Den svenska energipolitiken har under 70- och 80-talet
och i början på 90-talet kännetecknats av oklarhet och brist
på konsekvens på ett sätt som varit mycket olyckligt. Det
allvarligaste exemplet på detta är hanteringen av
kärnkraften.
Folkomröstningens beslut om kärnkraftens avveckling
har visserligen resulterat i riksdagsbeslut om 2010 som
slutår. Det har gjorts regeringsdeklarationer och
utredningar, men avsaknaden av konkreta åtgärder och ett
ständigt ifrågasättande av både startpunkt och slutdatum
för avvecklingen av svensk kärnkraft har medfört att
samhälleliga och privata energiaktörer inte har vågat satsa
på de ur miljösynvinkel bästa energislagen och teknikerna.
Vänsterpartiet kan aldrig acceptera en teknik som hotar
landet vi lever i och dess grannländer för evig tid. När denna
teknik används till att upprätthålla en onödig
överkonsumtion av energi och hindrar framtagandet av
miljöacceptabla energislag är det inte försvarbart på något
sätt.
Regeringen består nu dels av partier som tidigare sagt sig
vara för en utbyggnad av kärnkraften och dels partier som
velat avveckla den så fort som möjligt. Denna skiljelinje
visar sig också i de få rader i budgetpropositionen som
handlar om kärnkraften. Där står:
När kärnkraftsavvecklingen kan inledas och i vilken takt
den kan ske, avgörs av resultaten av hushållningen med el,
tillförsel av el från miljöacceptabel kraftproduktion och
möjligheterna att bibehålla internationellt
konkurrenskraftiga elpriser.
Det innebär att t.ex. centern anser att hanteringen av det
radioaktiva avfallet är löst och att olycksriskerna vid ett
kärnkraftverk och en kärnkraftsolyckas konsekvenser är
försumbara.
Det innebär att denna regering struntar i
folkomröstningens resultat.
Som ett resultat av denna misslyckade energipolitik ser
vi nu t.ex. att elkonsumtionen har ökat i landet trots
lågkonjunktur, och det är handeln och hushållen som står
för ökningen. Starka incitament måste till för att begränsa
energianvändningen.
Ett annat tecken på en misslyckad energipolitik är att
fortfarande efter 20 års prat om alternativa energislag står
de inte ens för en procent Sveriges elproduktion, ett resultat
som gör att Sverige ligger långt efter Danmark.
Det är vår uppfattning att det krävs en
handlingsinriktad, konsekvent och ny energipolitik för att
klara viktiga mål inom miljö-, fördelnings-, energi- och
utrikespolitiken.
I det följande presenterar vi en energiplan som alternativ
till den hittills förda politiken. Den är en del av det vi kallar
''Miljöplan år 2000'' vilken presenteras i vår partimotion om
miljön.
Vänsterpartiets energiplan bygger på en snabb
avveckling av den ödesdigra kärnkraften och på slopandet
av olja, bensin och diesel som energikällor. Kärnkraftselen
skall i huvudsak inte ersättas med annan elproduktion. Det
behövs ingen ytterligare utbyggnad av skyddsvärda
vattendrag eller satsning på kol- eller oljekraftverk.
Övergång till miljöanpassade energikällor, moderna och
effektivare industriprocesser, energihushållning och
energisnål teknik ersätter det mesta av bortfallet. Vi visar
också att det finns miljövänliga, ofta inhemska alternativ för
den nödvändiga energiproduktionen -- alternativ som
skapar många jobb landet runt i småskaliga, effektiva och
flexibla enheter. Energi ska produceras på många olika
varierande sätt nära konsumenten.
Hushållning, effektivitet, biobränslen, vind, sol, modern
energisnål teknik är vårt alternativ.
Svensk energitekniks exportpotential
Sverige är ett högteknologiskt land som har levt högt på
att ligga främst inom ett antal näringar och
kunskapsområden. Utvecklingen nu går mot att vi även
exporterar kunskap och administrativa system inom många
områden.
