Sedan slutet på andra världskriget har omkring 100.000 arbetstillfällen försvunnit i tekobranschen, som nu har knappt 18.000 sysselsatta. På drygt 40 år har vi gått från nästan total självförsörjningsförmåga till nu mycket stor importdominans. Få branscher har omstrukturerats så hårt som teko. Orsakerna till detta är flera. Dels har importkonkurrensen från i första hand olika lågprisländer ökat mycket starkt. Dels har en nödvändig rationalisering genomförts. Vidare har en utflyttning av produktion till andra länder genomförts. Värdet av den svenska tekoimporten uppgår nu till cirka 20 miljarder kronor och värdet av exporten till omkring 5 miljarder kronor.
Efter en relativ stabilisering av branschens läge under senare delen av 80-talet har åter en kraftig försämring av situationen ägt rum för stora delar av svensk tekoindustri. Skälen härtill är flera -- dels den allmänna konjunkturnedgången, dels förra årets beslut om total avveckling av importrestriktionerna. Mellan åren 1989 och 1991 har ungefär 25 procent, cirka 6.500, av de anställda försvunnit. Under senaste året har skett en fördubbling av arbetslösheten, som i slutet av december 1991 uppgick till 12,1 procent.
Eftersom huvuddelen av tekoindustrin finns i Sjuhäradsbygden, slår den aktuella krisen särskilt hårt där.
Mot den bakgrunden är det av yttersta vikt att svensk tekoindustri ges samma marknadsmässiga spelregler, som gäller för de europeiska tekoföretag med vilka man i första hand har att konkurrera. Så är inte fallet nu. Gällande handelsregler snedvrider dessvärre konkurrensförhållandena såväl på hemmamarknaden som på de europeiska marknaderna. Förhoppningar fanns att EES-förhandlingarna skulle lösa en del av dessa problem. Dessa har tyvärr inte infriats.
Ett svenskt medlemskap i EG kommer att innebära en harmonisering till EG:s handelspolitik. Enligt vår mening är det viktigt att vi, i avvaktan på förhandlingarna om medlemskap, redan nu inför samma handelspolitik på tekoområdet som EG, annars kommer såväl vår egen tekoexport som sysselsättningen i branschen att falla samman.
Enligt vår mening är följande åtgärder nu nödvändiga:
1. Anpassning till EG:s regelsystem för tekoimport
Sverige liberaliserade tekoimporten helt den 1 augusti 1991. Detta innebär att svensk tekoindustri nu står helt utan det skydd mot import, som EG och de flesta EFTA- länderna har. Vid ett medlemskap måste Sverige införa samma regler som EG, alltså bl.a begränsningar av importen. Den nuvarande situationen i GATT- förhandlingarna innebär, att EG kommer att fortsätta med nuvarande regleringar med en successiv liberalisering fram till år 2003.
Sverige bör nu anpassa sitt agerande i GATT- förhandlingarna med hänsyn till den harmonisering, som blir nödvändig vid ett medlemskap. EG:s regler bör alltså tillämpas omgående.
2. Anpassning till EG:s system för u-landstullfrihet
Inom EG medges tullfri import av tekovaror upp till vissa volymer årligen. Vid ett EG-medlemskap krävs, som vi tidigare framhållit, att vi följer EG:s regler. Vad gäller vissa textila insatsvaror, t.ex garn och vävnader, ger en anpassning till EG-reglerna vidgade möjligheter för u- länderna till tullfri export till vårt land. Detta innebär att svensk tekoindustri får en kostnadsfördel, som konkurrenterna inom EG redan har. Förberedelser för en sådan omläggning bör inledas omgående i första hand för garn och vävnader.
3. Harmonisering av dumpingåtgärder
När tekovaror prisdumpas på den västeuropeiska marknaden skadas den svenska tekoindustrin på samma sätt som motsvarande industrier inom EG. Det land som reagerar långsammast eller inte alls löper en uppenbar risk att få ta emot merparten av dessa varor. Sverige framstår i dessa sammanhang som en intressant och köpstark alternativ marknad. Det är viktigt att åtgärder mot prisdumping sätts in snabbt. EG avsätter stora resurser för utredningar om misstänkta dumpingfall -- Sverige bör därför reagera samtidigt och följa samma regler som EG vid dumping på tekoområdet. Om det visar sig nödvändigt kan då åtgärder vidtas samtidigt i vårt land som i EG.
Vi har ovan under tre punkter lagt förslag om åtgärder på tekoområdet, som samtliga innebär en anpassning till motsvarande förhållanden inom EG. Det är för svensk tekoindustri av mycket stor betydelse att de föreslagna åtgärderna förverkligas, vilket riksdagen bör ge regeringen till känna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anpassning till EG:s regelsystem för tekoimport,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en anpassning till EG:s system för u-landstullfrihet,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svensk harmonisering till EG vad gäller dumpingåtgärder på tekoområdet.
Stockholm den 26 januari 1992 Hans Nyhage (m) Lars Sundin (fp) Berndt Ekholm (s) Lennart Brunander (c) Kjell Eldensjö (kds) 1 Yrkande 2 hänvisat till SkU