Det särskilda bostadstillägget för pensionärer infördes
för att inga pensionärer skulle behöva leva under det som i
socialtjänstlagen benämns som skälig levnadsnivå.
Pensionärerna skulle med det särskilda bostadstillägget
slippa gå till socialbyrån för att ansöka och få ekonomiskt
bistånd i de fall deras inkomster understeg kommunens
socialbidragsnorm.
Det är inte så många pensionärer som fått det särskilda
bostadstillägget. Detta beror på att de flesta har en ekonomi
som överstiger socialbidragsnormen. I ett internationellt
perspektiv ter sig denna situation glädjande, då det i många
länder är pensionärer som är den största gruppen bland de
socialbidragsberättigade, t.ex. i Tyskland.
För en grupp pensionärer gäller dock inte principen att
man ska kunna få särskilt bostadsbidrag för att komma upp
i en levnadsnivå motsvarande socialbidragsnormen.
Pensionärer med folkpension och låg ATP eller annan
kompletterande pension kan komma under en ''skälig
levnadsnivå'' eftersom de betalar skatt på sin pension och
försäkringskassan, då den gör beräkningen av behovet av
särskilt bostadstillägg, räknar med inkomsten före skatt.
Alla pensionärer som har en ekonomi som understiger
kommunens socialbidragsnivå bör komma i åtnjutande av
det särskilda bostadstillägget. Det har varit avsikten.
Därför behövs en översyn och förändring av reglerna så att
detta också blir fallet.
Hemställan
Med hänvisning till ovanstående hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en översyn och förändring av
reglerna vid beräkning av det särskilda bostadstillägget för
pensionärer.
Stockholm den 27 januari 1992
Jan Andersson (s)
Bengt Silfverstrand (s)