Eftersom exportberoendet är och förblir högt, är det
viktigt att identifiera framtida näringar där Sverige kan
förväntas spela en framträdande roll.
Vi menar att flera områden inom energisektorn -- både
när det gäller praktisk tillämpning och FoU -- inrymmer
stora potentialer dels inom landet och dels på
exportmarknaden. Vi ser här stora möjligheter att
kombinera samhällsnyttig produktion, exportmöjligheter,
allt starkare miljökrav och internationell solidaritet.
Inom dessa områden är det av central betydelse att
staten tar sitt ansvar för och satsar på forskning och
utbildning.
Vi nämner här endast tre av de viktigaste alternativa
energislagen som Sverige skulle kunna bli världsledande
inom -- om vi satsar både tankekraft och kapital där i stället
för i kärnkraftsindustrin:
1. Biobränslen
är en energikälla som kommer att ge många länder --
bl.a. de i Östeuropa -- ett stort tillskott i
energiproduktionen. Detta energislag med alla dess former
och kontrollerbara miljöeffekter har mycket hög
utvecklingspotential.
2. Vindenergi
är också en energikälla med försumbara miljöeffekter.
Redan idag lönsam i vissa geografiska områden. Hög
utvecklingspotential för framför allt slätt-, ö- och kuststater.
Sverige har förutsättningar att bli ledande inom detta
område.
3. Direkt solenergi
är en energikälla som från miljösynvinkel är den bästa
tänkbara. Den har mycket hög utvecklingspotential med
många olika tillämpningar från standardiserade
solenergitak till solcellsdrivna apparater. Sverige har här
både lämplig teknik och kompetens.
Vänsterpartiet vill med målmedvetna satsningar föra
över ekonomiska och mänskliga resurser i jämn takt från
fossildriven personbilsproduktion, kärnkrafts- och
militärproduktion till näringar som är inriktade på
framtidens behov och som kan ingå i ett bärkraftigt
samhälle.
Ägandet och förvaltningen inom energisektorn bör ses
över. Det måste till ökade möjligheter för småskaliga
energiproducenter och för kommunerna att agera mer fritt.
De positiva regionalpolitiska effekterna av denna
omställning av energisektorn måste lyftas fram.
Energi och miljöhänsynen
Energi- och miljöproblemen är intimt förknippade med
varandra. Den absolut bästa energin ur miljösynvinkel är
den som vi slipper att producera.
Därför vill vänsterpartiet ha en stark och målmedveten
politik för sparande och effektivisering av
energianvändningen. Detta är det absolut viktigaste
inslaget i den energipolitik som vänsterpartiet företräder.
I USA, framför allt i Kalifornien, arbetar man
målmedvetet med detta. I undersökning efter undersökning
och i praktiska projekt av både statliga, federala och privata
expertinstitutioner bevisas att minskningen av behovet av
energitillförsel är det bästa -- både för den enskilde
konsumenten, samhället, miljön och den internationella
solidariteten. Detta kan också ske trots ökad tillväxt.
De största miljöproblemen som är direkt kopplade till
vår energikonsumtion -- frånsett kärnkraften -- är utsläppen
av giftiga och/eller försurande ämnen.
Utsläppen av koldioxid är ett alarmerande problem. Det
hotar hela den civilisation som människan har byggt upp.
Moderaterna har här utmärkt sig och sagt att man vill
minska koldioxidutsläppen -- dock inte utsläppen från
vägtrafiken. Att bl.a. NUTEK:s rapporter visar att den
förda politiken leder till en ökning av koldioxidutsläppen
när de borde minska med minst 50--70 % föranleder inte ens
en kommentar från moderaterna.
Internationell solidaritet betyder mindre slöseri
Svenskarna ligger i topp internationellt när det gäller
energikonsumtion per person. Det kan delvis förklaras med
den höga industrialiseringsgraden, vår industristruktur och
det kalla klimatet. Men vi är också dåliga på att använda
energin effektivt och på ett vettigt sätt.
