med anledning av prop. 1991/92:97 Främjande av biobränsleanvändning
Främjande av biobränslen
Sammanfattning
I proposition 1991/92:97, om främjande av
biobränsleanvändningen, lämnar regeringen förslag till
riksdagen. Förslaget baseras på den energipolitiska
överenskommelse som tre partier -- s, fp och c -- ingick
1991.
Vi anser att förslaget är otillräckligt. Större ekonomiska
resurser måste skjutas till från statens sida och med en delvis
annan inriktning än den propositionen föreslår. I motionen
föreslås därför att riksdagen anvisar 500 000 000 kronor
utöver vad regeringen föreslår, för den kommande
femårsperioden.
Energipolitiken avgörande
Energipolitiken är av avgörande betydelse när det gäller
våra möjligheter att bemästra miljöproblemen. Såväl den
s.k. växthuseffekten, som försurning av luft, mark och
vatten orsakas av förbränning av fossilbränslen. En
övergång från energiproduktion baserad på olja, kol och
fossilgas till användning av förnyelsebar energi är
nödvändig -- kombinerat med ökad energieffektivisering.
Det är inte frågan om utan när (och under vilka
omständigheter) en sådan övergång kan ske.
Oklarheter måste undanröjas
Vikten av en långsiktig energipolitik kan inte nog
betonas. Men sedan länge är förvirringen när det gäller
energipolitiken mycket stor. Den energiuppgörelse som låg
till grund för riksdagens beslut 1991 har inte bidragit till att
klargöra den långsiktiga strategin. Beslutet om att avveckla
kärnkraften ligger enligt detta beslut fast, men det har inte
konkretiserats. Något datum för avvecklingens början har
inte preciserats. Så länge detta inte sker och avvecklingen i
praktiken inletts kommer osäkerheten att bestå.
Vänsterpartiet står fast vid uppfattningen att
kärnkraftsavvecklingen skall inledas omedelbart, med de
två Barsebäcksreaktorerna.
Parallellt med biobränslekommissionen har en annan
utredning arbetat. Utredningen om översyn av reglerna om
skattenedsättning för industrin och växthusnäringen
lämnade i november 1991 sitt betänkande
''Konkurrensneutral energibeskattning''. Något samarbete
eller ens kontakter mellan de båda utredningarna tycks inte
ha förekommit.
Men möjligheterna att utöka användningen av
biobränslen bestäms i mycket högre grad av de generella
skattevillkoren för energiproduktion än av
utvecklingsanslag under ett begränsat antal år. Om
förslagen om konkurrensneutral beskattning skulle
genomföras så som betänkandet föreslår så försämras
bioenergins möjligheter avsevärt. Miljökonsekvensanalyser
av utredningens förslag saknas. Vi menar att det är helt
nödvändigt inför det fortsatta arbetet med formandet av
energipolitiken att en sådan analys görs. Riksdagen bör
hos regeringen begära en sådan analys inför
riksdagsbehandlingen av energipolitiken.
Därefter måste givetvis energipolitiken formas med
utgångspunkt i resultatet av miljökonsekvensanalyserna.
Energipolitiken måste ta sin utgångspunkt i ett långsiktigt
hållbart miljöpolitiskt perspektiv. Mot den bakgrunden är
det otillfredsställande att riksdagen nu behandlar en
delfråga ryckt ur sitt sammanhang.
Biobränsleproduktionen kan öka avsevärt
Biobränslen från skogs- och jordbruk kan bli ett
väsentligt inslag i denna nya energibalans. Bedömningarna
av hur stor omfattning biobränsleproduktionen kan få
under den närmaste 10-årsperioden varierar mycket.
Biobränslen utgör redan nu en betydande del i Sveriges
energiförsörjning. Av år 1990 tillförda 60 TWh användes
huvuddelen, 40 TWh, inom skogsindustrin. Ungefär 20 %
används till uppvärmning av småhus med vedeldning.
