Sjuhäradsbygdens näringsliv har starkt präglats av de
kraftiga förändringar som tekoindustrin genomgått under
de två senaste decennierna. Konkurrensen från importen
har lett till att den inhemska tekoindustrin tvingats till en
drastisk omstrukturering och minskning av antalet
anställda. Tack vare statens stöd till tekoindustrin har
hastigheten och formen för omställningen påverkats på ett
för bygden positivt sätt. Till en del har nya arbetstillfällen
kommit istället.
Trots det nödgas vi konstatera, att omställningen varit
smärtsam och att under tider av lågkonjunktur
arbetslösheten blivit hög. Så är läget nu. Bygden har höga
arbetslöshetstal, närmare 4% (öppet arbetslösa, som kan ta
arbete direkt), inom teko en bra bit över 10%.
Vi är självfallet införstådda med att en omstrukturering
av Sjuhäradsbygdens näringsliv varit och är nödvändig, men
anser för den del inte att tekoindustrin bör utplånas. Den
rymmer delar, som är utvecklingsbara och har framtiden för
sig. Vi menar således, att tekoindustrin även i framtiden bör
spela en viktig roll i bygdens näringsliv. Skall detta vara
möjligt måste den vara av en sådan omfattning att ett
inbördes samarbete är möjligt mellan olika grenar av
industrin. Slås vissa funktioner ut, kan de dra med sig andra
i och för sig lönsamma, men starkt sambandsberoende.
Därför är statens engagemang för branschen
betydelsefullt. Staten har överblick och kan medverka till
att strategiska samband inom branschen kan upprätthållas
samt till en fortsatt intern omstrukturering som tar tillvara
de utvecklingsbara delarna.
Tekoindustrin har en framtid inom framförallt teknisk
textil, inredningstextilier och nischproduktion inom
konfektion. Produktion av miljö- och hygientextilier bör
vara ett par viktiga framtidsområden. Inredningstextilier
med hög kvalitet och design bör ha framtiden för sig. Inom
konfektion finns överlevnadsmöjligheterna främst inom
områdena profilkläder, modellplagg, produktion av korta
serier med snabb leverans samt troligen vissa former av
arbetskläder framför allt sådana med hög
specialiseringsgrad.
Utvecklingsmöjligheterna understöds av en fortsatt
teknisk utveckling inom dataområdet. Samarbetet mellan
tillverkare och detaljist måste utvecklas för större
marknadskänslighet och ökad flexiblitet.
Insatser för tekoindustrin
För att ta vara på de möjligheter som ändå ryms inom
vår tekoindustri är statens engagemang viktigt. Vi delar inte
uppfattningen att de statliga insatserna hitintills varit
meningslösa, trots nedgången inom branschen. Stödet har
också under den socialdemokratiska regeringens tid
omformats från mer generella passiva stödformer till mer
selektiva och aktiva.
Enligt regeringens budgetproposition avses nu allt stöd
dras in. Det ser vi som en olycklig utveckling. Vi anser det
angeläget, att teko tills vidare erhåller ett fortsatt stöd även
om det sker inom ramen för generella och ej
branschspecifika åtgärder.
Stöd för utbildning, marknadsföring framför allt på
exportmarknaden och utveckling är mest angeläget.
Utbildningsstödet kan delvis ges inom ramen för
arbetsmarknadspolitiska insatser. Utvecklingsstödet kan
delvis förmedlas av utvecklingsfonden. Inom ramen för ett
särskilt anslag från tekos hittillsvarande branschstöd och
länsanslaget har de under senaste tiden drivit en
uppsökande verksamhet, där de erbjuder den enskilde
företagaren en analys av sitt företags utvecklingspotential.
Insatserna har bedömts som lyckosamma.
Vidare är forskningsinsatserna betydelsefulla.
Informationsinsatser av olika slag, bevakning av
utvecklingen och uppföljning bl a från NUTEK, är viktiga.
För att upprätthålla de nödvändiga samband, som ovan
redovisats, kan särskilda insatser erfordras. För att greppa
behovet av dessa är det angeläget, att dessa strategiska
samband klarläggs av NUTEK och att förslag till åtgärder
läggs fram.
PROTEKO, Produktionstekniskt centrum för
tekoindustrin, har sedan det bildades i mitten på 80-talet
fått stor betydelse för tekoindustrin speciellt i
Sjuhäradsbygden. PROTEKOs tjänster har i första hand
utnyttjats av små och medelstora företag. Verksamheten
består dels av utbildning i olika former, dels rådgivning.
PROTEKO bedrivs i affärsmässiga former, men för att
tekoföretagen inte av kostnadsskäl skall avskräckas från att
utnyttja de erbjudna tjänsterna behövs en avlastning i
botten. PROTEKO betyder mycket för de små och
medelstora företagen i Sjuhäradsbygden dessutom är
verksamheten väsentlig ur regionaloch
arbetsmarknadspolitiska synpunkter. Under årens lopp har
Borås kommun gjort avsevärda insatser för att understödja
och underlätta PROTEKOs tillblivelse och fortsatta
verksamhet. Under de gångna åren har NUTEKs
upphandling av tjänster inom ramen för branschprogram
teko inneburit en närmast avgörande grund för
PROTEKOs verksamhet. Enligt vår mening behövs ett
verksamhetsbidrag till PROTEKO i storleksordningen 5
miljoner kronor per år. Dessa medel bör tas inom ramen för
anslaget till NUTEK. Dessutom anser vi att de stöd vi ovan
pekat på lämpligen kan administreras av PROTEKO eller
åtminstone i samråd med dem.
