med anledning av prop. 1991/92:134 Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform
1 Inledning
I propositionen om domänverkets bolagisering (prop
1991/92:134) föreslår regeringen att den kommersiella
marken överförs till bolaget, medan den övriga marken blir
kvar i statlig ägo. Det är positivt att regeringen slår fast att
bolagiseringen inte får leda till att områden av stort
naturvårdsvärde får sämre skydd och att konkreta
förslag av denna innebörd läggs fram.
2 Naturvård på mark som kvarblir i statlig ägo
Domänverket har tidigare av olika anledningar, bl.a. av
naturvårdsskäl, undantagit somliga områden från normalt
skogsbruk. Dessa områden går under beteckningen
domänreservat och utgörs till största delen av fjällskog som
ägs av staten i mellersta och norra Norrland.
Tidigare har domänverket och naturvårdsverket
gemensamt upprättat en förteckning över 84 reservat i de
fjällnära områdena. Enligt den föreslagna gränsdragningen
kommer, enligt prop 25, i verkligheten snarare ett 10-tal av
dessa att hamna på bolagets mark, men föreslås ändå
kvarbli i statlig ägo för att genomgå inventering inför ev
ombildande till naturreservat.
Vad som skall hända med de reservat som redan vid
gränsdragningen kommer att hamna på statens mark,
uttrycks ej lika klart. Vi anser att även dessa områden måste
garanteras fullgott skydd redan nu. Därför bör de snarast
ombildas till naturreservat.
Vi anser att det även vid domänverkets bolagisering
finns anledning att överväga hur mark med särskilt
naturvårdsintresse eller kulturhistoriskt intresse skall ägas
och förvaltas. Vi föreslår därför att regeringen bör överväga
om ägande och förvaltning av skyddade miljöer som
kvarblir i statlig ägo kan överföras till någon form av
stiftelse med såväl ideell som vetenskaplig förankring. En
liknande konstruktion har tidigare föreslagits bl a för
älvsträckor och vattenområden som skyddas enligt
naturresurslagen i de liberala motionerna 1991/92:N7 och
1991/92:Kr287.
3 Bevarad handlingsfrihet för skogspolitiken
Det framförs ofta att de olika samhällssektorerna skall ta
ökat ansvar för att uppfylla sina miljömål. I
regeringsförklaringen poängteras att en hög ambitionsnivå
skall gälla i arbetet med att skydda värdefull natur.
Vi delar regeringens bedömning att ett aktivt skogsbruk
bör bedrivas på huvuddelen av landets produktiva
skogsmark. Vissa områden måste dock undantas från
brukande så att den biologiska mångfalden bevaras och
värdefulla naturtyper skyddas. Rent generellt kan sägas att
behovet att skydda skogsmark i reservat minskar om
skogsbruket bedrivs med stor hänsyn och efterliknar
naturliga föryngringsprocesser, t ex stormfällning och
brand. Vid rimliga hänsynsnivåer är det ändå nödvändigt att
bevara skogsmark i naturreservat. Behovet att ge mer
produktiv skogsmark ett sådant skydd föreligger främst i
Götaland, Svealand och Norrlands kustland.
Den skogspolitiska utredningen arbetar ännu och har
således inte lagt fram något förslag om medel och mål för
skogsbrukets miljöansvar. Vår bedömning är ändå att
framtidens skogsbruk utsätts för ökade krav på
naturvårdsanpassning. Det är dock inte möjligt att enbart
genom större hänsynstagande möta alla krav på att skydda
biologisk mångfald och hotade naturtyper -- reglerna skulle
komma att inskränka själva skogsbruket alltför mycket.
I ovan nämnda sammanhang har statens skogsinnehav
omtalats som en strategisk resurs. En stor del av den
svenska skogsmarken är i privat ägo och därför inte lika
enkel att omvandla till reservat. Om bolagiseringen av
domänverket genomförs utan att ta hänsyn till sådana
förslag har möjligheten att skydda produktiv skogsmark i de
delar av landet som har brist på naturreservat försvårats.
Detta kan medföra problem för skogsbruket i framtiden
eftersom handlingsalternativen för att uppfylla tänkbara
miljömål begränsas. Kraven på allmän hänsyn kan då
komma att ställas orimligt högt.
Vi anser att delar av den statliga marken i de södra
delarna av landet bör undantas vid bolagiseringen.
Eftersom ett markförsäljningsprogram skall pågå under ett
antal år och alla detaljer vid bolagiseringen inte kan få sin
lösning omedelbart -- delar av överföringen kommer att ske
successivt -- är det inte orimligt att behålla ett antal
kronoparker i Götaland, Svealand och utefter
Norrlandskusten i statlig ägo tills vidare. På den undantagna
arealen kan sedan områden av betydelse för att bevara
skogslandskapets naturliga funktioner och skogens
biologiska mångfald avsättas för fri utveckling.
Det går inte att säga nu hur stora arealer som behöver
avsättas för att bevara handlingsfrihet att uppfylla
skogsbrukets miljömål. Inte heller hur stor börda staten
skall bära för att uppfylla målet. Det vore dock inte orimligt
att undanta mark i storleksordningen 50 000 à 60 000 ha i
detta sammanhang. Siffran kan tyckas vara hög men
representerar ändå en mycket liten andel av det totala
markinnehav som domänverket förvaltar, och som är
aktuellt för bolagisering.
I sammanhanget kan nämnas att folkpartiet liberalerna
sedan länge har krävt att målsättningen skall vara att en
procent av den produktiva skogsmarken nedom fjällkedjan
skall avsättas. Detta innebär att ytterligare ca 100 000 ha
behöver skyddas, främst i Götaland och Svealand.
Förslaget innebär således att mark undantas från
bolagisering i södra Sverige och Norrlands kustland, så att
handlingsfrihet bevaras för den framtida skogspolitiken.
Sedan de arealer som kan bidra till att uppfylla
skogsbrukets miljömål avsatts för fri utveckling kan
eventuellt överbliven mark överlåtas till bolaget. Vad som
här anförts om att undanta mark från bolagisering för att
uppfylla skogsbrukets miljömål bör riksdagen genom ett
tillkännagivande meddela regeringen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om de domänreservat som kvarblir i
statlig ägo,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en stiftelse för ägande och
förvaltning av mark med särskilt intresse,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att tills vidare undanta viss mark
från bolagiseringen för att bevara handlingsfrihet för den
framtida skogs- och naturvårdspolitiken.
Stockholm den 21 april 1992
Sigge Godin (fp)
Siw Persson (fp)