Det är tveklöst så att Sverige måste utveckla en stark
ekonomisk bas för att kunna försvara och utveckla landets
relativt höga välstånd. För att klara detta krävs det att
näringslivet kan bevara och stärka sin relativa
konkurrenskraft inom en allt mer integrerad internationell
ekonomi. Det innebär att allt högre krav ställs på den
svenska industrins förmåga att utveckla nya produkter och
att utveckla fler positiva länkar till kunderna genom god
produkt- och leveranskvalitet.
Den internationella integrationen
Allt mer av den industriella utvecklingen sker i
internationell samverkan utifrån ett globalt perspektiv.
Detta innebär bland annat att kraven på tillgänglighet till
omvärlden ökar snabbt utifrån de punkter där företagen
bedriver sin verksamhet. Företagens ''kravspecifikationer''
på den verksamhetsmiljö där de befinner sig utgår inte ifrån
det lokala samhällets förutsättningar respektive
begränsningar, utan är en produkt av en internationellt
optimerad struktur.
EG och de ekonomiska regionerna
I de diskussioner som förs kring framväxten av EGs inre
marknad är det snarare de ekonomiska regionerna som
utgör de europeiska delmarknaderna än nationerna. Inom
de flesta idag anslutna EG-nationerna pågår en
regionalisering med utgångspunkter ifrån koncentrationer
av ekonomisk aktivitet. Dessa ekonomiska regioner formar
i allt högre grad en egen policy för att utveckla sin roll i den
europeiska ekonomin. Det är viktigt att Sverige som ett led
i harmonieringen gentemot EG skapar förutsättningar för
de svenska ekonomiska regionerna att utveckla
konkurrenskraftiga roller i denna ekonomi. Hur väl dessa
ekonomiska regioner utvecklas kommer i hög grad att
påverka industrins lokaliseringsmönster och därigenom den
ekonomiska tillväxten inom dessa regioner.
Tillväxt och god livsmiljö
Att utveckla de näringsmiljöer som industrin kommer
att välja för sin verksamhet innebär i hög grad att utveckla
tillgängligheten till såväl nödvändiga produktionsresurser
som till marknaderna för produkternas avsättning. En
viktig faktor i denna miljö blir således infrastrukturen i sin
vida mening.
Med tanke på Sveriges geografiska läge i förhållande till
huvudmarknaderna samt vår glesa befolkningsstruktur får
transportinfrastrukturen en mycket viktig roll när det gäller
tillgängligheten.
Vad som är viktigt att betona när det gäller kopplingen
mellan ekonomisk tillväxt och välstånd är att människor i
begreppet välstånd inbegriper en god livsmiljö. Denna
livsmiljö innefattar såväl sociala och rättssäkerhetsmässiga
som ekologiska kvaliteter. En god livsmiljö kan inte enbart
skapas med ekonomiska insatser. Det blir därför viktigt att
ta direkt hänsyn till dessa faktorer. Detta faktum är särskilt
tydligt när det gäller kravet på utvecklad infrastruktur
kontra kravet på en god ekologisk miljö.
För att skapa så få motsättningar som möjligt mellan
kravet på god livsmiljö och kravet på god näringsmiljö,
krävs en tidig integrering av de krav och önskemål som
ligger till grund för samhällsutvecklingen.
Sammanfattning av bakgrund
Mot bakgrund av en ökad internationell integration
utsätts Sveriges industri för skärpt konkurrens och snabbare
omvandlingstryck. Det innebär att allt högre krav ställs på
den svenska industrins förmåga att utveckla nya produkter
och att utveckla sina länkar till marknaderna.
För att industrin fortsättningsvis skall välja Sverige som
basarena för sin verksamhet krävs att vi utvecklar våra
regionala och lokala näringsmiljöer. Denna utveckling
kommer att ske i konkurrens med andra ekonomiska
regioner runt om i Europa och övriga världen.
Utvecklingen av dessa regionala och lokala
näringsmiljöer måste ske med ett brett synsätt på
samhällsutvecklingen. Förändringstakten inom ekonomin
och människors värderingar av livsmiljön är hög. Därför är
det viktigt att samhällsutvecklingen sker mot bakgrund av
ett dynamiskt synsätt. För att kunna kombinera
utvecklingen av goda näringsmiljöer med utvecklingen av
goda livsmiljöer, krävs en bred samverkan mellan
samhällets olika aktörer.
Denna samverkan bör ha sin utgångspunkt i de regionala
miljöerna där den konkreta utvecklingen sker.
För att åstadkomma samordning av den regionala
utvecklingen och utvecklingen på nationell nivå krävs ett
engagemang av de nationella aktörerna i den regionala
samverkan.
Regional samverkan i Västsverige
Idag pågår ett mycket viktigt utvecklings- och
planeringsarbete i Västsverige i avsikt att utveckla
infrastrukturen, särskilt vad avser person- och godsflöden,
samt att utveckla förutsättningarna för en bättre miljö och
en effektiv energianvändning. I arbetet deltar aktivt
representanter för såväl näringsliv som samhälle.
Exempel på sådant samverkansarbete är Miljöprojekt
Göteborg, som successivt utvecklats till ett regionalt
samarbete. Ett annat exempel är SIRU -- Strategigruppen
för Industriell Regional Utveckling.
Miljöprojekt Göteborg -- en kort beskrivning
Genom initiativ från Göteborgs kommun och från
miljödepartementet startades Miljöprojekt Göteborg för
att komma tillrätta med problemen med luftföroreningar i
Göteborgsområdet. I projektet deltog Volvo och andra
stora företag aktivt, bl.a. medverkade Volvo till att nya
transportslingor lades upp, vilket medförde minskade
avgasemissioner från Volvos transporter.