När beslut fattades om att, från den 1.8. 1991, helt slopa
importrestriktionerna för tekovaror gavs ett uppdrag till
SPK att särskilt följa prisutvecklingen på området.
Eftersom det inte tycks ha skett någon verklig sänkning av
prisnivån på tekovaror är det nu än viktigare med SPK:s
undersökning.
Under våren 1991 tillsattes en arbetsgrupp inom
dåvarande industridepartementet med uppgift att närmare
studera utvecklingen i tekobranschen bland annat i skenet
av att branschstödet skulle upphöra och
importrestriktionerna slopas. I arbetsgruppen skulle bl.a.
företrädare för arbetsgivar- och arbetstagarparterna ingå.
Arbetsgruppen har inte redovisat något resultat. Det är
enligt vår mening nödvändigt att detta görs.
Härutöver spelar naturligtvis EG-anpassningen en
betydelsefull roll. Vår uppfattning är den att liksom andra
näringar tvingas anpassa sig till EG:s bestämmelser, så
måste teko också göra det.
Utbildning
För att en omstrukturering av bygdens näringsliv skall
förflyta väl är en satsning på högskolan strategisk. Den
tekniska utbildningen måste stärkas, bland annat avseende
ämnesområdet energi och miljö. Utvecklingen av
textilingenjörslinjen behandlar vi i särskild motion. Vidare
bör möjligheter erbjudas för högskolan ,
Utvecklingsfonden, Statens Provningsanstalt, Proteko och
SIFU att arbeta med kompetensutveckling i små och
medelstora företag.
I vår bygd med hög andel lågutbildade är också Komvux
av stort värde. Därför motsätter vi oss regeringens förslag
till indragningar av statsbidrag. Detta behandlar vi i en
särskild motion.
Alternativ sysselsättning
Mot bakgrund av bygdens ensidiga näringsliv anser vi att
offentlig verksamhet bör tillföras främst Borås. Vi har
tidigare pekat på möjligheten att utlokalisera delar av
postgirot. Vi anser att regeringen bör pröva möjligheten av
utlokalisering av statlig verksamhet till Borås.
Infrastrukturella åtgärder
För att stödja näringslivets utveckling, för att klara
omställningen av näringslivet på ett acceptabelt sätt, är
utvecklade transportsystem mycket angelägna.
Utbyggnaden av riksväg 41 har tilldelats startkapital från
ett av sysselsättningspaketen. Det är nu angeläget med en
löpande medelstillförsel, så att projektet kan fullföljas i ett
sammanhang. Ytterligare ett angeläget vägobjekt är en
förbättrad anslutning till Borås av riksväg 27, Aplared--
Kråkered.
Järnvägen kan förbättras genom att pendeltrafiken mot
Borås förbättras. Vidare måste Herrljunga station byggas ut
till en Älvsborgsterminal, varifrån Trestadsregionen och
Boråsregionen matas. Härigenom förbättras förbindelserna
mellan dessa båda regioner men också med Stockholm.
Genom utbyggnad av Götalandsbanan kommer regionens
kontakter med den östra delen av landet och med
Stockholm att avsevärt förbättras. Nya arbetsregioner
öppnas.
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
I det nu rådande arbetsmarknadsläget är
sysselsättningspolitiska insatser ett måste. De medel, som
regionens hitintills tilldelats, räcker inte för att hålla den
öppna arbetslösheten nere. Den ligger nu närmare 4%.
Prognosen under året talar om en ökning mot cirka 6%. För
att motverka en sådan utveckling och hålla nere
arbetslösheten vid dagens tal erfordras kraftfulla insatser, i
storleksordningen 10 gånger större än de 60 miljoner kronor
länet i dagarna beviljats från Arbetsmarknadsverket.
Utöver utbildningsinsatser måste beredskapsarbetena
uppmärksammas mer.
Arbetslösheten är hög inom teko, betydligt över 10%.
Men också byggnadsarbetarna är hårt drabbade, mellan 15
och 20%. Dessa grupper måste särskilt uppmärksammas
utöver ungdomsarbetslösheten, vilken måste ges högsta
prioritet.
Lämpliga investeringsobjekt, som kan användas i
sysselsättningssyfte, är utbyggnaden av riksväg 41,
förbättringar av järnvägsnätet och en tidigarelagd AXE-
installation.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fortsatta statliga insatser för
tekoindustrin,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om stöd till Proteko,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den särskilda arbetsgruppen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildningsinsatser,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utlokalisering av statlig
verksamhet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om infrastrukturella åtgärder,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om arbetsmarknadspolitiska
åtgärder.
Stockholm den 23 januari 1992
Arne Kjörnsberg (s)
Lahja Exner (s)
Berndt Ekholm (s)