Inledning
Farhågor finns för att nedbrytningen av ozonlagret i framtiden kan medföra att Nordkalottområdet blir en olämplig region att bo i.
Den pågående internationella forskningen i Kiruna har ökat medvetenheten i länet om att dessa problem måste tas på allvar.
Växthuseffekten kan också vara skälet till de nära nog gröna vintrarna långt upp efter Bottenhavskusten. Försurning av mark och vatten fortsätter och åstadkommer skador även i norra Sverige.
Kostnader för sjukdomar som beror på föroreningar i miljö och arbetsmiljö är sannolikt stora. PCB, DDT och dioxiner tycks fortfarande tillföras miljön från okända källor.
Att i längden belasta en känslig natur i norra landsändan är ohållbart. Mycket av de stora miljöhoten måste bekämpas på den internationella arenan men denna motion tar upp tankar på projekt som kan utvecklas lokalt och regionalt.
Genom verksamheten vid institutionen för restproduktteknik vid Högskolan i Luleå har allmänheten också fått information om att nya sätt att leva och producera är möjliga.
Exempel på miljöproblem
Industrin i länet domineras av de stora, tillsvidare statliga basindustrierna vilka har sin främsta tillgång i länets råvaror och erfarna arbetskraft. De är också kraftigt miljöstörande på olika sätt varför många åtgärder för att skydda den yttre miljön vidtagits.
Men därifrån till att säga att man nått ett uthålligt produktionssätt är steget långt. Vid t.ex. koksverket i Luleå som försörjer masugnarna med koks är det troligt att aromatiska klorföreningar som PCB, DDT och dioxin kan bildas.
Om kolet sköljs med havsvatten i exporthamnarna eller om havsvatten i mindre läckage eller vid stormar kommit i kontakt med kolet blir detta belagt med natriumklorid (koksalt). När kolet upphettas till 1 300 grader Celsius och sedan begjuts med vatten kan aromatiska kolväten bildas. Bottenprover i Luleå skärgård tyder på detta.
Natriumet från koksaltet kan också förenas med keramiken och fogmassan i ugnarnas tegel. Därmed skadas fogmassan och ugnarnas livslängd förkortas. Processen med ombyggnader och reparationer blir dyr och tidsödande.
Dessutom kommer koksverksproduktionen i framtiden att belastas med de koldioxidavgifter som är nödvändiga på grund av våra åtaganden att minska koldioxidutsläppen. Liknande genomgångar av miljöproblem kan också göras för andra företag.
Ny teknik
Jag har i en tidigare motion 1990/91:N49 pekat på möjligheterna att använda förgasade restoljor som energi vid råjärnsframställningen. Jag hänvisar till denna motion. Skulle svenska raffinaderier slippa exportera högsvavliga restoljor skulle de slippa få svårigheter när dessa förbjuds också i andra länder.
Det kan också i framtiden i skogsbruket finnas ett överskott på biomassa som på grund av att återvinnings- och återanvändningsteknik utvecklats inte behöver användas för massatillverkning.
Redan nu befaras ett överskott av skogsråvara som kan göra tidigare investeringar i skogsvård värdelösa. Biomassa i stora volymer kan användas för att tillverka gas för energiproduktion -- kanske också i råjärnsframställning.
Denna biomassa kan också tänkas användas för tillverkning av produkter som idag tillverkas med petroleum som bas. Tillverkning av alkohol för energianvändning är också en möjlighet.
De energisystem som idag i flera kommuner försörjs med spillvärme via fjärrvärmesystem kan också i framtiden tänkas göras effektivare genom att man istället distribuerar gas i stort sett utan energiförluster för lokal framställning av såväl värme som el, t.ex. med hjälp av högeffektiva bränsleceller.
Mycket tyder på att för att så småningom nå en uthållig produktion och energiteknik så måste olika branscher samordna delar av sin verksamhet för att nå ett optimalt och miljöriktigt utnyttjande av resurser. Nya branscher kan uppstå.
Detta talar för att en ägare till företag i olika branscher är en fördel. I Norrbotten råder för närvarande detta förhållande.
Marknaden förmår inte utan styrning på ett eller annat sätt att påbörja svåra och riskfyllda miljöprojekt även om de kan leda till en radikal förnyelse och göra Sverige världsledande på ny uthållig och genomtänkt teknik.
Vänsterpartiet har i en partimotion om miljöpolitikens grunder pekat på grundläggande principer för industriproduktionens omställning. Jag hänvisar till denna motion.
Förslag
Regeringen bör ta initiativ till ett forskningsprojekt med syfte att få fram förutsättningarna för en omställning mot en ekologiskt uthållig industriproduktion. Forskningsprojektet bör ha sitt centrum i Norrbotten och ägna sig åt de speciella förutsättningarna i detta län.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett forskningsprojekt för omställning mot en uthållig industriproduktion i Norrbottens län.
Stockholm den 27 januari 1992 Bengt Hurtig (v)