I budgetpropositionen 1992/93 aviseras ökade resurser
för svensk forskning vid avvecklingen av löntagarfonderna.
Ett nytt forskningsbeslut skall fattas under våren 1993.
Utgångspunkten är att fonderna skall användas så att de
ger maximal stimulans på områden där Sverige kan tänkas
ha särskilt goda konkurrensförutsättningar.
Vid en internationell jämförelse kan man konstatera att
svensk grundforskning ligger väl framme på många
områden, även om forskningsbasen är allt för smal. Ett
problem i Sverige jämfört med de övriga framstående
industriländerna (Japan, USA och Centraleuropa) är att en
allt för liten andel av de högteknologiska
grundforskningsresultaten kommer till en exploatering i
form av nya tekniska metoder och produkter på
marknaden. Detta gäller i synnerhet för forskningsresultat,
som inte är av direkt kommersiellt intresse för i Sverige
etablerade industrier/industriforskningslaboratorier.
Det är angeläget att den ökade satsningen, enl. ovan,
också omfattar den senare delen i utvecklingskedjan: ''Ny
kunskap--Ny teknik--Nya produkter''. Exempel på försök
att utnyttja högteknologiska forskningsresultat inom för
Sverige nya områden är framväxten av s.k. kunskaps- eller
groddföretag vid våra universitet och högskolor.
Problemområden som bör uppmärksammas är bl.a.:
Informationsöverföring/samverkan mellan
forskarinstitutioner och industri/marknad. Lämpliga
fora.Management-kompetens.Kapital i
tillväxtfaserna.Patent- och produktskydd.
Ekonomiska incitament för forskare (utan att dessa
nödvändigtvis måste bli egna företagare).
Exempel på områden där Sverige inte haft förmågan att
exploatera framstående forskningsresultat är: supraledning
och HIV. Svenska grundforskningsområden som skulle
kunna exploateras i väsentligt högre grad är bl.a.: teknik,
naturvetenskap och medicin.
Det är angeläget ur effektivitetssynpunkt att de
skattepengar och fondpengar som satsas på forskning också
kommer samhället till del i form av
produktutveckling/industriproduktion.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av såväl en kartläggning
av de problem som i dag hindrar en mera effektiv
exploatering av svensk forskning, som erforderliga åtgärder
inför det nya forskningsbeslutet senast våren 1993.
Stockholm den 22 januari 1992
Holger Gustafsson (kds)