Under de senaste åren har intresset för nyföretagande i
kooperativ form ökat markant.
Kooperativa lösningar utvecklas nu inom fler områden
där det tidigare inte funnits kooperativa traditioner. Det
gäller områden som hantverk, mindre tillverkning och
service där nya kooperativ växt fram vid sidan av
traditionellt småföretagande. Kooperativ utvecklas också
inom nya tjänstesektorer som information, media, kultur
och konsultbranscherna. Ett ökat intresse finns också i
glesbygdsorter där man vill pröva möjligheterna att
kombinera småföretagande med samhällelig service genom
den kooperativa företagsformen.
Störst uppmärksamhet de senaste åren har dock
kooperativa lösningar fått som alternativ till offentligt
producerad vård och omsorg. De alternativ som växt fram
har bestått både av personal som själv övertagit driften av
verksamheten och olika former av brukarkooperativ.
Dessutom har nya kombinationer av traditionell och ny
kooperation utvecklats exempelvis genom att vård och
omsorg integreras i boendet.
De olika former av kooperativt nyföretagande som nu
utvecklas ställer också nya krav på samhällets insatser. I
första hand gäller det att anpassa såväl lagstiftning som
olika stödåtgärder för småföretagande och nyföretagande
till de särskilda villkor som gäller för kooperativ
verksamhet. Utgångspunkten måste vara att den
kooperativa företagsformen ges samma förutsättningar att
verka och utvecklas som andra företagsformer.
Betydande insatser har också kommit till stånd de
senaste åren främst som ett resultat av det ekonomiska stöd
som ges till lokal rådgivningsverksamhet via det
kooperativa rådet.
Under 1990 tillsattes också en särskild utredning om
kooperativt nyföretagande, NYKOOP-
företagsutredningen. Utredningen presenterade sina
förslag under våren 1991 och remissbehandlingen har nu
avslutats.
Utredningen lämnade en rad förslag till åtgärder. De
flesta förslagen fick också ett brett stöd bland
remissinstanserna. Det handlade bl.a. om förslag om ökat
stöd till lokala kooperativa utvecklingscentra (LKU) och
förslag till hur samarbetet mellan samhälleliga organ som
utvecklingsfonderna och LKU skall kunna förbättras.
Förslag lades också om insatser på utbildningsområdet,
bl.a. uppmärksammades folkhögskolornas roll särskilt.
Utredningen föreslog även att en rad försöksverksamheter
bör komma till stånd som möjliggör en friare
resursanvändning inom socialförsäkringssystemet i syfte att
underlätta kooperativa arbetsformer som alternativ till
arbetslöshet, sjukskrivning och förtidspensionering.
De flesta av åtgärderna är av den karaktären att de
fordrar ett fortsatt berednings- och utvecklingsarbete. Det
är nu angeläget att detta arbete kommer till stånd. Det bör
kunna ske inom ramen för det kooperativa rådet i nära
samarbete med de organisationer som under senare år byggt
upp kompetens och erfarenheter om kooperativt
nyföretagande.
Regeringen bör mot denna bakgrund snarast återkomma
till riksdagen med en samlad redovisning av de åtgärder som
nu vidtas eller planeras för att utveckla kooperativt
nyföretagande.
I avvaktan på denna samlade redovisning anser vi det
motiverat att riksdagen redan nu uttalar sig för behovet av
ett ökat statligt stöd för utbildning, information och
rådgivning till dem som önskar starta kooperativ
verksamhet.
I årets budgetproposition anvisas 5,2 milj.kr. för stöd till
kooperativ utveckling. Dessa medel avser ersättning till
lokala kooperativa utvecklingscentra för att de i
individuella avtal med staten påtar sig att svara för
kostnadsfri information och rådgivning. I
budgetpropositionen betonas att utvecklingscentrumen i
det här avseendet för den kooperativa företagsformen fyller
samma funktion som utvecklingsfonderna gör för andra
företagsformer.
För att den kooperativa företagsformen skall kunna
erhålla samma stöd för sin utveckling som övriga
företagsformer är de resurser som nu anvisas otillräckliga.
Under 1991 slöts avtal med 15 lokala utvecklingscentra. Vid
årsskiftet 1991/92 fanns ca 18 LKU. Förutsättningen för att
den kooperativa rådgivningen skall kunna omfatta hela
landet och samtliga län är att ytterligare medel kan frigöras
redan för nästkommande budgetår.
Eftersom denna informations- och
rådgivningsverksamhet enligt vår uppfattning bör ses som
ett led i samhällets stöd till nyföretagande bör det vara
möjligt att omfördela resurser från befintliga anslag. Det
bör i första hand kunna ske via anslagen för
småföretagsutveckling och regionalpolitiska satsningar till
småföretag.
Regeringen anmäler också att vissa medel ur anslaget till
regionalpolitik i fortsättningen skall få användas för stöd till
kooperativ utveckling. Detta är positivt. Vi förutsätter dock
att de medel som på detta sätt frigörs används så att de
kommer de lokala kooperativa utvecklingscentrumen till
del. Utöver detta bör också viss del av utvecklingsfondernas
medel till information och rådgivning kunna användas för
kooperativa nyföretag. Utgångspunkten bör vara att stödet
för kooperativ utveckling sammantaget uppgår till totalt ca
10 milj.kr.
för nästkommande budgetår.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en samlad
redovisning till riksdagen om insatser för kooperativ
utveckling,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om omfördelning av medel för stöd
till kooperativ utveckling.
Stockholm den 23 januari 1992
Reynoldh Furustrand (s)
Anita Johansson (s)
Britta Sundin (s)
Nils T Svensson (s)
Roland Sundgren (s)