Utbildningsarvode ersätter i princip förlorad arbetsförtjänst vid vissa utbildningar. Syftet med arvodet är att rekrytera personer med bred erfarenhet från ett aktuellt yrkesområde till läraryrket.
Utbildningsarvode kan utgå till studerande vid folkhögskollärarlinjen, handels- och kontorslärarlinjen, industri- och hantverkslärarlinjen, vårdlärarlinjen och specialpedagogiska påbyggnadslinjen. Det är för innevarande budgetår 10 363 kr. per månad och föreslås höjas till 10 770 kr. per månad.
Regeringen vill ta bort möjligheten till utbildningsarvode för studerande på folkhögskollärarlinjen fr o m budgetåret 1992/93. I motivtexten finns några allvarliga missuppfattningar om folkhögskollärarutbildningen.
Där påstås att folkhögskollärarlinjen skiljer sig från övriga linjer genom att kravet på tidigare yrkeserfarenheter för antagning är mindre uttalat och att det tas in jämförelsevis unga personer utan yrkeserfarenheter. Det stämmer inte.
De studerande som påbörjade f-linjen vårterminen 1992 har i medeltal 14 års yrkeserfarenhet. Genomsnittsåldern är 42 år. I år finns överhuvud taget inte någon studerande på f-linjen utan yrkeserfarenhet. Den yngste studerande är 29 år. Förutom yrkeserfarenheten har de allra flesta en relevant högskoleutbildning eller motsvarande utbildning i botten. Detta innebär att de studerandes rätt att få statliga studielån för sin utbildning på f-linjen i de flesta fall redan är förbrukad.
Tas utbildningsarvodet bort kommer det att bli mycket svårt att rekrytera vuxna människor med god yrkesutbildning och erfarenhet till f-linjen. Att detta får konsekvenser för den framtida vuxenutbildningens kvalitet är uppenbart.
Flera tecken tyder på att regeringen inte har för avsikt att fullfölja statens ansvar för folkbildningen och ansvaret för att vuxenutbildningen har kompetenta och kvalificerade lärare. Förslaget att ta bort utbildningsarvodet för folkhögskollärutbildningen måste ses som en del av attackerna mot folkbildningen och vuxenutbildningen.
Folkhögskollärarna har spelat en betydelsefull roll för att ge svensk vuxenutbildning och folkbildning ett utomordentligt gott rykte också långt utanför landets gränser. I exempelvis de baltiska staterna är man mycket intresserad av att lära mer av folkhögskolornas och studieförbundens sätt att arbeta.
Svenska folkhögskollärare är engagerade i uppbyggnaden av folkhögskolor i Tanzania, Namibia och Polen. När det därför i inledningen till utbildningspropositionen betonas hur viktigt det är att lägga internationella aspekter på utbildning och forskning ligger det nära till hands att lyfta fram vuxenutbildningen och folkbildningen som goda föredömen.
I samma inledning (sid 11) påpekas också hur speciellt viktigt i arbetet för kvalitet det är med lärarnas och rektorernas kompetens, motivation och kunskap. På sid. 12 sägs vidare: ''Det är likaså viktigt att förhindra läraryrkets isolering genom att finna vägar in i läraryrket från andra yrken och samhällssektorer...''
Det torde vara svårt att finna någon utbildning som bättre än folkhögskollärarutbildningen redan lever upp till dessa idéer.
Vi anser det angeläget att f-linjen i Linköping fortsätter att utbilda erfarna, kompetenta och yrkeserfarna lärare för vuxenutbildningen och folkbildningen. Skulle möjligheten försvinna för de studerande att finansiera sina studier med utbildningsarvode tror vi att detta allvarligt skulle äventyra rekryteringen till utbildningen. Kompetensen och kunskapen skulle sjunka. En utveckling tvärs emot regeringens intentioner skulle bli följden.
Vi föreslår i första hand att ytterligare 4 600 000 kronor anslås för att utbildningsarvode också i fortsättningen ska kunna sökas av studerande på f-linjen. Om detta förslag inte skulle få majoritet, föreslår vi i andra hand att arvodet bibehålls på nuvarande nivå, 10 363 kr. per månad, för samtliga studerande med utbildningsarvode och att rätten till utbildningsarvode under budgetåret 1992/93 ska föreligga för studerande på f- linjen utan att höjning av anslaget behöver komma ifråga.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen till Utbildningsarvoden till studerande vid vissa lärarutbildningar för budgetåret 1992/93 anvisar 4
600
000
kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller således 126
000
000
kr.,
2. att riksdagen, om yrkande 1 inte bifalls, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att behålla utbildningsarvodet på dagens nivå och att för budgetåret 1992/93 bevilja studerande vid folkhögskollärarlinjen fortsatt utbildningsarvode.
Stockholm den 26 januari 1992 Elisabeth Persson (v) Berith Eriksson (v) Bengt Hurtig (v) Björn Samuelson (v) Annika Åhnberg (v)