Riskkapitalförsörjningen för industriell utveckling
Regeringen har genom bland annat propositionerna om
inriktningen av den ekonomiska politiken (1991/92:38) och
om en ny småföretagspolitik dels föreslagit åtgärder i syfte
att förbättra försörjningen av riskkapital, dels aviserat
planerade förändringar. Riksdagen har sedermera bifallit
förslagen i allt väsentligt.
De åtgärder som därmed vidtagits har dock effekter först
på lång sikt, på kortare sikt eller fyra till fem år bedöms
åtgärderna ha små effekter. Särskilt i rådande situation med
lågkonjunktur och en utbredd brist på riskkapital kommer
åtgärderna att ha mycket begränsad verkan.
Produktivitetsdelegationen har genomfört en ingående
analys av orsakerna till en minskad produktivitet i Sverige.
En förklaring till den minskade produktiviteten anger
delegationen vara inlåsningseffekter av människor och
kapital i branscher som skyddas av stabiliseringspolitiken,
med bland annat flera devalveringar. En annan
sammanhängande orsak anges vara bristen på riskvilligt
kapital till nya produkter och affärsidéer. Det har varit
gynnsammare att investera i finansiella placeringar än i ny
industriell verksamhet.
Effekterna av bl.a. dessa förhållanden är att Sverige
exporterat långt mer av patent och rättigheter än vad som
importerats. Docent Lennart Ohlsson har analyserat
omfattningen under 1980-talet (förnyelsepolitiken och
riskkapitalet, Stockholm 1991). Nya produkter kommer
som ett resultat av forskning och utveckling med en
tidsfördröjning av 5--10 år. Genom att Sverige under de
senaste årtiondena gjort betydande forskningssatsningar
har potentialen av nya produkter ökat successivt. Säljs
dessa till utlandet ger det utslag i betalningsförhållandena
vad gäller licenser.
Under 1989 hade Sverige ett exportöverskott av
licensintäkter på 820 milj.kr., dvs. svenska uppfinnare och
företag hade sålt rättigheter vars royalty översteg det som
köpta rättigheter krävde som betalning i utlandet med 820
milj.kr.
Omsatt i produktionsekvivalenter och med antaganden
om 2--4 procent i royalty svarar exportnettot om 820 milj.kr.
för 20--40 miljarder kronor i produktionsekvivalenter. Till
allra största delen eller ca 85 % hör produkterna hemma i
kunskapsintensiv och forsknings- och utvecklingsintensiv
industri, dvs. sektorer där Sverige har och bör stärka sina
komperativa fördelar. Omräknat i antalet anställda med
genomsnitt för berörda sektorer vad gäller
produktionsvärden skulle den nämnda
produktionsekvivalenten ge mellan 30 000 och 60 000
arbetstillfällen. Värt att notera är att dessa arbetstillfällen
skulle komma i sektorer där Sverige har reella
utvecklingsmöjligheter tack vare hög utbildnings- och
forskningsnivå.
Investeringarna för dessa arbetstillfällen är inte
avskräckande stora. Högt räknat skulle de uppgå till
storleksordningen 15--30 miljarder kronor, utslaget under
några år. Licensintäkterna under 1989 är ju resultatet av
exporterade rättigheter under ett flertal år.
Ett viktigt medel för att reducera en rejäl del av
obalansen vad gäller handelsbalansen för licenser -- dvs.
exploatera nya landvinningar i Sverige i stället för att
överlåta en allt större del till andra länder -- är att
effektivisera försörjningen av riskkapital. I
budgetpropositionen, bilaga 13, anförs att ett viktigt medel
för tillväxt är en effektiv riskkapitalmarknad utan statlig
inblandning. Varför staten inte skall medverka i
riskkapitalförsörjningen motiveras inte närmare. Mot detta
står också de aviserade planerna på att främja etableringen
av företag genom så kallade egenkapitallån efter tysk
modell.
Jämfört med andra länder har Sverige en utomordentligt
liten tillgång på riskkapital eller venture capital. Följande
sammanställning visar några likvärdiga industriländers
satsningar vad gäller riskkapital.
Olika länders venture capital i proportion till Sverige.
Sveriges värde lika med 1,0
Land
Total mängd
Nytillskott 1989
1988,
1989
Storbritannien
50,6
77,6
Frankrike
17,1
34,2
Nederländerna
5,5
4,8
Italien
4,4
6,0
Västtyskland
3,4
4,9
Belgien
2,4
2,0
Spanien
2,1
2,4
Sverige
1,0
1,0
Irland
0,9
0,8
Danmark
0,9
0,6
Finland
0,7
0,7
Vad som krävs är att Sverige förmår höja sin volym av
riskkapital väsentligt för att lotsa industriellt
utvecklingsbara projekt fram till exploatering. Att det finns
projekt står utom allt tvivel. För att nämna ett exempel
innebar bildandet av Kabi-Pharmacia att ca 20 intressanta
projekt -- som var resultat av mångårig forskning och
utveckling -- inte längre kunde finna sin plats i det nya
företaget. Så fort detta blev känt visade utländska företag
stort intresse. Större delen av projekten är nu sålda till
utländska företag. Ett av dem har dock kunnat finna sin
placering i Matfors i Sundsvalls kommun, men först efter
mycket stor möda vad gäller riskkapitalförsörjningen och
med delvis utländskt kapital. Inom landet fanns inte
nödvändigt kapital att uppbringa, trots projektets stora
potential. Huvudmännen för projektet hade med lätthet
kunnat sälja projektet till utlandet för fortsatt exploatering.
Inledningsvis har jag nämnt att de åtgärder som
riksdagen under hösten 1991 beslutat om vad gäller
exempelvis småföretagspolitiken inte kommer att få effekt
förrän på lång sikt. Det är därför nödvändigt att på andra
vägar så snart som möjligt stärka försörjningen vad gäller
riskkapital. En aktiv industri- och näringspolitik har här en
viktig roll till dess beslutade reformer får genomslag. De
åtgärder som erfordras från statligt håll är följande:
Medverkan i försörjningen av riskkapital i det första
skedet av ett projekts affärsmässiga utveckling, s.k.
såddkapital. Den aviserade egenkapitalhjälpen kan här
vara ett medel, men då krävs att nivån är sådan att man kan
exploatera projekt som kräver 5--10 milj.kr. per projekt i
första insats. I exempelvis USA betraktas såddkapital som
ett självklart område för offentlig finansiering.
Medverkan, tillsammans med privat finansiär, i det
fortsatta utvecklingsarbetet till dess full verksamhet är
nådd. Kapitalbehovet kan uppgå till 50--100 milj.kr.
I aktuella projekt är bankmässig finansiering inte möjlig
annat än till en mindre del, eftersom säkerheterna består av
utvecklingsresultat och marknadspenetrering.
Ett snabbt sätt att organisatoriskt lösa de problem som
hämmar exploatering av kunskaps- och forskningsintensiva
projekt är att anlita befintliga organ, i första hand
Industrifonden och Norrlandsfonden. Norrlandsfonden och
Industrifonden kan ges uppgiften att bilda särskilda
projektkapitalbolag som med kunnighet och kompetens
kan medverka i exploateringen av nya produkter på hög
teknisk och kunskapsmässig nivå. Därutöver skall dessa
organs nuvarande verksamhet bestå.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en ökad
riskkapitalförsörjning.