Sverige måste nu för att klara energibehovet skapa förutsättningar för att alla biobränslen skall kunna utvecklas efter den potential som finns inom respektive område. Det inhemska och förnybara biobränslet torv kan här spela en mycket viktig roll. Torvindustrin har kommit en bra bit på väg med att utveckla tekniken. Det finns också den ekonomiska bas som behövs för att klara den kraftiga expansion som skulle kunna komma.
En grundläggande förutsättning för denna utveckling är att oklarheten om torvens framtida ställning som biobränsle undanröjs.
Tidigare beslut i energipropositionen om att torven inte skall kunna påräkna investeringsstöd för biobränslen vid kraftvärmeproduktion inger en mycket allvarlig osäkerhet om torvens framtid. Detta kan få flera negativa konsekvenser:den av miljöskäl önskvärda övergången till kraftvärmeproduktion vid torveldade värmeverk hindras,inga nyetableringar av torveldade kraftvärmeverk,forskning och vidareutveckling av torven upphör,torvindustrin får ingen framtidstro,de stora investeringar som gjorts i torvtäkter blir värdelösa.
Torv måste, för att denna negativa utveckling skall undvikas, bli berättigad till investeringsstöd efter samma grunder som övriga biobränslen för kraftvärmedproduktion.
Torv ska betraktas och klassas som biobränsle. Det totala uttaget bör inte få överskrida den sammanlagda torvtillväxten. Med nuvarande bedömningar motsvarar detta en begränsning till 15 TWh/år.
Motiveringen är att så länge uttaget inte överskrider tillväxten kan torv betraktas som förnybart. Torvbruket ger vid denna nivå inte något nettotillskott av koldioxid. Detta är samma grundprincip som tillämpas för skogsråvaran.
15 TWh/år är ca 4 ggr dagens produktionskapacitet. Torv kommer i förta hand att ersätta importerat kol. 15
TWh motsvarar ca hälften av dagens kolimport.
15 TWh skulle innebära att mindre än ca 1 procent av torvarealen skulle tas i anspråk. Det är alltså fullt möjligt att undanta alla torvmossar som av olika skäl bedöms vara skyddsvärda.
Efter torvuttaget kan skog planteras på mossen. Koldioxidbindningen i skogen blir då bättre än i den ursprungliga torvmossen.
Eftersom det finns en mycket stor tillväxtpotential i torv som biobränsle anser vi att det borde vara självklart att torvföreträdare blir representerade i den planerade bioenergikommissionen.
Det är viktigt att Sverige i internationella sammanhang hävdar att svensk torvutvinning upp till 15
TWh skall klassas som biobränsle. Torv måste undantas på samma sätt som övriga biobränslen i internationella överenskommelser om begränsningar av koldioxidutsläppen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att torven blir klassad som biobränsle,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att torvuttaget inte får överskrida tillväxten,
3. att riksdagen beslutar att torv skall berättiga till investeringsstöd för kraftvärmeproduktion.
Stockholm den 27 januari 1992 Karin Starrin (c) Lennart Brunander (c)