Sverige måste nu för att klara energibehovet skapa
förutsättningar för att alla biobränslen skall kunna
utvecklas efter den potential som finns inom respektive
område. Det inhemska och förnybara biobränslet torv kan
här spela en mycket viktig roll. Torvindustrin har kommit
en bra bit på väg med att utveckla tekniken. Det finns också
den ekonomiska bas som behövs för att klara den kraftiga
expansion som skulle kunna komma.
En grundläggande förutsättning för denna utveckling är
att oklarheten om torvens framtida ställning som biobränsle
undanröjs.
Tidigare beslut i energipropositionen om att torven inte
skall kunna påräkna investeringsstöd för biobränslen vid
kraftvärmeproduktion inger en mycket allvarlig osäkerhet
om torvens framtid. Detta kan få flera negativa
konsekvenser:den av miljöskäl önskvärda övergången
till kraftvärmeproduktion vid torveldade värmeverk
hindras,inga nyetableringar av torveldade
kraftvärmeverk,forskning och vidareutveckling av
torven upphör,torvindustrin får ingen framtidstro,de
stora investeringar som gjorts i torvtäkter blir värdelösa.
Torv måste, för att denna negativa utveckling skall
undvikas, bli berättigad till investeringsstöd efter samma
grunder som övriga biobränslen för
kraftvärmedproduktion.
Torv ska betraktas och klassas som biobränsle. Det
totala uttaget bör inte få överskrida den sammanlagda
torvtillväxten. Med nuvarande bedömningar motsvarar
detta en begränsning till 15 TWh/år.
Motiveringen är att så länge uttaget inte överskrider
tillväxten kan torv betraktas som förnybart. Torvbruket ger
vid denna nivå inte något nettotillskott av koldioxid. Detta
är samma grundprincip som tillämpas för skogsråvaran.
15 TWh/år är ca 4 ggr dagens produktionskapacitet. Torv
kommer i förta hand att ersätta importerat kol. 15
TWh motsvarar ca hälften av dagens kolimport.
15 TWh skulle innebära att mindre än ca 1 procent av
torvarealen skulle tas i anspråk. Det är alltså fullt möjligt
att undanta alla torvmossar som av olika skäl bedöms vara
skyddsvärda.
Efter torvuttaget kan skog planteras på mossen.
Koldioxidbindningen i skogen blir då bättre än i den
ursprungliga torvmossen.
Eftersom det finns en mycket stor tillväxtpotential i torv
som biobränsle anser vi att det borde vara självklart att
torvföreträdare blir representerade i den planerade
bioenergikommissionen.
Det är viktigt att Sverige i internationella sammanhang
hävdar att svensk torvutvinning upp till 15
TWh skall klassas som biobränsle. Torv måste undantas
på samma sätt som övriga biobränslen i internationella
överenskommelser om begränsningar av
koldioxidutsläppen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att torven blir klassad som
biobränsle,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att torvuttaget inte får överskrida
tillväxten,
3. att riksdagen beslutar att torv skall berättiga till
investeringsstöd för kraftvärmeproduktion.
Stockholm den 27 januari 1992
Karin Starrin (c)
Lennart Brunander (c)