Insatser för att öka vidareförädlingen i skogsbruket

Det svenska skogsbruket har under en relativt kort tid
genomgått en omfattande mekanisering som bl a fått till
följd att sysselsättningen i Norrlands inland kraftigt
minskat.

Den numera etablerade tanken i strävandena att
utveckla inlandet är att satsa på dess naturliga
förutsättningar.

Som en konsekvens av detta synsätt framstår skogen,
med alla dess möjligheter, som den mest sannolika basen för
att få till stånd en framgångsrik utveckling av inlandet.

Skogsbruket har hittills dominerats av
kvantitetstänkande och mindre av kvalitet och
vidareförädling.

Det svenska virkesförrådet har under lång tid varit
ökande, och skogsnäringens egna prognoser visar på att
virkesförrådet kommer att fortsätta att öka.

Det finns således utrymme för att bättre tillvarata de
utvecklingsmöjligheter som finns i skogen genom att satsa
på kvalitet och vidareförädling.

Försök har gjorts att stimulera fram en utveckling mot
ökad vidareförädling men utan några större framgångar.

För att det skall lyckas att få ett genombrott krävs att
staten tar initiativ till att starta projekt i någon del av
inlandet som kan bli banbrytande för en fortsatt utveckling
inom träförädlingen.

Utvecklingsarbetet bör inriktas på att stimulera fram
nyetableringar inom träförädlingsområdet. Det kan ske
genom samverkansprojekt mellan olika intressenter inom
skogsbruk, sågverk och befintlig träförädlingsindustri.

Kvalitetsvirke och vidareförädling utgör en slumrande
potential som om den tas till vara fullt ut kommer att betyda
mycket för inlandets utveckling.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om insatser för att öka
vidareförädlingen i skogsbruket.

Stockholm den 23 januari 1992

Sven Lundberg (s)

Bo Forslund (s)

Britta Sundin (s)

Bo Holmberg (s)

Hans Stenberg (s)

Elvy Söderström (s)