Av Sveriges BNP går ca 9,5 % till sjukvården. Det är
näst USA den högsta andel av BNP som går till sjukvård
i världen. Huvuddelen av medlen kanaliseras via politiska
beslut.
Behov och efterfrågan när det gäller sjukvård är två
skilda ting. Efterfrågan styrs utöver av behoven av pris,
utbud, avstånd och förväntan. Efterfrågan är om inte
omättlig, så åtminstone omätlig. Svensken går 2,7 gånger
om året till läkare, tysken 11,5, tjecken 14 gånger. När en
service är närmast kostnadsfri blir utnyttjandet högt. I
Sverige har vi valt att begränsa konsumtionen via utbudet --
dvs. med köerna. Det är inte bra.
Sjukvårdens finansiering är ett stort problem i alla
utvecklade länder. De flesta nationer har valt obligatoriska
sjukförsäkringssystem och strävat efter att undvika
kösamhället som konsumtionsregulator. Man har istället
sökt få ett marknadsekonomiskt system som gynnar
effektivitet i stället för produktivitet.
HMO (Health Maintenance Organisations) och PPO
(Preferred Provider Organisations) liknar mycket det
kapiteringssystem som Danmark tillämpar. Patienten har en
egen husläkarmottagning. Denna ersättes från försäkringen
per år -- inte per besök. Härvid blir det lönsamt med få
sjukbesök och kraftfulla satsningar på förebyggande
insatser. Läkare och patient bör träffas på golfbanan
snarare än på mottagningen.
DRG (Diagnose Related Groups) prövas för
ersättningen till slutenvården på många håll. Sjukhusen får
betalt per behandlad diagnos. Metoden prövas nu också
försiktigt och i liten skala i vårt land. Det är viktigt att DRG
inte innebär en fastpristaxa, utan att sjukhusen kan
konkurrera med priserna. Det är också viktigt att
sjukhusvården upphandlas professionellt, och inte som i
Dalarna av politiker. Grupper av husläkare borde kunna
ansvara för slutenvårdsupphandling åt sina patienter och få
erforderliga medel härför. Den erforderliga riskspridningen
gör dock att sådana grupper måste vara ganska stora --
kanske 40 läkare.
Det är ytterligt angeläget att snarast avpolitisera
sjukvården och att med marknadsekonomiska metoder öka
dess effektivitet, snarare än produktivitet. Därför är en
allmän obligatorisk sjukvårdsförsäkring utomordentligt
angelägen. Denna kräver i sin tur effektivitetshöjande och
kostnadsbegränsande mekanismer där de i motionen
skisserade HMO, PPO och DRG kan vara väsentliga inslag.
Det är angeläget att sjukvårdens framtida finansiering
snarast utredes.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en
allmän obligatorisk sjukvårdsförsäkring,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökad effektivitet i sjukvårdens
ekonomistyrning.