Inom petroleumbranschen sker bl a förädling av råolja för olika ändamål. Vid framställning av t ex lågsvavlig eldningsolja uppstår restprodukter med hög svavelhalt. I Sverige är det inte tillåtet att förbränna högsvavliga oljor, annat än i speciella anläggningar. Det är en av orsakerna till att det mesta av restoljorna exporteras. Enligt uppgift är England en av mottagarna. Med kännedom om det förhärskande västvindsläget innebär det att försurande svavel återkommer till det egna landet och fälls ut över den västra delen, där försurningsläget är mer markant än på andra håll.
Enligt de planer som Vattenfall har, skall man bygga ett kraftverk i Lysekil som eldas med restoljor. Hur det blir med detta projekt är vid nuvarande tidpunkt oklart. Min uppfattning är att restoljorna skall bli föremål för destruktion inom landet. Kan det ske på sätt som i Lysekil tillfredsställs kraven på en differentierad elproduktion. Nu är volymen restoljor i landet betydligt större än som åtgår för att driva en turbin i Lysekil. Därför är det angeläget att frågan löses och att berörda producenter bl a på raffinaderisidan erbjuds destruktion av produkterna inom landet.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kravet på att restoljor omhändertas inom landet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om restriktioner mot export av restoljor mot bakgrund av negativ påverkan på miljön i det egna landet.
Stockholm den 22 januari 1992 Kenth Skårvik (fp)