Könsdiskriminering vid utbetalning av pensionsförsäkring
''Det är mycket nedslående att leva i en tid då det är
lättare att spränga en atom än en fördom'' (Einstein).
Kvinnornas andel på arbetsmarknaden är idag lika stor
som männens. Men de kvinnodominerade yrkena betraktas
som lågstatusyrken och är följaktligen också lågavlönade.
Kvinnor som arbetar inom samma yrken som männen har
lägre lön än sina manliga kollegor. T.ex. skiljer det mellan
en kvinnlig och manlig industriarbetare 9 kr i timmen,
mellan industritjänstemän och kvinnor 800 kr i månaden
och mellan akademiker inom industrin 1 000--2 000 kr i
månaden, efter det att man kompenserat för deltid,
utbildning, erfarenhet m.m. En manlig gymnasieekonom
betalas lika mycket som en kvinnlig civilekonom, en manlig
gymnasieingenjör lika mycket som en kvinnlig civilingenjör.
Det är inte svårt att föreställa sig vad detta får för
konsekvenser för kvinnors pensioner. Pensionssystemet slår
orättvist mot kvinnor.
De senaste åren har det av och till förts debatt om
kvinnors pensioner. Fakta som kommit fram i debatten visar
på hur orättvist pensionssystemet slår mot kvinnor som
deltidsarbetat eller varit hemarbetande, men också genom
att kvinnors arbetsuppgifter konsekvent värderas lägre
lönemässigt.
För att förstärka pensionen finns möjlighet för både
kvinnor och män att teckna privata pensionsförsäkringar
eller gruppensionsförsäkringar genom den fackliga
organisationen. Men även här får kvinnor sämre avkastning
än män. Om en kvinna och en man -- exakt lika gamla --
betalar exakt lika mycket till en pensionsförsäkring kommer
mannen att efter uppnådd pensionsålder få ut mer per
månad än kvinnan. Enligt försäkringsbolagen beror detta
på att svenska kvinnor i genomsnitt lever 6 år längre än
männen, och att männen, för att få ut samma summa
pengar, därför måste få mer per månad. Dessa regler, som
betraktas som könsdiskriminerande i t.ex. USA, tillämpas
av alla svenska försäkringsbolag.
Ålder är en av många faktorer som spelar in då man ska
bedöma hur länge olika personer lever och kan ta ut sin
pension. Olika yrkesgrupper lever olika länge. Rökare och
alkoholister lever kortare tid. Det finns alltså många andra,
mycket starkare faktorer att peka på, än att kvinnor lever
längre än män. Man kan självklart också ifrågasätta det
bestående i skillnaden i medellivslängd mellan kvinnor och
män. Vår tids medelålders kvinnor är den första generation
som dubbelarbetar i full utsträckning.
1990 beslutades att en del av ITP, den s k ITPK, som
utgör ungefär 2 % av lönen, skulle få göras om till
egenpension. Försäkringsinspektionen beslöt då, efter
kontakt med JämO att ITPK skulle göras jämställd, dvs icke
könsdiskriminerande. Detta system råder icke för andra
avtalsområden eller för privata pensionsförsäkringar. Men
eftersom frågan om könsdiskriminerande
pensionsförsäkringar inte kräver någon lagändring har den
hamnat mellan två stolar och lämnats utanför
pensionsutredningen och översynen av
försäkringsrörelselagen.
I USA stämde amerikanska kvinnor försäkringsbolagen
för könsdiskriminering. Någon sådan möjlighet finns inte i
Sverige, då förbud mot diskriminering på grund av kön ej
är inskriven i grundlagen. Däremot har Sverige 1980, som
en av de första nationerna ratificerat FN:s konvention om
avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor
(Regeringens prop. 1979/80:147 om godkännande av FN:s
konvention om avskaffande av all slags diskriminering av
kvinnor, 27/3 1980 Thorbjörn Fälldin och Karin
Andersson). I och med undertecknandet förband sig
Sverige att vidta lämpliga lagstiftnings- och andra åtgärder
som förbjuder diskriminering av kvinnor, och vid behov
innefattande påföljder. Sverige förband sig att vidta
lämpliga åtgärder för att avskaffa diskriminering från
enskilda personers, organisationers eller företags sida. Att
försäkringsbolagen använder sig av skilda
utbetalningstabeller för kvinnor och män är ett brott mot
denna FN-konvention.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag som leder till
att könsdiskrimineringen vid utbetalning av
pensionsförsäkring avskaffas.
Stockholm den 24 januari 1992
Gudrun Schyman (v)
Karl-Erik Persson (v)
Berith Eriksson (v)