med anledning av prop. 1991/92:108 Statens roll i den exportfrämjande verksamheten vid Sveriges exportråd
Propositionen
I propositionen föreslås bl.a. att statens bidrag till
Sveriges exportråd skall halveras. Skälet anges vara att det
är i linje med omläggningen av den ekonomiska politiken i
riktning mot generellt verkande åtgärder för att främja det
svenska näringslivet. Mer konkreta anledningar till att
skära ner bidraget anges inte.
Följande texter ur propositionen klargör föga regeringen
avsikter eller analys av exportrådets verksamhet:
Selektivt statligt stöd till branscher och företag bör
avvecklas både av principiella och statsfinansiella skäl,
utom i de fall då insatserna är samhällsekonomiskt
motiverade och har strategisk betydelse.
och
Verksamheter på områden där det finns privata
alternativ bör begränsas till områden där exportrådet har
särskild kompetens och där aktiviteterna utgör naturliga
komplement till den statsstödda verksamheten.
Vi tolkar dessa stycken som om att exportrådet skall vara
effektivt och ge stöd när det är motiverat. Detta torde dock
ej vara något nytt...
Regeringen skriver också att avgiftsfinansiering ska stå
för en större del av exportrådets ekonomiska bas utan att
göra en analys av vad det betyder för t.ex. företag som har
begränsade ekonomiska resurser.
Man får intrycket av att regeringen begär att exportrådet
skall utföra samma värdefulla arbete som idag men till halva
kostnaden.
Små och medelstora företag ska prioriteras.
Vänsterpartiet stöder detta fullt ut. De stora företagen, som
ofta har egna kontakt- och servicenät, har mindre behov av
hjälp från en organisation som exportrådet.
I propositionen framförs även tanken att exportrådet ska
engagera sig i importfrågor, vilket vi finner vara en
intressant möjlighet. Många företag har behov av en service
på detta område som det kan vara svårt för ett mindre
företag att stå för självt.
Problem
Exportrådet skall tillsammans med näringslivet,
handelskammare, turistrådet, kulturorganisationer och
idrottsorganisationer m.fl. främja svensk export. Detta är
nödvändigt i den allt hårdare internationella konkurrensen.
Ett led i detta är att ge Sverige en bestämd ''profil''
utomlands vilket exportrådet är mycket lämpligt att
medverka i.
Exportrådet svarar idag på ca 300 000 frågor om året
rörande handel. Sverige har idag ca 13 000 exportföretag
vilket innebär att bidraget via exportrådet är på knappt 15
000 kronor per år och exportföretag om regeringens förslag
till anslag för exportrådet budgetåret 1992/93 antas. I
förhållande till nivåerna på andra stödformer som
förekommer ter sig förslaget till stöd via exportrådet som
marginellt.
Vänsterpartiet anser att det är en förbättring att staten
ser över sina kostnader och tydligare talar om vad man vill
ha ut av insatta medel. Det innebär emellertid inte att det
är självklart att man samtidigt kan skära ner statens olika
utgifter, bidrag, etc utifrån en ideologisk grund.
I exportrådets fall är det troligare att en utökad
verksamhet kan ha samhällsekonomiska fördelar -- både för
Sverige och våra handelspartners. I propositionen finns
ingen riktig utvärdering eller försök till utfallsanalys. Dvs
det råder osäkerhet om vilken effekt insatt kapital haft.
Under årens lopp har ett antal utredningar undersökt
exportrådets verksamhet men osäkerheten består.
Behovet av exportrådet kommer med stor sannolikhet
att öka. Vår värld -- inte minst ekonomiskt -- integreras allt
mer och antalet utländska marknader för enskilda företag
växer. Även antalet företag och branscher som kommer att
bedriva verksamhet utomlands ökar. Spännande
marknader med stora potentialer men med initiala
svårigheter finns -- Östeuropa, Fjärran Östern, övriga
Europa och tredje världen.