Vi anser att de framtida ökningarna av jordens
energikonsumtion skall komma u-länderna till godo.
Sverige ska inte ta större andel av världens energi i anspråk.
Vi måste istället minska vår andel.
Det är också en fråga om solidaritet med kommande
generationer.
Frånsett den minskning av energikonsumtionen som ny
teknik kommer att medföra, krävs omstruktureringar av
energikrävande processer. Inom många sektorer har detta
kommit igång med goda resultat (t.ex. inom
skogsindustrin), men det finns fortfarande mycket kvar att
göra.
En sektor som måste effektiviseras och moderniseras
kraftigt är kommunikationssektorn som är en av de sista
sektorerna där energikonsumtionen ökar och där
fossilbränslen fortfarande dominerar. Vänsterpartiets
trafikpolitiska motioner behandlar utförligt detta område.
Vi har nu passerat den gräns där våra bekvämlighetskrav
krockar med våra krav på en frisk och oförstörd miljö.
Detta leder till att vi nu allvarligt måste tänka igenom vår
personliga energikonsumtion och livsstil. Genom att ändra
vår livsstil litet vinner vi mycket men det behöver inte
betyda att vi får sämre livskvalitet. Snarare är det nog så att
man kommer att leva ett rikare liv med en förändring av sin
energikonsumtion. Ett exempel är den alltför höga
inomhustemperaturen i många lägenheter som leder till
minskat välbefinnande.
Vänsterpartiets energiplan till år 2010
(Grafisk framställning, se bilaga)
Vänsterpartiets energiplan är en grov prognos utifrån
dagens krav och kunskaper. Man får betrakta fördelningen
mellan de olika energislagen som genomsnittsfördelningar
och med stora möjligheter till förändringar i takt med våra
ökande kunskaper och insikter.
Sparande och effektivisering
Sparande och ökad energieffektivitet ger ett ökat
utrymme på 80 TWh. Detta är den viktigaste posten och den
som kan utvecklas mest. Dessa 80 TWh är ett minimivärde.
Jämte vindkrafts- och biobränsleutveckling är detta det som
vi måste satsa mest på.
Energiaktörer har teoretiskt och praktiskt visat hur man
med modern energiteknik kan göra stora spar- och
effektivitetsvinster. Det som krävs är en genomtänkt och
målmedveten satsning på detta område. Regeringen bör ta
detta ansvar och upprätta en nationell
energieffektivitetsplan.
Kraven vid nyproduktion är numera högt ställda i
byggnormer och lånevillkor vad gäller isolering och täthet.
Men vad som saknas är en helhetssyn och ett ekologiskt
tänkande som minimerar energiåtgången i alla led, från
byggmaterialtillverkning och byggande till användning och
drift -- ett systemtänkande där man t.ex. nyttiggör och
återanvänder solvärme i många former, där solvärmen till
stor del kan stå för uppvärmningen av lokaler. Regeringen
bör ta fram förslag till sådan energiminimering.
Vi vill i detta sammanhang åter resa kravet på
obligatorisk, kommunal energirådgivning som stöds av
både stat och kommun. Den bör av effektivitetsskäl stå fri
från energiproducenter och säljare.
Kärnkraft
Kärnkraften skall avvecklas så snart som möjligt och
avvecklingen måste starta omedelbart. Den bör starta med
de två Barsebäcksaggregaten som ur lokaliseringssynvinkel
är sämst placerade. De 65 TWh som kärnkraften står för
bortfaller därmed.
De skall tas ur drift så snart det är möjligt ur juridisk
synvinkel. Bortfallet av kärnkraftens elproduktion kan
kompenseras med en kombination av huvudsakligen ökad
energieffektivitet, biobränsleanvändning och
vindkraftverk.
Argumenten från kärnkraftsanhängare att kärnkraften
är miljövänlig och behövs för att komma tillrätta med
koldioxidutsläppen accepterar vi inte. Rapporter från bl.a.
