I början av ett förhållande betraktas alltid mamman som vårdnadshavare. Det sker av den enkla anledningen att det är kvinnan som föder barnet och i och med det får huvudansvaret under den första tiden.
Varje nybliven mamma får i dag ersättning med 90% av den oridinarie arbetsinkomsten under 365 dagar. Dessutom får hon ytterligare 90 dagar med ett garantibelopp på 60 kronor per dag. Oftast är det mamman som av olika skäl tar ut den största delen av ledigheten. I ett parförhållande kan mamman, om hon så vill, överlåta en del av sina dagar till pappan eller till en eventuell ny sambo. På samma sätt kan pappan överlåta dagar till sin eventuella nya sambo i de fall där pappan ensam står som vårdnadshavare.
En ensamstående mamma eller pappa har däremot inga möjligheter att överlåta föräldradagar till någon annan person, t.ex. en nära anhörig såsom mormor eller farfar. För både parfamiljer och för ensamstående skulle det ibland vara en bra möjlighet för att lösa praktiska problem i vardagen. Vårdnadshavaren skall själv kunna avgöra vem man vill överlåta dagar åt.
Samma regler gäller i dag för vård av sjukt barn. Mamman och pappan har möjlighet att få ledigt från sitt ordinarie arbete då barnet eller barnen är sjuka. För 60 dagar per barn och år betalar försäkringskassan för förlorad arbetsförtjänst.
Vid olika tillfällen och situationer kan det både för parfamiljer och för ensamstående vara till stor hjälp att kunna överlåta dessa dagar till annan anhörig. Både föräldraledigheten och dagarna för vård av sjukt barn är till för barnen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge vårdnadshavare möjlighet att överföra föräldradagar och dagar för vård av sjukt barn till annan anhörig än pappan.
Stockholm den 14 januari 1992 Ulrica Messing (s) Widar Andersson (s)