Mot bakgrund av en ökad internationell integration
utsätts Sveriges industri för skärpt konkurrens och snabbare
omvandlingstryck. Det innebär att allt högre krav ställs på
den svenska industrins förmåga att utveckla nya produkter
och att utveckla sina länkar till marknaderna.
För att industrin fortsättningsvis skall välja Sverige som
basarena för sin verksamhet krävs att vi utvecklar våra
regionala och lokala näringsmiljöer. Denna utveckling
kommer att ske i konkurrens med andra ekonomiska
regioner runt om i Europa och övriga världen.
För att åstadkomma en sådan utveckling krävs ett nära
samarbete mellan näringsliv och samhälle med
utgångspunkt i marknadens villkor och i de regionala
miljöer där den konkreta utvecklingen sker.
För att åstadkomma samordning av den regionala
utvecklingen och utvecklingen på nationell nivå krävs ett
engagemang av de nationella aktörerna i den regionala
samverkan.
Regional samverkan
På många håll i landet utvecklas nu nya regionala
samverkansgrupper med målsättningen att skapa starka
ekonomiska regioner.
En region som kommit långt i detta arbete är
Västsverige. Det som främst karaktäriserar det västsvenska
samarbetet är dock inte att man kommit långt utan sättet på
vilket man strukturerat arbetet.
Mot bakgrund av det som nämnts om kravet på ett brett
synsätt på samhällsutvecklingen och samverkan mellan
samhällets olika aktörer har intressanta former för
samarbete vuxit fram.
Exempel på sådant samarbete är ''Miljöprojekt
godstrafik''. Ett annat exempel är SIRU -- Strategigruppen
för Industriell Regional Utveckling.
Det som främst karaktäriserar de nya regionala
samarbetsmodellerna, såsom Miljöprojekt godstrafik och
SIRU, är följande:Utvecklingsarbetet sker i nära
samarbete mellan näringsliv och samhälle,Utifrån en
gemensam analys av såväl näringslivets som samhällets
behov sker gemensam planering och gemensamma
praktiska åtgärder,Den ständigt pågående dialogen
genom de olika samhälls- och kunskapssektorerna ger en
aktuell utgångspunkt för den regionala och kommunala
planeringen. Dessutom skapas förutsättningar för att finna
de optimala formerna för att tillgodose krav som förbättrad
miljö, effektivare energianvändning, effektivare
transportsystem samt förbättrad infrastruktur. Näringslivet
ges i dessa samverkansmodeller en aktiv roll i
samhällsbyggnadsprocessen,Arbetet är inriktat på
praktiskt genomförande med ett minimalt inslag av
administration.
Miljöprojekt godstrafik -- en kort beskrivning
Miljöprojekt godstrafik initierades av Göteborgs
kommun dels för att bana väg för effektivare
godstransportsystem och ny teknik, dels för att skapa
förutsättningar för en förbättrad miljö. Som ett led i detta
arbete har ett samarbete inletts mellan Göteborgs kommun,
Göteborgs kommunalförbund, Volvo, Vattenfall, ABB och
SIRU. Detta samarbete har bland annat resulterat i en rad
projektförslag för att effektivisera olika godsflöden inom
Västsverige. Projekten är planerade att genomföras i nära
samarbete mellan näringsliv och samhälle och av sådan art
att goda erfarenheter kan komma resten av landet till godo.
SIRU -- En modell för regional samverkan
SIRU är en organisation för samverkan mellan
näringsliv och samhälle i syfte att stärka betingelserna för
industrins utveckling i Västsverige.
SIRU har byggts upp av samhälle och näringsliv i och
kring Trollhättan i samverkan med NUTEK och i samråd
med industridepartementet.
Samarbetet startade efter ett års förberedelsearbete i
februari 1991 med målsättningen att successivt utvecklas till
en organisation inom vilken en del av det västsvenska
samarbetet kan utvecklas.
SIRU verkar utifrån Västsverige som ekonomisk region
och lägger i sitt arbete inga aspekter på de administrativa
regionerna.
Som grund för verksamheten har följande
utgångspunkter antagits:Nya industristrukturer,
produkter, teknik och teknologi har huvudsakligen sin bas i
den befintliga industrin och är en produkt av industrins
tekniska och kommersiella utveckling,industrins
utvecklingsstrategier är baserade på långsiktiga
kommersiella grunder,industrin är i hög grad globalt
orienterad och väljer på lång sikt den mest fördelaktiga
miljön för sin verksamhet,samhällets uppgift är att
tillsammans med industrin skapa den fördelaktigaste
miljön,ramarna för en sådan miljö får och kan inte
skapas utifrån befintliga kommunala eller regionala
begränsningar utan måste successivt formas utifrån den
industriella utvecklingens struktur.
Program för SIRU:s verksamhet. Antaget vid
konstituering 1991-02-28 1.
SIRU:s mål är att stärka betingelserna för industrins
utveckling.
2. Detta sker genom samordnade konkreta projekt
mellan näringsliv och samhälle.
3. SIRU skall därvid initiera och organisera sådana
projekt av stor betydelse för den regionala industriella
utvecklingen.
4. SIRU vänder sig i första hand till befintligt näringsliv
och samhälle i Västsverige och skall verka inom de
''regioner'' som växer fram genom naturliga kopplingar
inom näringslivet och mellan samhällen.
5. Varje projekt och insatsområde organiseras och
genomförs efter sina egna förutsättningar.
6. För genomförande av insatser skall alltså separat
avgränsade åtgärder initieras och finansieras för att
genomföras i projektform under ledning av utsedd
projektledare. Projektledare utses inom eller utanför de
representerade organisationerna. Därutöver finns inga
ekonomiska åtaganden för SIRU:s medlemmar.
7. SIRU skall till att börja med verka i en period av två
år. Därefter skall utvärdering av arbetet ske varefter beslut
tas om eventuellt fortsatt arbete.
8. SIRU skall arbeta efter principen att inventera brett
och konkretisera smalt.
9. SIRU sammanträder en gång i kvartalet. För arbetet
däremellan svarar en arbetsgrupp bestående av tre personer
jämte utsedda projektledare.
Erfarenheter av regional samverkan
De nya samarbetsmodellerna har visat sig vara effektiva
både ur regional och nationell näringspolitisk synvinkel. De
har skapat en gemensam syn på näringslivets och samhällets
behov av utveckling. Genom nära samarbete mellan
näringsliv och samhälle, i små lokala och regionala
projektorganisationer, med lokal och regional sakkunskap
och genom nyttjande av befintliga nätverk, skapas goda
förutsättningar att en utveckling kommer till stånd. Att
detta är ett effektivt sätt att arbeta understryks inte minst av
de erfarenheter som finns från den tidigare
näringspolitikens ''paket''.
Ett tvärsektoriellt tänkande har skapats på regional
nivå, vilket har väckt intresse bland olika aktörer på
departements- och myndighetsnivå. Det har dock visat sig
vara svårt att möta de regionala tvärsektoriella initiativen
på grund av de centrala nivåernas mer sektorsindelade
organisation.
För att på 90-talet få ut full effekt av de regionala
initiativen bör större utrymme skapas för tvärsektoriellt
agerande från de centrala organen såsom NUTEK m.fl. Ett
första steg i denna riktning kan tas genom ett ökat
engagemang i det västsvenska utvecklingsarbetet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tvärsektoriell samverkan för
regional utveckling med speciell inriktning på Västsverige.
Stockholm den 27 januari 1992
Arne Andersson (m)
Stig Bertilsson (m)