Båda dessa användningsområden är självklara och
etablerade delar i energiförsörjningen. Betydligt mer
långsamt går det att få in biobränslen på nya områden som
kraftvärme och biogas. Det är därför nödvändigt att
avsevärt öka hastigheten i forskningsoch utvecklingsarbetet
på dessa områden.
Propositionens inriktning felaktig
I propositionen föreslås att de anvisade medlen främst
ska satsas på elproduktion via kraftvärme. Behoven inom
andra led i kedjan har kommissionen inte hunnit värdera.
Man avgränsar också det storleksintervall, som stödet bör
koncentreras till. Det är medelstora kommunala
fjärrvärmenät. Stöd till småskaliga anläggningar utesluts
inte, men inställningen är uppenbart mycket restriktiv.
Vi delar inte uppfattningarna i propositionen. De tar sin
utgångspunkt i den struktur på energiproduktionen som nu
dominerar. Men biobränslen lämpar sig utmärkt för en
annan sorts kombinationssystem och hybridprocesser, där
olika energiprodukter blir resultatet: värme, el, gas,
drivmedel... Sådana projekt måste också vara
stödberättigade. I samband med jordbrukets omställning
har flera intressanta projekt lanserats. ''Växtkraft'' heter ett
av dem. Det utgår från att jordbruk läggs om för
energiproduktion bestående av biogas, etanol och rapsolja.
Även processvärme och foderprodukter utvinns. Flera
jordbruk omlagda på detta sätt kan tillsammans försörja en
energianläggning. Jordbruket kan fortsätta att bedrivas
ungefär som tidigare. Vallen används som biomassa för
gasproduktionen, spannmål för etanol, oljeväxter för olja
o.s.v. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till
känna att även småskaliga projekt av okonventionell
karaktär för annat än elproduktion bör bli
stödberättigade.
Biogasen viktig
Flera projekt för biogasproduktion finns nu i olika
stadier av förverkligande. I Danmark finns nu i drift en
anläggning som producerar biogas från avfall. Grönt avfall
från 70 000 hushåll förväntas täcka minst 15 %
av fjärrvärmebehovet i Helsingörsområdet.
Biogasproduktionen bör ges kraftfull och konsekvent
stimulans. Den kommer att bli en mycket viktig del i den
framtida energiförsörjningen och kan baseras på olika
mixer av insatsvaror; naturgödsel från jordbruket,
hushållsavfall, särskilda grödor som vall m.m. Det är därför
särskilt angeläget att biogasproduktionen ges stöd de
närmaste åren. Riksdagen bör som sin mening ge
regeringen detta till känna.
Nya aktörer behövs
Av propositionens formuleringar framgår att det i hög
grad är redan befintliga kraftproducenter man tänker sig
som aktörer för att utveckla biobränsleproduktionen. Men
det måste finnas beredvillighet att släppa in nya aktörer på
denna marknad. Det är på inget sätt givet att Vattenfall och
Sydkraft är de mest lämpade att utveckla småskaliga
tekniker. Här måste hållas öppet för nyföretagande, liksom
för kommuner och skogs- och jordbruksproducenter.
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen detta till
känna.
Vedeldning i mindre pannor
Samhällets inställning till vedeldning i mindre pannor är
kluven. Statens Naturvårdsverk har i LUFT 90 slagit fast att
vedeldning i små pannor bör undvikas. Men med modern
teknik har de små pannornas miljöprestanda förbättras
avsevärt, liksom deras energieffektivitet. Bara var 15:e
vedeldare har en miljögodkänd panna och bara var 10:e har
en ackumulatortank. I tätorter är det lämpligt att stimulera
till biobränslebaserad fjärrvärmeproduktion. För glesare
bebyggelse är inte detta ett alternativ. Här behövs stimulans
till småskalig teknik med bättre miljöegenskaper. En del av
de avsatta resurserna bör därför användas för detta
ändamål. Och riksdagen bör tydliggöra att detta är ett
önskvärt alternativ. Riksdagen bör som sin mening ge
regeringen detta till känna.