USA visar tvärtom att varje dollar som investeras i
effektivisering av elanvändningen ger en minskning av
koldioxidutsläppen, som är sju gånger större jämfört med
om motsvarande investering görs i ett nytt kärnkraftverk.
Detta trots att man då inte räknat med kärnkraftens
avfallskostnader. I ett flertal motioner under de senaste
åren har vi också visat på det bristfälliga försäkringsskydd
som kärnkraftverkens ägare har och hur det utlämnar
allmänheten i samband med en olycka.
Problemet med det radioaktiva avfallet har inte kommit
närmare sin lösning de senaste åren.
Frågan är också absurd. Aldrig tidigare i människans
historia har realister trott att man ska kunna planera och
styra människors liv i tiotusentals år. Därmed försvinner
också kostnaden för kärnkraften i framtidens töcken. Det
enda vi kan vara säkra på är att vi övervältrar ansvaret och
kärnkraftens pris på våra barn och deras barn.
IAEA:s safeguard, som skall garantera att kärnenergin
för kraftproduktion inte öppnar vägen för
kärnvapentillverkning har inte lyckats förhindra spridning
av klyvbart material. Sverige måste ta nya initiativ för att
IAEA:s roll att främja kärnkraftspridning och förhindra
kärnvapenspridning upphör. Sverige bör, i enlighet med
beslutet att avveckla kärnkraften av säkerhetsskäl, verka
för att kärnkraften avvecklas internationellt. En annan
logisk konsekvens av avvecklingsbeslutet är att förbjuda
export av kärnkraftsteknologi.
Biobränslen
Biobränslen är en energikälla som har liten
miljöpåverkan men flera andra positiva effekter.
Biobränslen kan användas till elproduktion, uppvärmning
och drivmedelsframställning. Många olika grödor är
aktuella beroende på vad de specifikt ska användas till.
Delar av den mark som ej behövs till livsmedelsproduktion
kan användas till energiproduktion. Biobränslen ger idag 60
TWh, men kan ge ytterligare 80 TWh.
Jordbruksmark som ställs om till energigrödor utgör
också ur naturvårdssynvinkel en stor förbättring eftersom
bl.a. fler arter av både växter och djur kan samsas med
energigrödan. Det är också enkelt att ställa om marken till
livmedelsproduktion vid behov.
Biobränslen har stor regional betydelse och skall
utvecklas och brukas nära sina produktionsområden.
Energiskogar ska även utnyttjas i områden där risk för
läckage av näringssalt föreligger, t. ex. runt
Laholmsbukten. Biobränsleanläggningar, som t.ex. den i
Lidköping, visar på framtidsutvecklingen.
Råvaror som är aktuella är framför allt spill från
skogsbruk och skogsindustri, energiskog och diverse andra
grödor såsom halm, rörflen, lucern, vass m. m.
Energigrödor har också en stor utvecklingspotential
eftersom man kan få fram grödor som binder en större del
av solljusets energi -- idag endast en procent. Med bl.a.
genetiska metoder är det troligt att vi i framtiden kommer
att få se helt andra varianter av energigrödor.
Vid utvecklingen av biobränsleproduktion ska vi
samarbeta med Östeuropa där vi i gemensamma projekt
kan arbeta för att ställa om Östeuropas energiproduktion
till miljövänligare och energieffektivare alternativ, t.ex.
modern biobränsleproduktion.
Vänsterpartiet menar att regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag till en målmedveten plan för ökad
användning av biobränslen.
Vind
Vindkraften har två stora fördelar, den är förnyelsebar
och har ringa effekt på miljön. Dess nackdel är att den har
en viss inverkan på landskapsbilden vilket är försumbart
jämfört med t.ex. synen av våra vägar och
kraftledningsgator som skär sönder landskapen.
Medelstora anläggningar, som de danska, tycks vara de
lönsammaste. Hos oss bör de placeras utanför de södra
kusterna. På land kan man tänka sig placeringar, bl.a.runt
vägar och i kraftledningsgator.
