Förutsättningarna för bilindustrins underleverantörer
Bilindustrin har tillsammans med sina leverantörer en
central plats i den svenska samhällsekonomin. Genom sin
betydelse för sysselsättningen, direkt och indirekt, får
svårigheter i bilindustrin allvarliga konsekvenser för hela
nationen.
Bilindustrin har sin huvudsakliga koncentration till
Västsverige. Man kan utan överdrift påstå att bilindustrin
utgör ryggraden för Västsveriges industristruktur.
Gjorda studier visar att ett arbete inom Volvo eller
SAAB skapar åtminstone två arbetstillfällen utanför
företagen. Det betyder att till de drygt 40 000 personer som
sysselsätts direkt av bilindustrin, kommer ytterligare ca
100 000 som indirekt har sina arbeten via branschen.
Som ett led i produktivitetsutvecklingen inom branschen
förändras relationerna mellan industrin och dess
leverantörer. Delar av den verksamhet som bedrivits internt
i form av förmontering flyttas ut till leverantörerna, man
väljer att köpa hela system. Detta leder till att man får färre,
men större leverantörer som levererar direkt till
bilindustrin. Många av de nuvarande leverantörerna
kommer istället att leverera olika funktioner till
systemleverantörerna eller bli s.k. specialister som gör
mindre kvalificerad tillverkning. Egentligen är det
maskintid och arbetstimmar man säljer.
Kraven på systemleverantörer är höga och kan
sammanfattas enligt följande:kostnadseffektivhög
kvalitet (noll-fel)produktionsutveckling
produktivitetsutvecklingdatakommunikation
Ett problem för vår svenska leverantörsstruktur är att
den till 80--90 % består av specialister och knappt 4 % är
systemleverantörer. När då bilindustrin väljer
systemleverantörer är risken stor att denna finns
utomlands. Den utländske systemleverantören köper av
''sin'' leverantör. Genom att tappa systemleverantörer
mister vi hela kedjan och detta är en utveckling som måste
vändas.
I Västsverige är vi angelägna om att bibehålla och
utveckla den industriella kompetensen. Insatserna borde
utökas för att utveckla fler konkurrenskraftiga svenska
systemleverantörer.
Tvärtemot vad regeringen nu föreslår anser vi att de
insatser som genomförs måste vidareutvecklas, inte
avvecklas. Konsekvenserna av nedskärningarna i
budgetpropositionen blir förödande vad avser
omstruktureringen hos underleverantörer och därmed
också för sysselsättningen i Västsverige.
Underleverantörsprogrammet tycks man vilja ta bort på
grund av att den buntats ihop med branschprogrammen.
Underleverantörer är ingen bransch. Utvecklingsfonderna
har underleverantörer som en viktig del av sina målgrupper.
De insatser som bedrivits genom NUTEKs försorg och
finansiering har varit väl förankrade och värdefulla för
företagen.
Minskningen av anslaget för produktutveckling,
innovationsverksamhet m.m. innebär att stödet till
innovationer/teknikbaserat företagande minskar kraftigt.
Andra delar av den verksamhet som bedrivs för att
stimulera teknikbaserat nyföretagande måste också
reduceras.
Detta innebär en minskning av ett teknik- och
forskningsbaserat nyföretagande eftersom det inte finns
någon annan finansiering än den statliga. Behovet av den
här typen av stöd har ökat väsentligt på senare tid då
bankernas benägenhet att ta risker har minskat. Till detta
kommer avvecklingen av löntagarfonderna som innebär att
ytterligare en möjlighet att erhålla riskvilligt kapital
försvinner.
Under juni 1990 beslutade riksdagen att inrätta ett
verkstadstekninskt program. För att genomföra
programmet tillsattes en delegation. Delegationens uppgift
är att satsa på små och medelstora verkstadsföretag och
prioritera underleverantörer. Riksdagen beslutade att
under tre år ställa 50 milj.kr. per år till förfogande. Hittills
har verkstadstekniska (VT)-delegationen beslutat stödja 40
företag med tillsammans 77,5 milj.kr. Nu föreslår
regeringen att delegationen skall upphöra. Genom att inte
slutföra programmet har ett antal företag blivit utan
draghjälp till investeringar på förbättrad teknik. Detta är
djupt olyckligt då det nu finns ett antal företag som planerar
tekniska investeringar vilkas finansieringsmöjligheter nu
raserats.
Nu behövs allt stöd för att stärka de svenska
underleverantörernas position och tekniska kompetens och
VT-delegationen bör därför få slutföra sitt uppdrag.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om stöd till bilindustrins
underleverantörer,
2. att riksdagen till delegationen för verkstadsteknisk
utveckling för budgetåret 1992/93 anvisar erforderliga
medel för dess verksamhet.
Stockholm den 24 januari 1992
Britt Bohlin (s)
Birgitta Johansson (s)
Ulla-Britt Åbark (s)
Lahja Exner (s)
Sten Östlund (s)
Sverre Palm (s)