med anledning av prop. 1991/92:108 Statens roll i den exportfrämjande verksamheten vid Sveriges exportråd
2.1 Mål och motiv för statligt Exportfrämjande 2.2
Exportfrämjande verksamhet
Regeringen konstaterar under dessa två huvudrubriker
att det finns samhällsekonomiska motiv för fortsatt statligt
stöd till ER:s exportfrämjande verksamhet. Slutklämmen
lyder ''de små och medelstora exportoerfarna företagen bör
prioriteras i ER:s verksamhet'', ett uttalande som repeteras
ett 40-tal gånger i propositionen. Regeringen har också i sin
proposition 1991/92:52 beträffande en ny
småföretagarpolitik med kraft understrukit sin ambition att
på olika sätt stödja Sveriges 320 000
småföreteg.
Dessa läpparnas bekännelse från regeringen står tyvärr
i skarp kontrast till verkligheten. Exportrådets satsning på
småföretag har under de gångna åren varit marginell trots
ampra löften om motsatsen från en storföretagsdominerad
styrelse och företagsledning. Problemen för ER har bl a
varit att man haft för ''tunn organisation'' i Sverige för
att bearbeta mindre företag som i sin tur visat sig för små för
att svara upp mot ER:s småföretagsdrive för t ex
exportchef att hyra.
2.3 Exportfrämjandets organisation i Sverige
Regeringen vill i stort behålla ER:s nuvarande
organisation samtidigt som kontakterna måste förstärkas
med andra exportfrämjande institutioner som t ex
utvecklingsfonder och Handelskammaren.
NyD anser att de 24 utvecklingsfonderna som lokalt
håller goda kontakter med småföretagen måste ges en
centralare och klarare ställning i sitt samarbete med ER.
Utvecklingsfonderna känner i allmänhet bättre än bankerna
och ER till hur de mindre företagens riskkapitalförsörjning
bäst kan lösas. Indragningen av utvecklingsfondernas
lånemedel är därvid en felaktig åtgärd åtminstone så länge
man inte vet hur regeringen avser lösa småföretagens
kapitalförsörjning. NyD har som en lösning i en motion
föreslagit att den större delen av löntagarfonderna skall
ombildas till en bank vars huvuduppgift skall vara att låna
ut pengar till mindre företag.
Utvecklingsfonderna har under åren fått en allt tyngre
roll då det gäller inte bara att lösa finansieringsproblem
utan även att ge råd och information om t ex
problem i samband med småföretagens etablering i
EG.
Då regeringen inte tycks ha klart för sig hur
utvecklingsfonderna skall organiseras i framtiden föreslår
NyD att regeringen tillsätter en utredning för att fastställa
deras framtida arbetsuppgifter. I detta sammanhang måste
utredningen även ta ställning till hur småföretagen skall
förses med nödvändigt riskkapital.
Skötsamma småföretag skall inte som idag tvingas att
dyrt betala de felsatsningar som storbankerna gjort på
fastighets- och finansbolag. Regeringen måste tvinga
bankstyrelserna, speciellt som de idag enbart är bemannade
med storföretagare, att besinna sitt ansvar även för
småföretagens finansiering. Berövas småföretagen sina
möjligheter att få kapital till nödvändig expansion t ex
in på EG-marknaden p g a
bankernas vanskötsel måste Staten ta sitt ansvar
åtminstone under en övergångsperiod.
2.4 Exportfrämjandets organisation i utlandet
I princip tycker Regeringen att ER:s nuvarande
organisation är bra men anser att en ökad flexibilitet är
önskvärd beträffande samarbetet med ambassader och i
vissa fall lokala handelskammare.
Ca 1/3 av NyD:s riksdagsledamöter har under längre
eller kortare tid tjänstgjort utomlands och därvid kommit i
frekvent kontakt med de officiella svenska kontoren
utomlands. Nyd anser att Regeringens rekommendation om
bättre samarbete på utlandsmarknaderna är för vagt hållen
och efterlyser mer distinkta förslag. NyD har i sin motion
(1991/92:71) föreslagit att den svenska ambassaden i varje
land skall vara den samlande instansen för diplomati,
exportansträngningar, bistånd och turism. Detta medför
större effektivitet och lägre kostnader.
Som service åt speciellt de svenska småföretagen
föreslår Ny Demokrati att man vid behov vid varje
ambassad anställer en lokalanställd engelsktalande
säljare/affärsman. Vederbörande skall besöka
utvecklingsfonderna, ER och framförallt sina
uppdragsgivande småföretag i Sverige minst en gång per år.
Speciell uppmärksamhet skall ägnas åt de småföretag som
vill introducera sig på EG-marknaden.
Ovanstående frågeställningar bör ävenledes utredas av
Regeringen varvid man speciellt skall samarbeta med
representanter från småföretagen och utvecklingsfonderna.
I anvisningarna till utredningen bör det speciellt påpekas
nödvändigheten av förslag till stödåtgärder för de
småföretagare som vill komma in på EG-marknaden.
2.5 Finansieringsfrågor
En hård ekonomisk press måste sättas på ER genom en
kraftig reducering av dess budget 92/93 i förhållande till
91/92. Samtidigt som verksamheten omprioriteras på
småföretagssatsningar anser NyD att den föreslagna
neddragningen med 15% av anslaget 92/93 är otillräcklig
och att den snarare bör vara 25% med tanke på
möjligheterna till ytterligare kostnadsbesparingar inom
ER:s organisation.
Till skillnad mot regeringen anser NyD att ER:s förslag
om ökade medel för småföretagsprogram skall bibehållas
och medel härför skall tagas från de nedprutade anslagen
enligt ovan.
ER:s styrelse och företagsledning måste förnyas, och
NyD anser liksom Regeringen att storföretagarna i ER:s
styrelse måste ersättas med representanter från
småföretagarsidan som får driva på den nödvändiga
omprioriteringen av ER:s verksamhet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tillsättandet av en utredning om
utvecklingsfondernas framtida arbetsuppgifter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Exportfrämjandets organisation
i utlandet med speciell hänsyn till behovet för småföretagen
att vid ambassaderna utomlands anställa lokalt rekryterade
säljare/affärsmän,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att en ytterligare neddragning
med 15 milj.kr. till 65 milj.kr. görs av anslaget till ER, dvs.
till totalt 195 milj.kr.