Vi instämmer helt i den statliga vindkraftsutredningens
förslag och kräver en utvecklingsplan för vindkraften med
målet att vindkraften ska ge minst 20 TWh år 2010.
Regeringen bör komma med förslag om lokalisering av
vindkraftverk till i första hand våra södra kuster. Idag är
vindkraftens andel i energibalansen så gott som obefintlig.
Vågenergi
Vågenergi är liksom vindkraften förnyelsebar och har
liten inverkan på miljön. Anläggningarna är havsbaserade,
bottenförankrade och flytande. De anläggs där djupet är
30--150 m. Vågenergi kan ge minst 5 TWh utanför Sverige
och 25 TWh utanför Norge. Vågenergi kan enligt vår
bedömning ge 15 TWh. Den utnyttjas inte idag.
Sverige och Norge bör inleda ett samarbetsprojekt om
vågenergi.
Vi kan se möjligheten av kombinerade havsanläggningar
där vind-, våg-, solenergi och akvaprodukter (fisk, skaldjur,
osv.) framställs, ty det är samma geografiska områden som
är intressanta för de olika produkterna.
Riksdagen bör begära en utvecklingsplan för
vågenergin. Vidare bör riksdagen kräva att regeringen tar
initiativ till ett samarbetsprojekt med Norge om utveckling
av vågenergi.
Kol, 30 (--15)
Kolets andel kan i detta tidsperspektiv minska från 30 till
15 TWh. Kolets nackdelar är höga koldioxidutsläpp per
avgiven energimängd och höga utsläppsmängder av
miljöfarliga ämnen vid förbränningen, t.ex. av
tungmetaller. Kolet ingår som både kemikalie och bränsle
inom industrin. Som bränsle bör kolet ersättas så långt som
möjligt.
Kol i bl.a. stålproduktionen där kolet används både som
kemikalie och energislag kan till stor del ersättas av olja.
Det betyder bl.a. kraftigt reducerade koldioxidutsläpp.
Regeringen bör snarast framlägga ett förslag till
konvertering av kolkraftverken.
Vattenkraft, 65 (+5)
Inga nya, stora utbyggnader av vattenkraften tillåts.
Våra fyra stora älvars naturvärde växer för varje år. De är
helt unika och de får aldrig förstöras.
Ny teknik kommer att ge litet högre effekt i befintliga
anläggningar. Några små, få utbyggnader --
''minikraftverk'' -- som ej krockar med miljöintressen kan
tillåtas.
Solenergi, 0 (+15)
Solenergi i olika former har utvecklats mycket men det
finns fortfarande kvar en stor utvecklingspotential, bl.a. på
lagringssidan. Solenergin ger inga utsläpp, men kräver stora
ytor. Möjligheten att utnyttja solenergin skall beaktas vid
om- och nybyggnation av alla typer av lokaler.
Inga nya lokaler skall tillåtas att byggas utan att
möjligheterna att energisystemet till en del ska bygga på
solenergi utreds.
Riksdagen bör av regeringen kräva en utvecklingsplan
för solenergi med målet att solenergin ska ge minst 15 TWh
år 2010.
Kraftvärme, värmepumpar m.m. 10 (+30)
Så länge vi till någon del är beroende av fossilenergi bör
den användas effektivt. Utveckling av kraftvärme är tyvärr
ett exempel på hur regeringens brist på konsekvent
energipolitik hindrat utvecklingen. Om kommuner och
andra intressenter får positiva och entydiga besked kommer
kraftvärmeverk att kunna bidraga med en icke oansenlig del
till landets energibalans, under en övergångsperiod.
I kraftvärmeverk produceras både el och värme med en
hög verkningsgrad. I kombination med fjärrvärme blir det
högeffektiva energisystem.
Värmepumpstekniken har utvecklats oerhört positivt
och ger redan idag väsentliga energimängder från många
olika källor. Det pågår fortfarande en omfattande
utbyggnad och utveckling av värmepumpstekniken, men
det är svårt att uppskatta hur mycket energi den kommer att
ge i framtiden. I denna del av energiplanen räknar vi också
in ''nya'' energiteknikers bidrag, t.ex. vätgasteknik och
geotermisk energi.
