Utbildningsarvoden till studerande vid vissa lärarutbildningar
Regeringen bestämmer vilka utbildningar som skall
berättiga till utbildningsarvode. I budgetpropositionen
(prop 1991/92:100 bil 9, sid 213) anmäler föredragande
statsrådet ''Jag kommer ..... att föreslå regeringen att
utbildningsarvode inte skall utges till studerande vid
folkhögskollärarlinjen.''
I propositionen anges att ''Syftet med arvodet är att
rekrytera personer med bred erfarenhet från ett aktuellt
yrkesområde till läraryrket''. Vidare att
''Folkhögskollärarlinjen skiljer sig från övriga linjer bl.a.
genom att kravet på tidigare yrkeserfarenhet för antagning
är mindre uttalat''.
Under vårterminen 1992 finns ingen studerande utan
yrkeserfarenhet. Studerande utan yrkeserfarenhet är
sällsynta. De har tidigare år undantagvis förekommit,
främst bland naturvetarna. De elever som påbörjade
utbildningen i januari 1992 på folkhögskollärarlinjen har i
medeltal 14 års yrkeserfarenhet bakom sig.
UHÄ har lagt fast principen att cirka en tredjedel av de
sökande som antas till folkhögskollärarlinjen skall tas från
en gruppering med minst fem års erfarenhet av yrkesarbete
inom studieförbund, folkhögskola eller folkrörelse. Denna
grupp har under många år varit större än den av UHÄ
angivna nivån. Förhållanden som måste betraktas som
positiva.
Kravet att rekrytera personer med bred erfarenhet, som
med rätta i propositionen inte ifrågasätts, har således
tillgodosetts. Att kravet på erfarenhet från yrkeslivet
minskat i betydelse saknar emellertid grund.
Förslaget att slopa utbildningsarvodet motiveras bland
annat med att i utbildningen deltar även ''jämförelsevis
unga personer utan yrkeserfarenhet''.
Genomsnittsåldern i pågående kurs är 42 år. Det är
tveksamt om någon i denna kurs kan hänföras till kategorin
''jämförelsevis unga''. De två yngsta kursdeltagarna är 29
resp. 31 år. Påståendet att jämförelsevis unga deltar är
således ytterst tveksamt.
I propositionen anför statsrådet även: ''Till skillnad från
vad gäller för skolväsendet i övrigt ställer det allmänna nu
inte krav på att folkhögskolan skall ha lärare med någon viss
lärarutbildning.''
Uttalandet är visserligen formellt oantastligt, men i den
folkbildningsproposition som riksdagen i stor enighet antog
i juni 1991 framhölls betydelsen av folkbildningen och
kvalitetskraven på denna.
Ett bra sätt att få kvalitet inom utbildningen är att se till
att de som skall ha hand om undervisningen har relevant
utbildning och erfarenhet. Staten måste givetvis ta ett
ansvar för kvaliteten i folkbildningen på samma sätt som
den har ansvar för en god utbildning inom övriga områden.
Ingen annan utbildning av lärare för folkbildningssektorn
finns än just folkhögskollärarlinjen.
Det finns goda skäl att anta att om utbildningsarvodet
tas bort kommer det att bli mycket svårt att rekrytera vuxna
som varit yrkesverksamma under många år till
folkhögskollärarlinjen. Staten kan, om detta genomföres,
inte anses ta ansvar för kvaliteten på folkbildningsarbetet på
ett önskvärt och förutsett sätt. Samtidigt sker, just för att
säkerställa kvaliteten, en utveckling av den högre
utbildningen på praktiskt taget alla andra områden.
De skäl, som framförts i propositionen, för att föreslå
regeringen att utbildningsarvode inte skall utges till
studerande vid folkhögskollärarlinjen, saknar tyngd. Ett
slopande av utbildningsarvodet skulle däremot leda till
negativa effekter vad gäller bredd på rekryteringen,
ålderssammansättning m.m. Det är en risk att den enda
lärarutbildningen med specialriktning på folkbildning
försvinner och att därmed kvaliteten inom folkbildningen
hotas. Utbildningsarvodet bör således inte slopas.
Folkbildningen är en uppskattad och framgångsrik
verksamhet med bred folklig förankring. Riksdagens beslut
förra året gav uttryck för samhällets tilltro till
folkbildningen. En betydelsefull målgrupp för
folkhögskollärarutbildningen är också studieförbunden.
Regeringen bör därför ges i uppdrag att genom andra
och lämpliga åtgärder säkerställa, stärka och utveckla
verksamheten vid folkhögskollärarlinjen. I detta ligger
bland annat att bibehålla utbildningsarvoden.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildningsarvoden m.m. till
studerande vid vissa lärarutbildningar, regler m.m. för
folkhögskollärarlinjen.
Stockholm den 24 januari 1992
Berit Oscarsson (s)
Berit Löfstedt (s)
Ingvar Björk (s)
Viola Furubjelke (s)
Anita Persson (s)