Det särskilda bostadstillägget för pensionärer infördes för att inga pensionärer skulle behöva leva under det som i socialtjänstlagen benämns som skälig levnadsnivå. Pensionärerna skulle med det särskilda bostadstillägget slippa gå till socialbyrån för att ansöka och få ekonomiskt bistånd i de fall deras inkomster understeg kommunens socialbidragsnorm.
Det är inte så många pensionärer som fått det särskilda bostadstillägget. Detta beror på att de flesta har en ekonomi som överstiger socialbidragsnormen. I ett internationellt perspektiv ter sig denna situation glädjande, då det i många länder är pensionärer som är den största gruppen bland de socialbidragsberättigade, t.ex. i Tyskland.
För en grupp pensionärer gäller dock inte principen att man ska kunna få särskilt bostadsbidrag för att komma upp i en levnadsnivå motsvarande socialbidragsnormen. Pensionärer med folkpension och låg ATP eller annan kompletterande pension kan komma under en ''skälig levnadsnivå'' eftersom de betalar skatt på sin pension och försäkringskassan, då den gör beräkningen av behovet av särskilt bostadstillägg, räknar med inkomsten före skatt.
Alla pensionärer som har en ekonomi som understiger kommunens socialbidragsnivå bör komma i åtnjutande av det särskilda bostadstillägget. Det har varit avsikten. Därför behövs en översyn och förändring av reglerna så att detta också blir fallet.
Med hänvisning till ovanstående hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn och förändring av reglerna vid beräkning av det särskilda bostadstillägget för pensionärer.
Stockholm den 27 januari 1992 Jan Andersson (s) Bengt Silfverstrand (s)