Under det senaste halvseklet har det svenska samhället
genomgått en radikal omdaning. Välfärdssamhället har
byggts ut, det svenska folkets levnadsförhållanden har
förändrats i grunden, och den allmänna utbildningsnivån
har höjts kraftigt. Samtidigt har anspråken på trygghet och
rättvisa spridits till hela folket.
Den högre utbildningen har blivit tillgänglig för nya
sociala skikt samtidigt som en rikt differentierad
vuxenutbildning har utvecklats. Det är fråga om en
breddutbildning som kommer allt fler människor till del. I
ljuset av detta framhävs att kunskaper och utbildning är ett
av samhällets främsta medel för att främja välstånd och
välfärd.
Arbetsmarknaden kräver i dag fler välutbildade
människor. De redan yrkesverksamma är i behov av
möjligheter för att bygga på den utbildning de tidigare fått --
kraven har ökat sedan den tid de genomgick antingen en
teoretisk eller praktisk utbildning. Det ger möjligheter för
vidare ambitioner i både yrkesliv och för andra livschanser.
Vuxenutbildningen måste därför anpassas efter den
enskildes önskemål.
I strävan att ge den enskilde löntagaren större inflytande
över sin situation i arbetslivet är en förbättrad utbildning
dessutom ett av de viktigaste instrumenten.
Det är en angelägen uppgift att skapa förutsättningar för
ett livslångt lärande och så långt möjligt undanröja hinder
för vuxnas studier om återkommande utbildning skall
kunna bli en reell möjlighet för allt fler. Den kraftiga
utbyggnad som skett av ungdomens utbildning har
fördjupat den utbildningsklyfta som finns mellan yngre och
äldre. Närmare 800 000
svenskar i yrkesverksam ålder har kortare formell
utbildning än nio år.
Under intryck av den internationella debatten om
återkommande utbildning och livslångt lärande samt av
starka fackliga krav kom de fördelningspolitiska målen
alltmer i förgrunden. Det övergripande målet blev därför
att åstadkomma en utjämning av den faktiska levnadsnivån.
Den snabba utvecklingen mot ett mera
kunskapsintensivt arbetsliv skärper anspråken på
vuxenutbildningen. Att utveckla näringslivet blir i långa
stycken liktydigt med att utveckla den mänskliga
arbetskraften.
De reformer som genomförts tog fasta på vuxnas
ekonomiska förutsättningar att delta i studiearbetet. År
1975 infördes vuxenstudiestöden för att ersätta
inkomstbortfall då studier genomförs. Genom lagstadgad
rätt till ledighet för studier och olika former av studiestöd
fortsatte de fördelningspolitiskt inriktade satsningarna. I
första hand styrs stöden till dem som har en tidigare kortare
utbildning och svåra arbetsförhållanden. Studieledigheten
och stöden har haft ett avgörande inflytande för de vuxnas
möjligheter att studera, och studier har blivit en reell
möjlighet för alla medborgare.
Medel för vuxenstudiestöd finansieras genom
arbetsgivaravgiftens utbildningsavgift. Tanken var, då
vuxenstudiestöden infördes, att alla i ett kortare perspektiv
skulle få minst gymnasiekompetens. På sikt skulle
högskoleutbildning göras möjlig för flertalet.
Utbildningsavgiften höjdes dock inte under de borgerliga
regeringsåren 1976--1982, vilket lett till att hälften av de
som i dag söker vuxenstudiestöd får avslag.
Stöden
Det särskilda vuxenstudiestödet (svux) beviljas
främst för utbildningar på grundskole- och
gymnasieskolenivå. Utbildningarna i dessa
utbildningsformer ger också rätt till detta stöd. Det handlar
om längre studier vid gymnasieskolor, folkhögskolor,
kommunal och statlig vuxenutbildning och vissa andra
gymnasiala utbildningar. Det är endast studerande vid de
yrkestekniska linjerna (YTH) som kan få stöd vad avser
högskoleområdet. Avsikten var då vuxenstudiestöden
infördes att detta stöd i ett längre perspektiv skulle leda till
högskoleutbildning.
Svux är uppbyggt enligt inkomstbortfallsprincipen,
varför storleken på stödet relateras till inkomsten före det
att studierna påbörjades. Stödet består av
vuxenstudiebidrag, som är en skattepliktig inkomst, och
studielån.