Vätgastekniken bör ägnas särskild uppmärksamhet. Det
är viktigt att Sverige här upprätthåller en kompetens och
beredskap för att snabbt kunna tillgodogöra sig
utvecklingen inom vätgastekniken.
Tyskland har inom vätgasteknik mycket intressanta
projekt på gång som noga måste följas.
Vänsterpartiet kräver att regeringen redovisar
utvecklingsplaner för samtliga nämnda tekniker.
Bensin och diesel
Förbränning av bensin och diesel ger de relativt sett
största mängderna av föroreningar. Bensin och diesel bör
snarast ersättas med andra drivmedel. Vi föreslår att
Sverige följer de amerikanska planerna för trafiken i
Kalifornien, d.v.s. en successiv ersättning av de fossila
bränslena med miljövänligare alternativ, t.ex. biobränslen.
Målsättningen är att användningen av dessa fossila
bränslen till stor del ska ha upphört till år 2010. Riksdagen
bör av regeringen kräva en avvecklingsplan för
användningen av bensin och diesel, så att andelen i
energibalansen kan minska från 110 TWh till 20.
Olja
Användningen av olja som energikälla bör avslutas så
snart som möjligt, framför allt på grund av hög mycket
negativ påverkan på miljön per avgiven energimängd.
Oljeanvändningen ger också extremt miljöfarliga
transporter och produktionsmetoder. Transportriskerna
ökar också för varje år som går på grund av att tankerflottan
blir allt äldre och sämre underhållen.
På samma sätt som för bensin och diesel bör regeringen
redovisa en avvecklingsplan för oljeanvändningen,
reduktion från 100 till 30 TWh är fullt möjlig.
Gas, 5 (5)
Naturgas är av både ekonomiska och ekologiska skäl
inget långsiktigt alternativ i svensk energiförsörjning. Där
det finns ska möjligheten till konvertering/samkörning med
biogas övervägas.
Om en effektiv sortering av både industri- och
hushållsavfall kommer till stånd kan delar av vårt avfall bli
ett intressant energislag. Sortering kombinerat med den
modernaste rökgasreningen jämställer avfall nästan helt
med biobränslen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en
nationell energieffektivitetsplan,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
energieffektivisering i nyproduktionen,1
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en sådan
ändring i plan- och bygglagen att energirådgivning blir en
obligatorisk serviceuppgift för de kommunala
byggnadsnämnderna,1
4. att riksdagen hos regeringen begär en avvecklingsplan
för kärnkraften, i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att Barsebäcksverket skall vara det första kärnkraftverket
som tas ur drift,
6. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med
uppdrag att lösa frågan om kärnkraftens avfall,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om internationell avveckling av
kärnkraften,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förbud
mot export av kärnkraftsteknologi och radioaktivt bränsle,
9. att riksdagen hos regeringen begär förslag så att
produktionen och konsumtionen av biobränslen gynnas,
med målet att biobränsleandelen av energikonsumtionen
kraftigt ökar,
10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en
tidsplan för vindkraftens utveckling som garanterar en
utbyggnad så att vindkraftens andel av energikonsumtionen
kraftigt ökar,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om samarbete med Norge om
vågenergi med mål att vågenergins andel av
energikonsumtionen kraftigt ökar,
12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en plan
för minskning av användandet av kol,
13. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en
tidsplan för utveckling av solenergin så att solenergins andel
av energikonsumtionen kraftigt ökar,
14. att riksdagen hos regeringen begär en tidsplan för
avveckling av bensin, diesel och olja som bränsle.
Stockholm den 25 januari 1992
Lars Werner (v)
Bertil Måbrink (v)
Rolf L Nilson (v)
Elisabeth Persson (v)
Björn Samuelson (v)
Annika Åhnberg (v)