1992
har i medeltal 14 års yrkeserfarenhet. Genomsnittsåldern är
42 år. I år finns överhuvud taget inte någon studerande på
f-linjen utan yrkeserfarenhet. Den yngste studerande är 29
år. Förutom yrkeserfarenheten har de allra flesta en
relevant högskoleutbildning eller motsvarande utbildning i
botten. Detta innebär att de studerandes rätt att få statliga
studielån för sin utbildning på f-linjen i de flesta fall redan
är förbrukad.

Tas utbildningsarvodet bort kommer det att bli mycket
svårt att rekrytera vuxna människor med god
yrkesutbildning och erfarenhet till f-linjen. Att detta får
konsekvenser för den framtida vuxenutbildningens kvalitet
är uppenbart.

Flera tecken tyder på att regeringen inte har för avsikt
att fullfölja statens ansvar för folkbildningen och ansvaret
för att vuxenutbildningen har kompetenta och kvalificerade
lärare. Förslaget att ta bort utbildningsarvodet för
folkhögskollärutbildningen måste ses som en del av
attackerna mot folkbildningen och vuxenutbildningen.

Folkhögskollärarna har spelat en betydelsefull roll för
att ge svensk vuxenutbildning och folkbildning ett
utomordentligt gott rykte också långt utanför landets
gränser. I exempelvis de baltiska staterna är man mycket
intresserad av att lära mer av folkhögskolornas och
studieförbundens sätt att arbeta.

Svenska folkhögskollärare är engagerade i
uppbyggnaden av folkhögskolor i Tanzania, Namibia och
Polen. När det därför i inledningen till
utbildningspropositionen betonas hur viktigt det är att lägga
internationella aspekter på utbildning och forskning ligger
det nära till hands att lyfta fram vuxenutbildningen och
folkbildningen som goda föredömen.

I samma inledning (sid 11) påpekas också hur speciellt
viktigt i arbetet för kvalitet det är med lärarnas och
rektorernas kompetens, motivation och kunskap. På sid. 12
sägs vidare: ''Det är likaså viktigt att förhindra läraryrkets
isolering genom att finna vägar in i läraryrket från andra
yrken och samhällssektorer...''

Det torde vara svårt att finna någon utbildning som
bättre än folkhögskollärarutbildningen redan lever upp till
dessa idéer.

Vi anser det angeläget att f-linjen i Linköping fortsätter
att utbilda erfarna, kompetenta och yrkeserfarna lärare för
vuxenutbildningen och folkbildningen. Skulle möjligheten
försvinna för de studerande att finansiera sina studier med
utbildningsarvode tror vi att detta allvarligt skulle äventyra
rekryteringen till utbildningen. Kompetensen och
kunskapen skulle sjunka. En utveckling tvärs emot
regeringens intentioner skulle bli följden.

Vi föreslår i första hand att ytterligare 4 600 000 kronor 
anslås för att utbildningsarvode också i
fortsättningen ska kunna sökas av studerande på f-linjen.
Om detta förslag inte skulle få majoritet, föreslår vi i andra
hand att arvodet bibehålls på nuvarande nivå, 10 363 kr. 
per månad, för samtliga studerande med
utbildningsarvode och att rätten till utbildningsarvode
under budgetåret 1992/93 ska föreligga för studerande på f-
linjen utan att höjning av anslaget behöver komma ifråga.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen till Utbildningsarvoden till studerande
vid vissa lärarutbildningar för budgetåret 1992/93 anvisar 4

kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller således 126

kr.,

2. att riksdagen, om yrkande 1 inte bifalls, som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att behålla utbildningsarvodet på dagens nivå och att för
budgetåret 1992/93 bevilja studerande vid
folkhögskollärarlinjen fortsatt utbildningsarvode.

Stockholm den 26 januari 1992

Elisabeth Persson (v)

Berith Eriksson (v)

Bengt Hurtig (v)

Björn Samuelson (v)

Annika Åhnberg (v)