Behovet av förnyelse och omstrukturering av
näringslivet är omfattande. Regeringens offensiva politik
för att understödja en snabb utveckling inom
småföretagsamheten och nyföretagandet är en viktig del i
den samlade politiken för att åter göra Sverige till en
tillväxt- och företagarnation.
Utöver sänkta skatter, avregleringar samt nya och
effektivare former för riskkapitalförsörjning för de mindre
och nystartade företagen, krävs också effektiva samt
marknadsanpassade utvecklings- och konsultföretag.
En viktig del av det växande förnyelse- och
förändringsbehovet avseende de mindre och medelstora
företagen uppkommer på grund av Sveriges integration i det
europeiska samarbetet. Villkor och
konkurrensförhållanden kommer att förändras kraftigt
vilket ställer nya krav på företagens förmåga att
effektivisera och utveckla sina verksamheter. En sådan
utveckling underlättas och snabbas på om förekomsten av
kompetenta konsult- och utvecklingsföretag med inriktning
på nyföretagande och små och medelstora företag är
tillfredsställande.
Dessa förhållanden ger tillfälle för regeringen att i det
samlade arbetet att förändra statens organisation och
aktiviteter med syfte att understödja utvecklingen inom
småföretagssektorn också förnya och förändra den
traditionella organisationen av utvecklingsfonderna så att
denna på ett bättre, och mer marknadsanpassat sätt, kan
vara en del i en nödvändig resurs för regional
småföretagsutveckling.
Framtidens utvecklingsfonder
Det finns säkert många alternativa organisationsformer
för utvecklingsfonderna, men enligt min mening bör
följande riktlinjer gälla vid en framtida förändring av dessa.
I ett första steg bör de regionala utvecklingsfonderna,
som i dag arbetar i stiftelseform, ombildas till aktiebolag
med staten som ägare i inledningsskedet. Staten bör ställa
marknadsmässiga avkastningskrav på verksamheten.
Statens anslag till driften av fonderna bör begränsas till
att omfatta en kärnorganisation bestående av medel för 3--
5 tjänster med kringkostnader. Organisationens storlek i
övrigt får avgöras av de intäkter som de nya aktiebolagen
kan skapa i sin reguljära uppdragsverksamhet.
Tidsperioden för dessa anslag bör begränsas till en
femårsperiod, varefter de nya företagen skall vara
självfinansierande.
Uppdragsverksamheten i de nya bolagen bör inriktas på
att i konkurrens: genomföra projekt riktat mot den
regionala företagsamheten på uppdrag av till exempel
NUTEK eller andra statliga myndigheter vars verksamhet
är inriktad på utveckling av mindre och medelstora företag,
genomföra uppdrag från länsstyrelserna inom ramen för
dessas verksamhet inom småföretagsutvecklingsområdet,
utföra uppdrag åt kommunerna inom området
företagsutveckling, utföra reguljär konsultverksamhet
riktad mot den regionala marknaden.
Aktierna i de skapade regionala konsultbolagen bör
efter genomförda förändringar utbjudas till försäljning.
Tänkbara köpare kan vara privata intressen, länsstyrelser,
kommuner, organisationer etc. För den femårsperiod som
staten ger anslag till konsultbolagens kärnorganisationer
bör dock utförsäljningen begränsas till 75 procent av
aktiekapital och röstvärde.
Riskkapitalförsörjning
De förändrade utvecklingsfonderna bör genom egna
initiativ också kunna spela en roll som regionala
riskkapitalförsörjare. Som framgått av tidigare
regeringsförslag kommer nya former för
riskkapitalanskaffning att öppnas. Förslag om nya former
för till exempel etableringslån väntas komma under våren,
och i debatten har också nämnts att möjligheter för enskilda
personer att på skattemässigt fördelaktiga villkor tillskjuta
riskkapital kan komma att skapas. Dessa förändrade
förhållanden öppnar möjligheter för till exempel de
förändrade utvecklingsfonderna att organisera regionala
riskkapitalmarknader vilka kan spela en viktig roll för de
mindre företagens kapitalförsörjning.
Hemställan
Med hänsvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om riktlinjer för förändringar av
utvecklingsfondernas nuvarande organisation, finansiering
och huvudmannaskap.