Komplexa byggprocesser där överblick saknas
Idag är det väldigt få personer som överblickar den komplexa helheten i byggprocessen. I Sverige är dessa personer ofta knutna till produktionsledet. Detta försvårar konkurrensriktig planering, projektering och upphandling i beställarledet.
De senaste åren har vi i Sverige byggt för mer än 200 miljarder kronor per år. Vi har varit med om byggkostnadsökningar på mer än 100 % mellan 86-06 och 90-06. Ser man tillbaka på den senaste 20-årsperioden så har kostnadsökningarna legat på nästan det dubbla mot övrig industriell produktion. Detta beror till stor del på den undermåliga konkurrenssituationen inom byggbranschen samt den låga andelen konkurrensriktiga upphandlingar.
Struktur i kris
Byggbranschen befinner sig idag i både konjunkturell och strukturell kris samtidigt. Konkurrensriktigare upphandling skulle innebära ökad kostnadspress, lägre priser men inga negativa effekter för efterfrågan.
Byggtjänster handlas idag till övervägande del på så kallad totalentreprenad. Byggkonsulten, den medhjälpande och rådgivande specialisten, är vid totalentreprenad, som är den vanligaste upphandlingsformen idag, anlitad och avlönad av byggbolaget. Detta innebär naturligtvis inga fördelar för beställaren och lojaliteten kan ifrågasättas starkt. Stor risk finns att om konsulten inte sköter sig ur byggbolagets synvinkel så kan orderingången minska för konsulten. Konsultens funktion borde alltid vara att ta till vara beställarens intressen utan intressekonflikter.
Kunskapsnivån i beställarledet är i allmänhet väldigt låg, av naturliga skäl. Detta beror på de komplexa problemställningarna samt att beställningarna ofta är av engångskaraktär. Med nuvarande system har oftast beställaren en allt för svag ställning i förhållande till producenten än vad som är önskvärt. Konkurrenssituationen mellan byggbolagen är också långt ifrån tillfredsställande. En skärpning av lagstiftningen är nödvändig liksom en effektiv bevakning av att denna följs. Ett annat problem är att beställare, nyttjare och betalare ofta är olika personer vilket ytterligare medför svårigheter.
I lågkonjunktur hålls byggkostnadsstegringarna i schack men accelererar lätt i högkonjunktur med nuvarande system. Det är dock viktigt att komma ihåg att kostnadsnivån även i lågkonjunktur är högre än nödvändigt då maximal kostnadseffektivitet saknas och den innovativa investeringsviljan är för låg inom byggbranschen. De större byggbolagen tenderar att bygga allt mindre och i stället agera alltmera mellanhänder i byggprocessen.
Ordet arkitekt är grekiska och betyder ledande överbyggmästare. I Sverige, till skillnad från de flesta EG- länder och Japan, är arkitekterna i själva verket husritare. I den svenska utbildningen saknas stora delar om hur man planerar, bygger och det mesta om ekonomi och affärsmässighet. Behovs-, funktions- och värdeanalys samt projektering, upphandling, projektuppföljning, kontroll och erfarenhetsåterföring är därför i de flesta fall undermåliga vilket ofta leder till ökade kostnader och sämre resursutnyttjande än vad som borde vara fallet. Här finns mycket att lära av andra länder, inte minst Japan som har stor kunskap på området. Höga kostnader i byggbranschen belastar i stor utsträckning staten och ytterst de boende, konsumenterna, skattebetalarna. Det är naturligtvis önskvärt även ur allmänsynpunkt med lägre byggkostnader.
Se snabbt över byggbranschen
Byggbranschen måste ses över. Översynen bör göras av personer som är helt fristående från byggentreprenörer och andra byggintressen. Förslag till skärpt konkurrenslagstiftning bör snarast presenteras som syftar till att effektivt hindra korsvist ägande, kartellbildningar m.m. Även arkitektutbildningen bör ses över för att få fram en mera skräddarsydd utbildning som syftar till att kunna se helheten i byggprocessen på ett bättre sätt. För närvarande finns ingen heltäckande utbildning på området. Antalet fristående byggkonsulter som har tillfredsställande helhetssyn är alldeles för lågt och måste stimuleras att öka. Det är också mycket viktigt att förenkla gällande byggnorm.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av en snabb opartisk översyn av byggsektorn i syfte att åstadkomma konkurrensriktigare hantering genom hela byggprocessen,
2.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skärpning och bevakning av konkurrenslagstiftningen på området,
3.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ny linje i arkitektutbildningen som syftar till helhetssyn i byggprocessen och flera fristående konsulter,yjf331
4.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utarbeta en starkt förenklad byggnorm,yjf332
Stockholm den 24 januari 1992 Ian Wachtmeister (nyd) Dan Eriksson (nyd) i Stockholm Bo G Jenevall (nyd) Johan Brohult (nyd)
1 Yrkande 3 hänvisat till UbU
2 Yrkande 4 hänvisat till BoU