Den viktigaste uppgiften för ersättningsformen
korttidsstudiestöd är att rekrytera personer med kort
tidigare utbildning och svåra arbetsförhållanden till studier
av överbryggande karaktär.
Korttidsstudiestödet fick sin senaste utformning 1 juli
1987, då det tidigare timstudiestödet och inkomstbidraget i
ett dagstudiestöd slogs samman. Kostnadsersättningen
internatbidrag finns kvar som stödform och utnyttjas av
arbetstagare som deltar i en kort kurs vid folkhögskola eller
vid statens skolor för vuxna.
Den uppsökande verksamheten utgör ett mycket
väsentligt inslag i arbetstagarorganisationernas rekrytering
till såväl korta som mer omfattande studier. Utan en
effektiv rekrytering på arbetsplatserna är risken mycket stor
att målsättningen om att utjämna skillnaderna i utbildning
mellan äldre och yngre generationer inte kan uppfyllas.
Den borgerliga regeringens förslag och effekter
I en situation med hög arbetslöshet och låg tillväxt, med
minskande ungdomskullar, och då internationaliseringen
ställer högre krav på språkkunskaper, föreslår den
borgerliga regeringen betydande neddragningar på
vuxenutbildningens och vuxenstudiestödens område.
I stället för att föra kraftiga resurstillskott till åtgärder
som på längre sikt ger betydande vinster både för den
enskilde och för samhället, i form av bl.a.
kunskapsuppbyggnad och kompetens, vill regeringen spara
på insatser som är angelägna främst för korttidsutbildade,
handikappade och invandrare. Det handlar om åtgärder
som innebär en andra chans för dessa grupper -- en andra
möjlighet att förändra sitt livs innehåll. Det handlar om att
höja ribban ett par steg eller pröva ett yrke på ett annat
område. Möjligheterna blir betydligt mindre genom de
åtgärder regeringen vidtar i budgetpropositionen.
Minskningen med 225 milj.kr.
av anslagen till vuxenstudiestöden medför att
färre korttidsutbildade löntagare, handikappade och
invandrare kan påbörja vuxenstudier. Den sammantagna
effekten av reduceringen av bidragen innebär på kort sikt
att arbetslösheten ökar. På längre sikt undermineras den för
industrin och arbetslivet i övrigt nödvändiga kunskaps- och
kompetensuppbyggnaden. Det handlar om en orationell
och orättfärdig politik när behoven är som störst.
Det ovan redovisade förslaget rycker undan grunden för
en aktiv rekrytering på arbetsplatserna. Regeringens
slopande av de bägge anslagen på rekryteringsområdet om
tillsammans 75 000 000 kr.
kan inte ses som en besparing föreslagen ur ett
långsiktigt utbildningspolitiskt intresse, då skälen till att
påbörja längre studier grundläggs genom de kortare
kurserna.
Av de förslag som lämnats av FinVux-utredningen, har
regeringen i budgetpropositionen lösgjort slopande av
kollektiva ansökningar, samt förslagen om begränsat
ämnesval och begränsad åldersgräns. Vi menar att det är
avsevärt bättre att se helheten i de förslag som lämnats i
utredningens betänkande.
Våra förslag
Vuxenutbildningsavgiftens medel finansierar i dag andra
verksamheter än de avgiften ursprungligen avsåg. Vi anser
att resurserna skall utnyttjas för avsedda ändamål, dvs.
samtliga medel från avgiften bör på sikt tillföras
anslagsposten Vuxenstudiestöd m.m.
I betänkandet Ett samordnat vuxenstudiestöd, som
lämnats av FinVux-utredningen, föreslås i huvudsak att
studerande i basämnesutbildning på grundläggande nivå
borde erhålla ett stöd motsvarande det nuvarande
utbildningsbidraget, att i princip alla studerande på
gymnasial nivå borde erhålla ett stöd motsvarande det
nuvarande särskilda vuxenstudiestödet samt att det
särskilda vuxenstudiestödet och utbildningsbidraget i
arbetsmarknadsutbildningen borde sammanföras till ett
studiestöd som benämns vuxenstudiestöd men med skilda
bidragsnivåer.
