Det finns ett behov av att samordna de resurser som regering och riksdag ställt till förfogande för genomförandet av jordbrukets omställning, naturvård och energiöverenskommelsen. Ett exempel på detta är behandlingen av en ansökan om statsbidrag som lämnats in av Kungsörs kommun för ett biogasprojekt, en satsning som tar hänsyn till alla dessa tre områden.
Fempartiöverenskommelsen om svenskt jordbruk möter stora svårigheter då den förverkligas. Beslutet innebär att minst 500.000 ha åkermark måste ställas om till alternativ produktion. För att få balans i produktionen krävs troligen att mellan 700.000 och 800.000 ha åkermark tas ur bruk. Hittills har omkring 350.000 ha anmälts för omställning. Lantbrukarnas riksförbund, LRF, uppger att de bara kan finna alternativ användning för 200.000 ha. Av dessa beräknas 100.000 ha att användas för energiskog. Det ser svårt ut att finna alternativ användning för mer än 100.000 ha under 90-talet.
I trepartiöverskommelsen som tar sikte på en avveckling av kärnkraften till år 2010 får satsningar på alternativa energikällor och -sparande stor betydelse. Delar av den åkermark som avses ställas om bör användas för energiframställning. Det är nödvändigt om beslutet om jordbruket skall kunna förverkligas.
I de miljömål som Sveriges riksdag och regering arbetar efter ingår att en så stor del som möjligt av det öppna landskapet skall förbli öppet, att utsläppen av förorenande produkter som det moderna jordbruket ger upphov till minskas och att användningen av bekämpningsmedel och konstgödsdel reduceras.
Dessa beslut kan uppfyllas om jordbruksmark ställs om för en rejäl satsning på biogasproduktion. Biogasprojektet i Kungsör är ett lämpligt exempel. Kungsörs kommun har ansökt om statsbidrag till en utvecklingsanläggning för att framställa biogas, som är baserad på jordbruksgrödor.
Det är ett bra projekt ur miljösynpunkt. Det öppna landskapet bevaras och odlingen kan ske utan hjälp av gödningsämnen då anläggningen är självförsörjande i detta avseende. Gifter behöver inte användas eftersom man de två första åren har så mycket klöver i vallen som drar ner kväve och kväver ogräs. Som en följd av detta förbättras jordarna.
Hittills har biobränslenas bidrag till energiförsörjningen varit marginellt. Men eftersom biobränslen har många fördelar ur miljösynpunkt, bör de komma att spela en allt viktigare roll i omställningen av energiproduktionen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att en översyn görs som leder till att olika departement och förvaltningar samordnar sina beslut och sin verksamhet så att de olika jordbruks-, miljö- och energimålen uppfylls.
Stockholm den 27 januari 1992 Carl Olov Persson (kds)