För vänsterpartiets del är det viktigt att Sveriges handel
med tredje världen ökar. Här kan exportrådet bidra. För att
så ska ske i en tillfredsställande grad behövs statliga medel
och statliga krav. Att då skära ner på statens bidrag till
exportrådet utan närmare analys är ej en framsynt politik.
Sveriges handel med tredje världen har reducerats från
en nivå på ca 15% under 80-talet till ca 10% 1990. Att
handel med tredje världen minskar är ej acceptabelt. Tar
man även hänsyn till att den övervägande delen av den
handeln är med oljeländer och NIC-länder framstår
Sveriges handel ur dessa perspektiv som ytterst snedvriden.
En annan viktig aspekt som regeringen lyckas förtränga
i nästan alla konkreta sammanhang är miljöaspekterna. Om
den politiska viljan finns kan man ge exportrådet i uppdrag
att främja spridandet av modern svensk miljövänlig teknik.
För vänsterpartiets räkning är det helt nödvändigt att
miljöaspekterna ska vara vägledande och styrande i dessa
sammanhang. På sikt är det helt nödvändigt att
miljöhänsynen anger ramarna för olika verksamheter, inte
minst viktigt i vår handel med omvärlden där svenska
produkter, organisationssystem och processer inom många
branscher är de bästa ur miljösynpunkt.
Sverige är världsledande inom en rad miljövänliga
processer och tekniker, t.ex. rökgasrening, solenergi,
biobränsleteknik, m.m. Ökad handel med sådana
exportprodukter kan med fördel kombineras med tankarna
på att sprida begreppet ''Natural Sweden'' och att inrätta
''Sverigehus''.
Det är också hög tid att alla inblandade parter inser att
miljövänliga produkter och processer kommer att vara
svensk exportindustris stora -- och på sikt kanske enda --
möjlighet. Det är avgörande att detta står klart för alla
aktörer innan vi blir akterseglade av andra länder såsom
Japan och Tyskland som nu på område efter område
lanserar miljövänliga produkter, t.ex. bränslesnåla fordon
som går att återvinna till nästan 100%.
Att år ut och år in få höra från svenska
industriföreträdare att nackdelarna och kostnaderna bara
ökar om t.ex. miljöavgifter införs på miljöfarliga
verksamheter, inger inget förtroende för svensk industriell
framtid och export. Det skulle vara mer
förtroendeingivande om våra främsta industriföreträdare
istället talade om möjligheterna som skapas för den
företagare eller entreprenör som kan producera på ett
miljövänligt sätt.
Lösning
I nästa utredning av Sveriges exportråd bör ett försök till
effektivitetsanalys göras utifrån både ekologiska och
ekonomiska synpunkter. Till dess bör inte statens bidrag till
exportrådet minska -- det strider mot ett flertal framtida
krav. Anslaget för budgetåret 1991/92 bör med hänsyn till
inflationen vara 272 000 000 kronor. Däremot ska självklart
staten precisera sina krav på exportrådet. Staten ska också
ha strikta krav på redogörelse och utvärdering av effekten
av insatt kapital.
Bland de viktigaste kraven staten ska ha på exportrådet
är att exportrådet ska gynna export av miljövänlig teknik
och att främja handeln med tredje världen.
Möjligheterna av att exportrådet skall bistå företag i
importverksamhet bör beaktas och utredas -- även här med
hänsyn till de ekologiska kraven och kraven på att handel
med tredje världen ska öka.
Riksdagen bör slutligen begära en översyn av
miljökompetensen hos exportrådet för att det ska kunna
möta framtidens krav på att verksamheten ska gynna
framväxten av ett ekologiskt anpassat samhälle.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att nästa utredning som görs av
Exportrådets verksamhet skall grundas på en ekonomisk
och ekologisk effektivitetsanalys,
2. att riksdagen till Sveriges exportråd för budgetåret
1992/93 anvisar 52
820
000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller således
272
000
000 kr.,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sveriges exportråd skall
prioritera export av miljövänlig teknik,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sveriges exportråd skall
främja handel med tredje världen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sveriges exportråd även skall
engageras i importverksamhet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om miljökompetensen hos
Exportrådet.