Göteborgs kommun agerade för att få fram fordon
drivna med alternativa bränslen, bl.a. skall 1 000 sådana
kommunala fordon rulla på Göteborgsvägarna i mitten av
1990-talet. För att svara upp mot det behov av infrastruktur
och ny teknik som de 1 000 fordonen genererar, har Volvo,
Vattenfall och SBB gemensamt påbörjat ett
utvecklingsarbete som inbegriper såväl fordonet som
transportsystemet och den understödjande infrastrukturen.
En kartläggning av godsflöden i Göteborgsregionen
utfördes i samverkan med Göteborgsregionens
kommunalförbund och SIRU.
Kartläggningen har resulterat i en rad projektförslag för
att effektivisera olika delar av godsflödet som
dagligvarudistributionen, byggmaterialflödet m.m. Här
förutsätts näringslivsmedverkan i såväl kartläggning som i
genomförandet av de olika projekten.
SIRU -- En modell för regional samverkan
SIRU är en organisation för samverkan mellan
näringsliv och samhälle i syfte att stärka betingelserna för
industrins utveckling i Västsverige.
SIRU har byggts upp av samhälle och näringsliv i och
kring Trollhättan, i samverkan med NUTEK och i samråd
med industridepartementet.
Samarbetet startade, efter ett års förberedelsearbete, i
februari 1991 med målsättningen att successivt utvecklas till
en organisation, inom vilken en del av det västsvenska
samarbetet kan utvecklas.
SIRU verkar utifrån Västsverige som ekonomisk region
och lägger i sitt arbete inga aspekter på de administrativa
reglerna.
Som grund för verksamheten har följande
utgångspunkter antagits:Nya industristrukturer,
produkter, teknik och teknologi har huvudsakligen sin bas i
den befintliga industrin och är en produkt av industrins
tekniska och kommersiella utveckling,industrins
utvecklingsstrategier är baserade på långsiktiga
kommersiella grunder,industrin är i hög grad globalt
orienterad och väljer på lång sikt den mest fördelaktiga
miljön för sin verksamhet,samhällets uppgift är att
tillsammans med industrin skapa den fördelaktigaste
miljön,ramarna för en sådan miljö får och kan inte
skapas utifrån befintliga kommunala eller regionala
begränsningar, utan måste successivt formas utifrån den
industriella utvecklingens struktur.
Program för SIRU:s verksamhet. Antaget vid
konstituering 1991-02-28 1.
SIRU:s mål är att stärka betingelserna för industrins
utveckling.
2. Detta sker genom samordnade konkreta projekt
mellan näringsliv och samhälle.
3. SIRU skall därvid initiera och organisera sådana
projekt av stor betydelse för den regionala industriella
utvecklingen.
4. SIRU vänder sig i första hand till befintligt näringsliv
och samhälle i Västsverige och skall verka inom de
''regioner'' som växer fram genom naturliga kopplingar
inom näringslivet och mellan samhällen.
5. Varje projekt och insatsområde organiseras och
genomförs efter sina egna förutsättningar.
6. För genomförande av insatser skall alltså separat
avgränsade åtgärder initieras och finansieras för att
genomföras i projektform under ledning av utsedd
projektledare. Projektledare utses inom eller utanför de
representerade organisationerna. Därutöver finns inga
ekonomiska åtaganden för SIRU:s medlemmar.
7. SIRU skall till att börja med verka i en period av två
år. Därefter skall utvärdering av arbetet ske, varefter beslut
tas om eventuellt fortsatt arbete.
8. SIRU skall arbeta efter principen att inventera brett
och konkretisera smalt.
9. SIRU sammanträder en gång i kvartalet. För arbetet
däremellan svarar en arbetsgrupp bestående av tre personer
jämte utsedda projektledare.
Erfarenheter av regional samverkan
De nya samarbetsmodellerna har visat sig vara effektiva
både ur regional och nationell näringspolitisk synvinkel. De
har skapat en gemensam syn på näringslivets och samhällets
behov av utveckling.
Ett tvärsektoriellt tänkande har skapats på regional
nivå, vilket har väckt intresse bland olika aktörer på
departements- och myndighetsnivå. Det har dock visat sig
vara svårt att möta de regionala tvärsektoriella initiativen
på grund av de centrala nivåernas mer sektorsindelade
organisationer.
För att på 90-talet få ut full effekt av de regionala
initiativen bör större utrymme skapas för tvärsektoriellt
agerande från de centrala organen såsom NUTEK m.fl. Ett
första steg i denna riktning kan tas genom ett ökat
engagemang i det västsvenska utvecklingsarbetet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av insatser för att
stimulera den fortsatta regionala samverkan i Västsverige
samt att spridning sker av den i Västsverige prövade
modellen för Nuteks roll i det regionala utvecklingsarbetet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Nutek ges i uppdrag att under
en treårsperiod vidareutveckla sitt engagemang i SIRU och
därvid verka för att arbetssättet sprids inom regionen samt
till andra regioner,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att 30 milj.kr. inom ramen för
Nuteks verksamhet avsätts per år under tre år för detta
ändamål.
Stockholm den 15 januari 1992
Jan Fransson (s)
Arne Kjörnsberg (s)
Ingvar Johnsson (s)
Marianne Carlström (s)
Lennart Nilsson (s)
Ingegerd Sahlström (s)