I regeringens proposition 1991/92:100 bilaga 6, socialdepartementet, föreslås att referensprissystem införs för läkemedel från och med 1993. Systemet innebär att försäkringen endast ersätter det billigaste läkemedlet i en viss läkemedelsgrupp. Önskar patienten ett annat, dyrare, läkemedel, får han betala mellanskillnaden mellan ersättningen och den verkliga kostnaden. Systemet beräknas spara cirka 400 miljoner kronor per år.
Det är självfallet centralt att se över all verksamhet inom den offentliga sektorn, också läkemedelsförmånerna, som stigit mycket kraftigt under de senare åren.
Det förslag regeringen nu presenterat kan dock få negativa konsekvenser som noga bör undersökas och utredas innan förslaget införs.
För det första är det viktigt att ett referensprissystem inte inkräktar på läkarnas rätt att skriva ut den medicin de anser vara den bästa.
För det andra bör man noga utreda hur systemet slår för patienter som till exempel är allergiska mot vissa mediciner. Det är inte alldeles ovanligt att en person är allergisk mot en medicin inom samma grupp och tvingas använda sig av en annan, kanske dyrare.
För det tredje är det väsentligt att utreda hur systemet slår mot den mycket forskningsintensiva svenska läkemedelsindustrin. Ett läkemedel kostar i utvecklingsfasen upp mot en miljard kronor och forskningstiden är i genomsnitt tolv år. Detta innebär att nya läkemedel är dyrare vid introduktionen på marknaden, för att sedan sjunka i pris. Det finns en risk för att den mycket framgångsrika svenska läkemedelsindustrin inte klarar av att hålla sin tätposition med det föreslagna referensprissystemet.
Oavsett vad som händer med regeringens förslag är det därför viktigt att snabbt ansluta Sverige till de längre patenttider på läkemedel som finns inom EG.
De ovan nämnda frågeställningarna måste utredas och noga övervägas innan riksdagen tar ställning till förslaget om ett referensprissystem.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av en noggrann analys av förslaget om referensprissystem för läkemedel.
Stockholm den 23 januari 1992 Knut Wachtmeister (m)