Regeringen föreslår i propositionen om Sveriges exportråd förändringar i verksamheten och bidragsgivningen. Vi ansluter oss i huvudsak till regeringens förslag men vill framföra följande synpunkter på och kompletteringar till förslaget.
Det är viktigt att verksamheten vid Exportrådet effektiviseras och att en bättre samordning kommer till stånd mellan olika intressenter när det gäller exportfrämjande aktiviteter. Men förslaget är inte så tydligt när det gäller små och medelstora företag. Det som särskilt oroar är minskningen av anslaget, något som framför allt kan komma att drabba dessa företag. Stora svenska företag kommer alltid att själva kunna finansiera de aktiviteter som hänger samman med export, medan små och medelstora företag får mindre möjligheter att få stöd för sina exportaktiviteter. Flertalet småföretag saknar de resurser för marknadsanalyser och kampanjer som erfordras för en framgångsrik exportverksamhet. Utan ett ekonomiskt stöd till olika exportprojekt kommer viljan att pröva nya vägar att minska betydligt hos de mindre företagen.
I propositionen gör regeringen bedömningen att det finns samhällsekonomiska motiv för staten att även i fortsättningen avdela visst finansiellt stöd till exportfrämjande verksamhet framförallt med inriktning på de små och medelstora företagen. Man säger bl.a. att ''det är ett samhällsintresse att svenska företag, inte minst de små och medelstora företagen, har tillgång till information och sakkunnig rådgivning om främmande marknader, avsättningsmöjligheter för svenska produkter, samverkansmöjligheter med utländska företag, legala förhållanden, handelsteknik m.m.'' (prop. sid. 7). Enligt vår mening är det därför mycket angeläget att det inom ramen för Exportrådets verksamhet avsätts resurser för stöd åt små och medelstora företag. Detta understryks av att regeringen i många andra sammanhang säger sig vilja satsa särskilt på de små och medelstora företagen.
Det måste vidare vara lätt för svenska småföretag att nå kontakt med Exportrådet och dess verksamhet. Här kan utvecklingsfonderna spela en stor roll. Dessa måste då förses med resurser så att småföretagen kan få den hjälp de frågar efter.
Ytterligare samverkansformer bör tas till vara när det gäller svensk exportindustri. Den svenska turismen har under senaste tiden varit föremål för många diskussioner och beslut. Riksdagen har i december 1991 beslutat att Turistrådet skall vara kvar. Regeringen har därefter i budgetproposition i januari 1992 föreslagit att Turistrådet skall avvecklas. Som framgått av en särskild motion under allmänna motionstiden anser vi att staten även fortsättningsvis skall stödja ett nationellt turistråd. Turistrådet skall därför -- efter omstrukturering -- finnas kvar. En möjlighet att främja svensk turism i andra länder skulle kunna vara att samordna Turistrådets verksamhet, ''turistexporten'', med den verksamhet som bedrivs hos Exportrådet och vid de svenska handelskontoren och de privata handelskamrarna. Gemensamma insatser skulle då kunna göras för att på bred front föra ut ''Sverigebilden''. Detta har också näringsministern redan framfört som sin åsikt i en debatt i riksdagen den 12 november 1991. I propositionen nämns inte ett ord om denna fråga. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med ett förslag om en starkare anknytning av svenska turistfrågor till Exportrådet och dess olika verksamhetsområden.
Det är vidare angeläget att, som antyds i förslaget, utveckla ett nära samarbete med Grossistförbundet.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till de små och medelstora företagen vad gäller exportfrämjande verksamhet,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en närmare knytning av svenska turistfrågor till Exportrådets verksamhet.
Stockholm den 9 mars 1992 Anita Gradin (s) Axel Andersson (s) Birgitta Johansson (s) Bo Finnkvist (s) Reynoldh Furustrand (s) Leif Marklund (s) Mats Lindberg (s) Bo Bernhardsson (s) Anita Modin (s)