Vidare föreslås att beräkning och utbetalning av det stöd
som motsvaras av det nuvarande utbildningsbidraget borde
överföras från RFVs område till CSNs område, att
stödformen särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa upphör,
att stödformen utbildningsarvode för studerande vid vissa
lärarutbildningar upphör och ersätts med studiemedel eller
vuxenstudiestöd samt att det nuvarande
korttidsstudiestödet och timersättningen vid vissa
vuxenutbildningar sammanförs till ett studiestöd som
benämns timersättning.
Ett annat förslag är att göra förändringar av vilka ämnen
man kan läsa med korttidsstudiestöd. Samtidigt föreslås en
särskild resurs för fackliga studier.
FinVux-utredningens förslag behandlas nu inom
regeringskansliet. Vi anser inte att några större
förändringar bör göras i fråga om vuxenstudiestöden eller
regeländringar intill dess att en större samlad översyn med
anledning av FinVux-utredningens förslag har gjorts. I
stället bör stöden i princip utgå på samma sätt som tidigare,
och främst bör korttidsstudiestöden och de anslagsposter
som har med rekryteringsfrämjande åtgärder att göra
tillföras medel.
Mot denna bakgrund kan vi inte acceptera de
nedskärningar som den borgerliga regeringen föreslår.
Kunskapstillväxten på alla nivåer i samhället måste i
stället stimuleras. Detta är nödvändigt för att vi
fortsättningsvis skall kunna få se nya kunskaper förvandla
arbetsmarknader, förrycka dominerande teknologier och
förskjuta kunskapsmässiga tyngdpunkter mellan
nationerna.
Regeringens förslag får negativa effekter på
sysselsättningen, tillväxten samt kompetens- och
kunskapsutvecklingen. Genom att korttidsutbildade inte
ges samma möjligheter till vidare utbildning försenas eller
försvinner dessutom behörighetsgrunden till högskolan,
vilken i ett längre perspektiv tett sig som en vidare
utbildningschans. Utbildningsdepartementets anslag måste
i sådan storleksordning tillföras ytterligare medel att de
grupper som genom regeringens förslag blir drabbade inte
utsätts eller blir fråntagna sina möjligheter att vidareutbilda
sig.
Med hänvisning till vår motion om
vuxenutbildningsnämnder och studiemedelsnämnden
föreslås här att 1 500 000 kr.
förs till CSNs anslag för dessa nämnders verksamhet.
Dessutom anvisar vi 3 500 000 kr.
för administrationen av uppsökande verksamhet
m.m. Sammantaget förs 5 000 000 kr.
från anslagsposten Särskilt vuxenstudiestöd till F 1.
Centrala studiestödsnämnden.
Sammantaget tillför vi korttidsstudiestöden och den
uppsökande verksamheten på arbetsplatser 225 000 000 kr.
utöver vad regeringen föreslår i
budgetpropositionen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen till anslaget F 4. anslagsposten för
uppsökande verksamhet anvisar 55
000
000
kr.,
2. att riksdagen till anslaget F 4. anslagsposten planering
m.m. av uppsökande verksamhet anvisar 20
000
000
kr.,
3. att riksdagen till F 4. anslagsposten Korttidsstudiestöd
anvisar 150
000
000
kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller således 226
000
000
kr.,
4. att riksdagen till F 4. anslagsposten Särskilt
vuxenstudiestöd anvisar 5
000
000
kr. mindre än vad regeringen föreslår eller således 1
185
300
000
kr.,
5. att riksdagen godkänner att 50
400
000
kr. av de medel som tillfaller staten genom
utbildningsavgiften används för att delvis finansiera
anslaget F 1. Centrala studiestödsnämnden m.m.,
6. att riksdagen beslutar att till anslaget F 1. Centrala
studiestödsnämnden m.m. anvisa 5
000
000
kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 154
977
000
kr.,
7. att riksdagen godkänner att 113
100
000
kr. av de medel som tillfaller staten genom
utbildningsavgiften används för att delvis finansiera
anslaget C 1. Bidrag till folkbildningen,1
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om regeländringar på
vuxenstudiestödsområdet.
Stockholm den 22 januari 1992
Doris Håvik (s)
Birgitta Dahl (s)
Börje Nilsson (s)
Lena Öhrsvik (s)
Nils-Olof Gustafsson (s)
Maud Björnemalm (s)
Widar Andersson (s)
Monica Widnemark (s)