Svensk tillverkningsindustri med mogna produkter och
exportinriktad verksamhet har under flera årtionden flyttat
ut sin verksamhet till länder där arbetskraftskostnaden är
lägre än i Sverige. Detta faktum är bara att acceptera.
Svensk industri behöver nya produkter. Därför är det så
mycket viktigare att stimulera en utveckling av nya
produkter som på nytt kan engagera människor och kapital
i Sverige. Det gäller att länka resursen mänsklig kompetens
till resursen kapital. Att utnyttja de fördelar som svensk
utbildning, forskning och industritradition bjuder i form av
välutbildad arbetskraft i industrin, forskare med
kommersiellt intressanta innovationer samt
managementkunskap hos industriledare. Kopplingen av
dessa resurser till resursen kapital utgör grunden för
förnyelsen av svensk industri.
Olika modeller har prövats genom
Utvecklingsfonderna, Industrifonden och
Norrlandsfonden, där staten haft det största finansiella
engagemanget. Detta har NUTEK utrett i skriften ''Att
skapa livskraft -- förslag för ett starkt nyföretagande''.
Tyvärr har inte det privata kapitalet och/eller den
industriella kompetensen engagerats i någon större
utsträckning för att satsa på produktutveckling.
Nya former för samverkan mellan statens och
näringslivets resurser måste etableras för en framgångsrik
utveckling av nya produkter i näringslivet. Detta gäller inte
minst för många företag i industriellt svaga regioner med
lågteknologisk tillverkning och relativt låg utbildningsnivå.
Kalmar län och nordligaste Bohuslän är exempel på sådana
regioner, med stor jordbruks- och skogssektor, många
småföretag och några få tunga basindustrier.
En nyligen genomförd utredning från
Industriförbundet -- ''Förnyelsepolitiken och
riskkapitalet'' -- har belyst olika modeller för tillskapandet
av riskvilligt kapital där institutionella placerare och det
privata näringslivet tillsammans engagerar sig med resurser.
Här föreslås att man, efter delvis amerikansk förebild,
inrättar projektkapitalfonder -- PKF -- där industriledare
och andra med näringslivskompetens erbjuds satsa kapital
och personligt engagemang. PK-fonderna skall vara
specialiserade på startskedet i
produktionsutvecklingsprojekten och på kommersiellt
intressant teknologi. Varje PKF skall inte hantera fler
projekt än att alla kan följas och stödjas på ett effektivt sätt
av finansiärerna. Många PK-fonder kan inrättas över hela
landet, dock ingen med mindre kapitalbas än 100--150
milj.kr. Genom den geografiska spridningen och ett
lokalt/regionalt engagemang kan även regioner utanför
storstäderna och övriga industricentra, få tillgång till
riskvilligt kapital för utveckling av nya produkter och start
av nya företag.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om projektkapitalfonder.
Stockholm den 27 januari 1992
Christer Lindblom (fp)
Kenth Skårvik (fp)