Sakrätten utgör en unik del av det svenska rättslivet.
Traditionellt fästes stort avseende vid sakrättens olika
element. Äganderättsövergången till lös sak knytes till
besittningsövergång, som utgör det sakrättsliga inslaget i
äganderättsförändringen.
I panträtten finns en mängd strikta regler som reglerar
sakrättsinnehållet i svensk panträtt.
I takt med att svensk handel alltmer integreras med
internationell handel ställs svenska civilrättsliga regler mot
andra länders civilrättsliga syn. Ofta uppkommer då
kollision mellan olika rättsliga systemregler där särskilt den
svenska sakrätten ofta befinnes svåranpassad till
internationellt allmänt accepterade regler rörande
säkerhetsfrågor, äganderättsövergång, fara för gods med
mera.
Under senare år har i Sverige utvecklats alltmer
avancerade finansieringssystem för finansiering av rörelsers
anskaffning av inventarier och maskiner och byggnader
samt för likvidisering av företags bundna tillgångar. I många
olika leasingformer, som avtalas i avancerade avtal, göres
förändringar i äganderättsförhållandena där stundom den
svenska sakrättens mycket strikta regler icke följs.
Inom den akademiska debatten förekommer numera
regelmässigt ifrågasättande av den svenska sakrätten,
särskilt i vad avser reglerna för äganderättens övergång till
lös sak.
Med särskild hänvisning till svensk handels
internationella integration och med införandet av moderna
finansieringssystem bör regeringen analysera behovet av en
reformering av svensk sakrätt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att analysera behovet av en
reformering av svensk sakrätt.