Ökad biobränsleanvändning får inte bli ett hot mot
skogsmarkens näringsbalans
Produktionen av biobränsle får inte bidra till lösningen
av ett stort miljöproblem på bekostnad av ett annat. Uttag
av råvara för energiproduktion från skogen får inte ske på
ett ovarsamt sätt. Hänsyn måste tas till den påfyllning av
markens förråd av viktiga näringsämnen, som bl.a.
vittringen ger upphov till. Ett alltför kraftigt uttag t.ex.
genom helträdsavverkning, där rötter och grenar tas ut för
biobränsleproduktion, är i längden inte hållbart.
Inom ramen för de anvisade medlen måste resurser
avsättas för forsknings- och utvecklingsarbete på detta
område i syfte att hitta optimala, inte maximala,
uttagsnivåer. Även system för återförande av näringsämnen
via vedaska bör stimuleras. Riksdagen bör som sin
mening ge regeringen detta till känna.
Garantera fortsatt försöksverksamhet vid Studsvik
Vid Studsvik bedrivs forsknings- och utvecklingsarbete
kring småskaliga anläggningar för förgasning av biomassa.
Sedan ägarfunktionen förts över till Vattenfall-koncernen
har denna verksamhet hotats av nedläggning. Inom
Studsvik finns en unik kompetens på detta område. Vi
föreslår därför att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna att medel bör avsättas för fortsatt
försöksverksamhet vid Studsvik.
Skapa sysselsättning
Arbetslösheten är fortsatt hög i Sverige. Det är viktigt
att även utvecklingsarbetet inom energiområdet samordnas
med åtgärder för att skapa sysselsättning. Genom
samordning av resurser för aktiv arbetsmarknadspolitik och
resurserna för att befrämja biobränslens användning kan
sådana effekter uppnås. Möjligheterna att kombinera
avvecklingen av militär verksamhet och produktion med
utvecklingen av biobränslesektorn måste tas tillvara på de
orter där så är möjligt. Även möjligheterna att samarbeta
med våra östra grannländer i dessa frågor måste beaktas
eftersom även de står inför en förändring av energisektorn
och har tillgång till en hög biobränslepotential.
Olika system för biobränslekedjan, råvaruuttag --
transport/förädling -- förbränning -- returtransport,
behöver t.ex. utvecklas. Berörda myndigheter bör ges i
uppdrag att samarbeta kring sådana och andra tänkbara
projekt. Riksdagen bör ge regeringen detta till
känna.
Programstyrelsen
I propositionen föreslås en särskild programstyrelse. Det
nämns särskilt att den bör ha hög teknisk och industriell
kompetens. Vi anser att styrelsen även bör ha hög
kompetens när det gäller miljöproblematik och naturvård.
Kunnighet och kompentens när det gäller småskaliga
tekniker behöver styrelsen också. Dessutom är det
nödvändigt med förmåga till nytänkande och
gränsöverskridande. Riksdagen bör ge regeringen detta
till känna.
Otillräckliga resurser
I propositionen föreslås 625 000 000 kr för en period om
fem år. Det är helt otillräckligt! Vi föreslår därför att
anslaget utökas med ytterligare 500 000 000 kr. Dessutom
bör ytterligare resurser kunna anskaffas genom att andra
delfinansiärer erbjuds samarbete kring olika projekt. Vi
begär att riksdagen till främjande av
biobränsleanvändningen för budgetåret 1992/93 anvisar
500 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således
1 125 000 000 kr.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inriktningen på
biobränslestödets användning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nödvändigheten av stöd till
biogasproduktion,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av nya aktörer för
biobränsleproduktion,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om småskaliga vedeldade pannor,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nödvändigheten av att utveckla
biobränsleproduktion som ej hotar skogsmarkens
näringsbalans,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nödvändigheten av fortsatt
försöksverksamhet vid Studsvik,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om möjligheter att skapa ny
sysselsättning,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om programstyrelsens
sammansättning,
9. att riksdagen till främjande av
biobränsleanvändningen för budgetåret 1992/93 anvisar 500
000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 1
125 000 000 kr.
Stockholm den 16 mars 1992
Annika Åhnberg (v)
Rolf L Nilson (v)
Bengt Hurtig (v)
Jan Jennehag (v)